Branting

Hjalmar Branting var Sveriges första socialdemokratiska statsminister som bildade regering inte mindre än tre gånger under åren 1920 till 1924. Han föddes i ett högborgerligt hem men kom tidigt i kontakt med radikala idéer. I början av 1880-talet avbröt han sin akademiska bana för att bli tidningsman och så småningom ledargestalt inom den framväxande arbetarrörelsen. Hjalmar Branting är också ihågkommen för sin bohemiska livsstil och den kulturella sfär som uppstod kring honom och hustrun Anna. Han var djupt engagerad i demokratifrågan, och spelade en nyckelroll när den allmänna rösträtten drevs igenom 1918. För sitt internationella arbete tilldelades han Nobels fredspris 1921. Ursula Berge intervjuar journalisten Lars Ilshammar som har skrivit en biografi över Branting. Boken ingår i boxen "Sveriges statsministrar under 100 år"

Ämnesord:

Biografi, Branting, Hjalmar, 1860-1925, Historia, Statsministrar, Sverige, Sveriges historia