Kvinnorna och barnen i samebyn

Kvarlevor i rennäringslagen, som ordet husfolk, har försvunnit i all annan svensk lagstiftning. Vi har en lag som säger vem som får bedriva rennäring, men det är en lag skapad av storsamhället. Den tar inte hänsyn till andra frågor. Det säger Jenny Wik Karlsson, förbundsjurist på Samernas riksförbund. Hon resonerar kring om lagen är könsneutral och om den tar hänsyn till barn. 1886 kom den första renbeteslagen, den tog inte hänsyn till kön. Karlsson menar att det samiska samhället var mer jämställt då, man följdes helt enkelt åt mer än man gör i dag. Nästa lag kom sju år efter det att kvinnor fick rösträtt. Den försämrade för samekvinnan; hennes roll som änka, hustru eller dotter spelade helt plötsligt in. Men detta är saker som skulle gå att förändra. Och det viktigaste, menar Jenny Wik Karlsson, är attityder och att se över rösträtten i samebyn. Inspelat på Västerbottens museum i mars 2012. Moderator: Peter Sköld. Arrangör: Såhkie - Umeå sameförening.

Ämnesord:

Husdjurslära, Jämställdhet, Lantbruk, Rennäring, Samebyar, Samer