29-årige Edward Snowden läckte topphemliga dokument som avslöjade att USA i hemlighet övervakar miljontals människors tele- och datatrafik. Hur långt får man gå i jakten på terrorister? Här hittar du program om internet och den personliga integriteten.
Vem registrerar och styr oss på nätet? Författaren och debattören Evgeny Morozov menar att vi måste vara medvetna om att vi kartläggs och att stora företag leder och begränsar oss. De smarta apparaterna kan bli en fara.
Mathias Klang, forskare inom sociala medier och digitala rättigheter vid Göteborgs universitet, säger att människor alltid har läckt information om sitt privatliv, men idag samlas och sprids informationen via tekniken på ett sätt vi kanske inte önskar. Inspelat i Göteborg 26 april 2013. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.
Jacob Appelbaum - hackare, researcher och aktiv i Tor-projektet - berättar om staters möjlighet att övervaka nätet och tar Syrien som exempel på en stat som registrerar användare och övervakar trafiken. Men han berättar också om hur man skyddar sig och verkar osynligt.
Idag lever många av oss en stor del av våra liv på nätet och förser på så sätt företag med information om oss själva, om vad vi gillar och vilka vänner vi har. Men vad gör de med uppgifterna?
Upploppen i Stockholms förorter blev hett nyhetsstoff i både Sverige och internationellt. Arbetslöshet, polishat och segregation pekades ut som några av orsakerna bakom kravallerna. Vem bär ansvaret? Här hittar du program om kravaller och upplopp, och bilden av förorten i medierna.
Michael Rosander och Sara Vestergren, forskare i psykologi vid Linköpings universitet, har analyserat vad som händer vid kravaller. Erfarenheter, tilltro, misstro och rädsla påverkar individers och gruppers beteenden. Kommunikation och förståelse kan avbryta aggressiva processer.
Docent Mustafa Dikeç från Royal Holloway University of London sätter in kravaller i franska förorter i ett större socialt och politiskt sammanhang. Arrangör: Mångkulturellt centrum i Botkyrka.
Blir journalistiken fattig och förenklad när den lämnar innerstaden? Debatt om mediernas roll i förorterna. Med Rouzbeh Djalaie, chefredaktör för Norra sidan; Rayenh Hormazabál alias bloggaren El Kabezanegra; Åsa Paborn, kanalchef för SR Stockholm; Eva Kanger, redaktör på ABC. Arrangör: Europeiska socialfonden.
Hur blev förorten så avskydd? i ”Förortshat” skriver journalisten Johanna Langhorst om den dolda, svenska rasismen. Hon granskar förorten och segregationen. Langhorst bodde 17 år i Tensta och flyttade därifrån efter att äldste sonen blivit rånad två gånger utanför deras hus. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.
Examenstider står för dörren och med dem är det många som ska hålla tal. Hör du till en av de som fasar för ögonblicket när det är dags att säga några väl valda ord? Var lugn! Här hittar du programmen som drillar dig i retorik – och gör dig till en av sommarfesternas vassaste talare.
Ståuppkomikern Simon Garshasebi får i uppdrag att förespråka införandet av läraruniformer. På en kongress försöker han övertyga lärarna om att bära uniform. Jan Eliasson, FN:s vice generalsekreterare avslöjar att han alltid är nervös inför ett framförande.
Skådespelaren Leif Andrée berättar för deltagarna om sina erfarenheter av scenskräck, något som gör djupt intryck på dem. Han delar med sig av sina tips för hur han hanterar sin ångest och förstärker psykologen Anna Karlstedts budskap: man ska inte kan vänta på att rädslan släpper, man ska agera trots känslan.
Psykologen Anna Karlstedt hjälper deltagarna att försöka övervinna den ångest de upplever när de ska framträda inför andra. Rädsla inför att inte alltid agera perfekt blir lätt ett hinder i många situationer. Är det rimligt att ställa så höga krav på sig själv och varför är vi strängare mot oss själva än mot andra?
Ditt kroppsspråk kan förstärka ditt budskap, eller göra det otydligare eller till och med vara förvirrande. Simon Garshasebi får i uppdrag att göra ett framförande där hans kroppsspråk har ett helt annat budskap än det han framför inför sin publik.
Skillnaderna mellan skolor med bra och dåliga resultat har ökat i Sverige, och sannolikt har det fria skolvalet bidragit till utvecklingen. Det slår Skolverket fast i en ny rapport. Här hittar du program om de senaste årens skolreformer och hur de påverkat det svenska skolsystemet.
Lärdomar av tjugo år med skolreformer - Ett seminarium om utvecklingen i skolan och läraryrkets förändrade förutsättningar. Arrangör: Expertgruppen för Studier i Offentlig ekonomi.
Debatt om skolans villkor och hur skolan kan ledas. Skillnaden mellan olika skolor blir allt större och klyftan ökar mellan de som når absolut högsta betyg och de som inte ens är behöriga till gymnasiet. Hur har det blivit så här? Medverkande: Lise-Lott Nilsson, Katrin Stjernfeldt Jammeh, Nihad Bunar, Lina Axelsson och Jenny Madestam.
Per Kornhall menar att alla barn idag inte får en bra utbildning, att allt fler misslyckas men också att de som är duktiga ändå är sämre än tidigare. I ”Barnexperimentet – svensk skola i fritt fall” analyserar han förändringarna som skett inom svensk skola och utbildningspolitik de senaste tjugo åren. Intervjuare: Ulrika Kärnborg.
Samtal om den svenska skolan. Hur väl samverkar alla nya reformer? Är skolan likvärdig över hela landet? Med Maciej Zaremba, Sven-Eric Liedman, Anna Ekström, Gunilla Hammar Säfström, Ebbe Nyman och Anders Gustavsson. Samtalsledare: Sigbrit Franke. Arrangör: Stockholms universitet.
Att läsa kan vara fantastiskt – eller vansinnigt frustrerande. En femtedel av Sveriges niondeklassare klarar inte läsförståelsen i skolan. UR Play uppmärksammar Världsbokdagen med inspiration för läsare i alla åldrar.
Animerade sagor med text som man kan läsa samtidigt som man lyssnar och tittar. Vi får bland annat stifta bekantskap med Halvan, Gittan, Benny och Lill-Zlatan.
Hur kommer det sig att elever med dyslexi inte får den hjälp de behöver? I två program följer Niklas Hyland artonåriga Johannas sista gymnasietermin och hennes kamp mot och med bokstäverna. I tredje programmet diskuterar forskare, pedagoger och dyslektiker praktiska råd och tips.
Sändningsår 2013. Om aktuell facklitteratur. I varje program intervjuas en författare om sin bok och dess ämne.
Datorn är ett av de bästa redskapen för att lära barn läsa. Och det gäller framför allt barn som har olika läs- och skrivsvårigheter. Det säger Maj-Gun Johansson, som jobbat både som speciallärare i Östersund och idag som forskare vid Umeå Universitet. Arrangör: Skolporten.
Tio år har gått sedan invasionen av Irak. Hur har landets invånare påverkats av kriget? Här hittar du program om krig och konflikter, och personliga berättelser från krigets Irak.
Filmaren Frédéric Tonolli åker taxi genom ett krigsdrabbat Irak. I varje stad de passerar kliver en person in i bilen och berättar om sina erfarenheter av kriget, om sina förhoppningar och rädslor inför framtiden. Det är en annorlunda roadmovie där vi möter människor från olika samhällsklasser, religioner och yrken. Ett land där ingen riktigt litar på någon.
På blixtvisit i Sverige samtalar Storbritanniens förre premiärminister med Per T Ohlsson om sina 10 år som en av världens mäktigaste och delvis omstridda ledare. Öppenhjärtigt berättar han om livet på Downing Street, om drivkrafter och tvivel, om Irakkriget, Gordon Brown och stressen som lugnades med gin och tonic. För hand har han skrivit sina memoarer som nu kommer ut på svenska. Arrangör: Albert Bonniers förlag. Inspelat 12 oktober 2010.
Jens Stilhoff Sörensen, forskare i globala studier, förklarar hur uppbyggandet av stater efter krig är konfliktförebyggande på flera plan. Så var fallet i Jugoslavien efter andra världskriget. Andra civilsamhällen, som Afghanistan och Irak, fortsätter dock att vara splittrade också långt efter konflikten.
Tvärvetenskapliga samtal om krig och fred. Vad betyder det att våldet mellan individer i världen har minskat, samtidigt som det mellanstatliga våldet har ökat? Moderator: Arne Jarrick. Arrangör: Vetenskapsrådet. Inspelat 20 september 2012.
Ingen vet hur många människor som vistas i Sverige utan tillstånd, uppskattningsvis handlar det om tiotusentals och bland dem finns många barn. Hur ser verkligheten ut för dem?
I Knivsta beslöt man år 2009 att alla barn har rätt att gå i skola. Det inbegrep även flyktingbarn gömda på Alsike kloster. Klostret har varit en fristad för papperslösa flyktingar sedan 1970-talet. Besök i klostret och möte med helgeandssystrarna. Tostacy som bor på klostret, säger det betytt mycket att hon fått gå i skolan. Syskonen Bobby och Nadie lovprisar helgeandssystrarna.
Boris Pendic studerar till pharmaceut, men det fanns en tid då han och hans familj levde som gömda. Många gömda vågar inte söka vård, eftersom att de är rädda att bli avvisade. Hur påverkas ett barn av att leva som gömd? Vad händer om mamma bli sjuk? Och hur får man tag i medicin när man egentligen inte finns? Boris berättar om livet som papperslös.
Sverige har saknat lagstiftning om asylsökande flyktingbarns rätt till utbildning, trots att barnkonventionen slår fast denna rätt. Men regeringens höstbudget innebär att papperslösa barn ska få gå i skola från mitten av 2013. Det får konsekvenser för de många gömda flyktingbarnen i vårt land.
Carmen arbetar illegalt i USA för att kunna betala dottern Carlas sjukhuskostnader hemma i Bolivia. När de äntligen möts igen efter sex år, inser Carmen snabbt att vårdbehovet kommer att öka. Samtidigt har hon nu, som illegal invandrare, antagligen försatt sin chans att kunna ta sig tillbaka till USA och arbetstillfällena där.
Den 15 april skakades USA av explosionerna vid Boston Maraton. Den 22 juli 2011 var det terrordåden på Utøya som dominerade nyheterna. Här hör du vittnesmål från de som var med, och om krishanteringen och nyhetsrapporteringen som följde.
Ibland är det slumpen och till synes triviala händelser som avgör vårt öde. 77 människor dödades under terrorattackerna i Oslo och på Utöya den 22 juli 2011. Oskyldiga människor som var på fel ställe vid fel tidpunkt. Överlevande och anhöriga berättar hur deras liv förändrades för alltid den där sommardagen.
Terrorattentaten på Utøya och vid det norska regeringskvarteret blev en väckelse för omtanke och empati i Norge. Prästen Per Arne Dahl träffade många norrmän i sorg och kris dagarna och veckorna efter attentaten. Han berättar här om sina möten med de som behövde stöd och samhörighet.
Hur journalistiken hanterar gärningsmän, offer och anhöriga vid våldsdåd. Ska man publicera bilder på dem som precis överlevt en massaker? Jorid var med på Utøya och hennes vän anmälde Verdens Gang till pressombudsmannen. Samtal med redaktören Hanne Skartveit på Verdens Gang. Mattias Carlsson rapporterade från Utøya medan gärningsmannen var igång.
Den 22 juli 2011 drabbades Norge av det värsta terrordådet i modern tid. Hur kunde det ske? Och hur har det politiska landskapet påverkats? Vi möter bland andra Mona Sahlin, Lisa Bjurwald, Jan Guillou och en rad norska, framstående talare.