På 1970-talet började långsamt villkoren för de homosexuella att förbättras, och äntligen kunde de våga visa sin kärlek öppet. Från att ha varit kriminellt ledde kampen 1979 till att homosexualitet avskaffades som sjukdomsdiagnos och att partnerskapslagstiftningen infördes 1995. Vi möter 90-åriga Märta Möller och 88-åriga diplomaten Sverker Åström som båda fått smyga med sin homosexuella läggning. Vi möter även den unga tjejen Tonne Fridell som berättar om sina tankar kring homosexualitet.

Ramp om historia

Ramp om historia är serien som handlar om perioden från andra världskriget fram till idag. På plats där det hände berättar människor som av en eller annan anledning hamnade mitt i händelsernas centrum. De personliga ödena blandas med spännande arkivbilder och nytaget material från länder som Finland, Lettland och Iran.
Ramp om historia är en dramatisk serie om svåra konflikter där man får kunskap om den stora världen genom den lilla människans perspektiv. Programledare: Samanda Ekman. Säsong 3.

Kriminell kärlek

Om de stämningar och den tidsanda som rådde i Sverige under andra världskriget. Antisemitismen var utbredd och accepterad. J i passet för judarna var ett delvis svenskt påfund. Sverige skärpte också reglerna mot judiska flyktingar.
Tyskvänligheten var stor och gränsade ofta till nazism, ibland var den också ren nazism. Vi träffar Elis Höglund, bonddrängen från Öland som stred för Hitler, Gösta Bergqvist, aktiv nazist som skolades i Nordisk Ungdom, och medlemmar ur adelsfamiljen von Rosen som berättar om släktens nazism.

Nazismen i Sverige under andra världskriget

När Sovjetunionen 1939 anföll Finland valde många föräldrar att skicka sina barn till tryggheten i Sverige. Vi träffar några av de som kom till Sverige som krigsbarn. De berättar gripande historier hur det var att skiljas från sina föräldrar och att inte veta om de skulle återse dem igen.

Finska krigsbarn

Samtidigt som de flesta svenskar fick bättre levnadsstandard mellan 1930- och 1970-talet, placerades de icke-önskvärda på institutioner där de utsattes för elchocker, steriliseringar och lobotomi. Benny Karlsson tillhör resandefolket och blev som barn omhändertagen för att hans far ansågs alltför bohemisk. Lisbet Östman bodde över 20 år på mentalsjukhus. Där blev hon övertalad att genomgå en lobotomioperation där nervbanor kapades i hennes hjärna. Mannen som uppfann lobotomin belönades med nobelpris, men de som opererades har fortfarande inte fått någon ersättning från staten.

Folkhemmets baksida

Hundratals iranska kvinnor har sedan den religiösa revolutionen i Iran 1979 tvingats leva gömda i Sverige. Om de återvänder till hemlandet väntar i värsta fall döden. De iranska kvinnorna berättar hur de blev behandlade i sitt forna hemland och hur det är att leva gömd. Vi besöker också Iran och skildrar revolutionen och hur livet blev därefter. Varning för starka bilder.

Irans religiösa revolution

Efter andra världskriget lade Sovjetunionen under sig flera länder i Östeuropa. När befolkningen satte sig upp mot det totalitära systemet rullade de sovjetiska stridsvagnarna in. Vi möter några av dem som ändå vågade utmana makten och som stred för sin frihet. Gergely Pongratz ledde ett litet förband av unga människor i upproren i Ungern 1956 vilka slogs ner av den sovjetiska armen. Makhmut Gareev var general i den armé som gick in i Tjeckoslovakien 1968 då människorna där gjorde uppror mot de styrande på nytt. Det var början till slutet och 1989 föll den järnridå som legat över Östeuropa under flera årtionden. Unika intervjuer och arkivbilder berättar om tiden då öst fortfarande var stängt för väst - innan järnridån föll.

Bakom järnridån

Under 40 år spanade svenska militärer ut över Östersjön. Flygplan stod redo och kustartilleriet övade år efter år för att kunna stå emot den ryska invasion som man trodde kunde komma från Baltikum. Vi besöker de gamla sovjetiska baserna i Lettland och de svenska försvarsinrättningarna från kalla krigets dagar. På plats berättar människor som var indragna i kampen om striderna som aldrig blev av. Vi möter även den svenska flygaren Göran Tode som berättar om de hot och planer som fanns i händelse av en invasion och träffar Jan Prawitz som 1967 anställdes på Försvarets forskningsanstalt. Hans arbete var att forska fram svenska kärnvapen. Hur skiljer sig försvaret idag från för 40 år sedan?

Ramp om historia

Kriminell kärlek

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

En bostad åt alla?

En skola för alla?

Den undangömda transhistorien

Rätten att leva som andra

Stonewall

Stonewall

År av förföljelse

Det nya fosterlandet

Katjas sverigefinska historia

Vi får aldrig glömma

Ramp om historia

Kriminell kärlek

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

En bostad åt alla?

En skola för alla?

Den undangömda transhistorien

Rätten att leva som andra

Stonewall

Stonewall

År av förföljelse

Det nya fosterlandet

Katjas sverigefinska historia

Vi får aldrig glömma