Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Vad händer när en regering bestämmer sig för att låta politiska intressen gå före människoliv? I slutet av 1940-talet började USA utvinna uran i Navajo-indianernas hemtrakter i New Mexico. Gruvorna betydde jobb för indianerna, men resulterade i sjukdomar som cancer och andningsproblem. Sjukdomar som befolkningen kämpar mot än idag. Vi möter människorna bakom skandalen, männen som överlevande, kvinnorna som miste sina män och advokaten som försvarar gruvbolaget. Det är ett engagerande program med gripande och unika historier där livsviktiga frågor som moral och miljö står i fokus.

Ramp om historia

Säsong 2. Serien kan väcka historieintresset hos unga med hjälp av dramatiska och personliga berättelser om världshistoriska skeenden. Starka intervjuer blandas med arkivbilder och nytaget material från Kuba, Florida, New Mexico, Vietnam, Ungern, Sydafrika, Frankrike, Tjeckien, Polen, Tyskland och forna Jugoslavien. Möt bland annat USA:s förre utrikesminister Henry Kissinger, förre Nato-befälhavaren Wesley Clark och Che Guevaras dotter Aleida Guevara.

För allra första gången sedan den unge Vietnamsoldaten Terry Whitmore deserterade återvänder han till Vietnam. Vi följde med på hans känsloladdade återseende med landet. Terry berättar om Search and Destroy-uppdragen han var inblandad i, den avgörande striden där han blev svårt skadad och slutligen om flykten från kriget till Sverige. Varför fattade Terry Whitmore beslutet att desertera? Programmet visar ett unikt försoningsmöte mellan soldat och offer, men vi följer även förändringen av Terry Whitmore själv, genom arkivmaterial och intervjuer, från en skärrad 21-åring till en insiktsfull man.

Tillbaka till Vietnam

I sitt jultal 1972 jämför Olof Palme USA:s bombningar av Hanoi med några av världens värsta illdåd som Guernica, Oradour, Babij Jar, Katyn, Lidice, Sharpeville och Treblinka. Vad hände egentligen på dessa platser? Och gjorde Palme rätt i att göra de jämförelserna? Vi reser till platserna och träffar överlevande som genom sina gripande vittnesskildringar tar oss tillbaka i historien. Palmes tal ledde till en diplomatisk kris mellan USA och Sverige. Henry Kissinger berättar om reaktionerna som talet mötte i USA och konsekvenserna det fick. Sverker Åström och Jan Eliasson vittnar om timmarna före och efter att talet publicerades i Sverige.

Olof Palmes jultal

1953 intog 121 unga idealister en barrack på sydöstra Kuba, Moncada. Det blev startskottet för revolutionen på Kuba. Men vad hände sedan? Vi besöker Kuba där vi bland andra träffar Che Guevaras dotter Aleida. I Florida träffar vi exilkubaner som förbereder sig för Fidel Castros fall. Hur har revolutionen påverkat folket? Har deras dröm om makten till folket förverkligats eller har en diktatur tagit vid en annan?

Kuba och revolutionen

Priset för stormaktsbygget

Både i Nazityskland och i kommunistiska Östtyskland gick idrott och propaganda hand i hand. Fortfarande finns de nazistiska kultplatserna kvar vid OS-arenan i Berlin och i DDR blev idrottsstjärnorna dopade för att ge landet politiskt erkännande. Innan han bytte kön från kvinna till man, var Andreas Krieger känd som den framgångsrika kulstöterskan Heidi Krieger. Idag känner han ingen stolthet över sina medaljer. Vi träffar också historikern Niko Rollmann, tränare vid DDR:s sportklubbar, och de ansvariga för DDR:s sportpolitik.

Idrott och propaganda

Raoul Wallenberg är kanske en de mest kända svenskarna genom tiderna. Hans insatser under andra världskriget i Ungern ledde till att 20 000-30 000 judar hjälptes på olika sätt. Med hjälp av svenska skyddspass räddade han dem undan döden. Alice Breuer och Kate Wacz är två utav dem. De delar med sig av sina unika historier och gripande öden som alla har en gemensam nämnare - de räddades till livet av Wallenberg. Vi möter även Gábor Forgács, Wallenbergs assistent i Budapest och hans syster Nina Lagergren.

Wallenberg i Budapest

Den 6 juni 1944 landsteg de västallierade på stranden vid Normandie i Frankrike. Dagen som sedan dess kallas D-day kom att bli en av de mest betydelsefulla i modern historia. Vi reser till minnesceremonin i Normandie 60 år senare och träffar männen som deltog på båda sidor i slaget - fransmän, britter, amerikaner och tyskar. Då, 1944, var de alla unga pojkar som fruktade för sina liv.

Minnen av D-day

Sedan Kosovokriget 1999 har hatet och misstroendet mellan de olika folkgrupperna i området förstärkts. I staden Mitrovica i Kosovo lever serber och kosovoalbaner åtskilda av taggtråd. Vi träffar de båda grupperna och hör hur de ser på konflikten och beskriver händelseförloppet i mars 2004 då tusentals serber fördrevs från sina hem. Vi möter också svenska KFOR-soldater som på plats ger sin version av det som hänt.

Ramp om historia

Priset för stormaktsbygget

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Ramp om historia

Priset för stormaktsbygget

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte