Enligt FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna har alla rätt att i andra länder söka asyl från förföljelse. Vi är alltså skyldiga att ta emot människor som flyr för sina liv. Men vilka är det egentligen som får stanna? Och varför kommer de just till Sverige? 
Vi träffar Mohammed Abo Daya som flydde hit från Gaza för lite mer än tre år sen. Han blev förföljd och skjuten i ansiktet på grund av sina politiska åsikter. Dessutom berättar Dick Clomén, som arbetar med flyktingfrågor inom Röda korset, om hur flyktingströmmarna går och vilka människor som kommer hit. 
Programmet anknyter till artikel 13 och 14 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

All rätt i världen

Vad är mänskliga rättigheter? Hur kom de till? Och hur fungerar de i världen och här hemma i vardagen?
Programserie som anknyter till några av artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna och till FN:s konventioner om mänskliga rättigheter. I varje program möter vi en person som berättar om en händelse eller erfarenhet som gjort att de engagerat sig. Dessutom ger en expert oss sin syn på hur det är här i Sverige. 
Syftet är att ge kunskaper om vad begreppet mänskliga rättigheter står för och hur de kan eller bör fungera i vardagen. Hur bra är vi egentligen på mänskliga rättigheter här i Sverige? Och vad kan man som enskild person göra för att världen ska bli bättre att leva i?

FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna antogs 1948 och innehåller trettio artiklar. Efter andra världskrigets folkmord av judar ville man stärka individens rätt och se till att inget liknande kunde hända igen. 
Vi möter Hédi Fried som överlevde Förintelsen. Hédi berättar om sina upplevelser och varför hon tycker de mänskliga rättigheterna är så viktiga. Christina Ulfsparre från Röda korset berättar om bakgrunden till skapandet av förklaringen om de mänskliga rättigheterna. 
Anknyter till artikel 1 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Varför mänskliga rättigheter?

En av artiklarna i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna säger att alla har rätt till en levnadsstandard som är tillräcklig för den egna hälsan och välbefinnandet. Så är det ju inte överallt men det finns mängder av välgörenhets- och biståndsorganisationer som arbetar med olika projekt runt om i världen. Men hur gör man om man själv vill engagera sig? 
Mikael Botnen Diamant, som arbetar på Zenit, Sidas globala forum för unga, träffar varje dag unga människor som vill vara med och påverka. Vi möter Linus Dunkers som på egen hand har startat både ett datorinsamlingsprojekt och ett vattenprojekt i Tanzania. 
Anknyter till artikel 25 och Konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter.

Påverka världen!

Mänskliga rättigheter ska fungera som ett skydd mot diskriminering. Diskriminering är olaglig enligt svensk lag - men kan vara svår att upptäcka och belägga. 
André Johansson, bostadspolitisk utredare på Hyresgästföreningen, bestämde sig för att undersöka hur diskriminering kan se ut på bostadsmarknaden. Tillsammans med Zrian Shwani, som agerade testperson, ringde han upp olika fastighetsföretag för att höra ifall det fanns lediga lägenheter. 
Elena Namli är teologie dr. på Teologiska Högskolan i Stockholm. Hon har skrivit en avhandling som handlar om etik, mänskliga rättigheter och diskriminering. 
Anknyter till artikel 2 och artikel 7 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Diskriminering

I Sverige har vi rätt att uttrycka vår åsikt fritt. Vi har rätt att skriva om och kritisera våra politiker utan att bli straffade. Ingen censurerar oss när vi genom debatt och i tal och skrift vill vara med och förändra i vårt samhälle. Det här är en del av vår demokrati och även i enlighet med de mänskliga rättigheterna. Det kallas yttrandefrihet. Men med denna frihet och rättighet följer också vissa skyldigheter. Vi får till exempel inte hetsa mot en folkgrupp, som till exempel judar, homosexuella eller etniska grupper. Vi får inte heller förtala en person. Yttrandefriheten har alltså gränser. Men det kan i vissa fall vara svårt att avgöra var den här gränsen går. Vem bestämmer egentligen vad som får sägas och inte sägas i ett fritt samhälle? Varför är det viktigt att gränsen finns? Och vad händer om man går över den? 

Vi träffar Lotta Gröning som är debattredaktör på Aftonbladet och som varje dag måste ta ställning kring vad som ska publiceras och vad som läggs åt sidan. Expert är justitiekansler Göran Lambertz. 

Programmet anknyter till artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Yttrandefrihet

"Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet." Det är en mänsklig rättighet att inte bli kränkt men varje dag blir kvinnor misshandlade, butiker rånade och människor lurade. För att motverka brottslighet måste vi alla hjälpas åt men det är inte alltid så lätt. Att vittna om ett brott kan vara ett svårt val då man riskerar att utsättas för hot och våld. Men vad händer med vårt rättssystem, som bygger på bevisföring och vittnesmål, om människor inte törs vittna?
Vi möter Evelina som bevittnade ett mord är hon var sexton år och som var modig nog att våga vittna om det hon sett. Expert är Anette Wennersten som arbetar som brottsofferstödjare på Stödcentrum för unga brottsoffer. 

Programmet anknyter till artikel 3 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Våga vittna

Enligt svensk lag räknas alla som är under 18 år som barn. Enligt FN:s barnkonvention har barn vissa bestämda rättigheter varav en av de viktigaste är att vuxna har skyldighet att lyssna på barns åsikter och vilja. Skolan är en självklar plats där barn och unga kan och har rätt att påverka - mer än vad de själva tror. 
Marith Welin-Berger berättar om hur hon och de andra eleverna på Norra Real i Stockholm arrangerade en modevisning till stöd för Operation Dagsverke - trots lärarnas tveksamhet. 
Dessutom möter vi Simone Ek som är pensionerad efter att ha arbetat för Rädda Barnen. Hon var en av de svenska representanter som deltog i skrivandet av FN:s konvention om barnets rättigheter.

Räknas min åsikt?

Alla barn har rätt till en trygg uppväxt med tak över huvudet och mat på bordet. De har rätt till fritid, utbildning och ska behandlas rättvist av vuxna. Det är i första hand föräldrarna som ska se till att barnen har det bra, men vad händer om de vuxna inte kan ta hand om sig själva? Om de har en psykisk sjukdom eller är missbrukare? 
Vi möter Therese Eriksson och Denise Madsen, två tjejer med liknande uppväxtförhållanden som bildat föreningen Maskrosbarn. Föreningen verkar bland annat i form av en hemsida dit unga människor kan ställa frågor och få stöd. 
Expert i programmet är BRIS förbundsordförande Ingela Thalén. 

Programmet anknyter till barnkonventionen och artiklarna 22 och 25 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Maskrosbarn

Varje dag utsätts hälften av jordens befolkning för kränkningar och särbehandling enbart på grund av att de är kvinnor eller tjejer. Sverige har kommit långt i jämställdhetsfrågor jämfört med många andra länder, men det finns också många orättvisor kvar. Vi möter feministen Olle Lundberg och Åsa Carlman, informatör i organisationen Kvinna till Kvinna, som arbetar med stöd åt kvinnor i konfliktdrabbade områden. 

Programmet anknyter till Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor och artiklarna 2 och 23 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Kvinnors rätt

Vad innebär rättvis handel? Enligt de mänskliga rättigheterna har alla rätt till skälig lön för sitt arbete och rätt till vila och fritid. På många håll i världen upprätthålls inte de här rättigheterna. För att kunna tillfredsställa västvärldens krav på billiga produkter tillverkas allt mer av våra varor i fabriker där minimala löner betalas ut för att kunna hålla kostnaderna nere. I många familjer innebär det att även barnen måste arbeta och bidra till försörjningen. 
Vi besöker butiken Sally Ann i Stockholm - Frälsningsarméns verksamhet för att utveckla rättvis handel. Expert i programmet är Katinka Svanberg, forskare i folkrätt vid Stockholms universitet. 

Programmet anknyter till artiklarna 23 och 24 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Rättvis handel

Vi i Sverige kan vara med och påverka det som händer i vårt land genom våra folkvalda politiker. Men hur ska man göra om man inte orkar vänta tills man får rösta? Eller om man tycker att röstandet i sig inte räcker? Det finns ett sätt som det finns många olika åsikter om: civil olydnad. Begreppet kopplas ofta ihop med grupper eller organisationer som en del tycker ställer till med mer problem än nytta men om det görs på rätt sätt kan det vara en demokratisk metod att framföra vad man tycker. 
Vi träffar aktivisten Maja Backlund, som har deltagit i en fredlig aktion utanför en kärnvapenbas i Skottland, och Ola Mattsson, som är generalsekreterare på Svenska freds- och skiljedomsföreningen. 

Programmet anknyter till artikel 19 i FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter.

Civil olydnad

Miriam Elouard är högstadieelev på Tappströmskolan på Ekerö. Hon har under hela sin skolgång varit engagerad i arbete mot mobbning, först som kamratstödjare och nu som medlem i skolans Aktionsgrupp mot Mobbning. Medlemmarna i gruppen rapporterar och försöker att lösa den mobbning som de upptäcker i skolan.
Lars Arrhenius är barn- och elevskyddsombud på Skolverket och det är han som tar hand om de fall där mobbade elever anmäler skolor. Han berättar om den nya lagen som sedan 2006 stärker elevernas skydd i skolan.
Programmet anknyter till artikel 5 i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna.

All rätt i världen

Asyl

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Lärarhandledning

Liknande program

Vi får aldrig glömma

Samarbete

Samarbete

Min sverigefinska historia

Vägen in - Pari

Öppna era hjärtan

Vägen in - jobbet

Hamid's journey from Eritrea in Africa

Moderland - syntolkat

Navid's journey from Iran

All rätt i världen

Asyl

Om programmet

Pedagogiskt materialLärarhandledning

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Lärarhandledning

Liknande program

Vi får aldrig glömma

Samarbete

Samarbete

Min sverigefinska historia

Vägen in - Pari

Öppna era hjärtan

Vägen in - jobbet

Hamid's journey from Eritrea in Africa

Moderland - syntolkat

Navid's journey from Iran