Till musik- och rörelsepedagogen Birgitta Blom kommer barn, enskilt eller i grupp, för att leka rörelselekar, sjunga, lära sig hantera enklare instrument och berätta sagor. Tanken är att utveckla barnens lek- och fantasiförmåga för att stärka och förbättra deras koncentrations- och kommunikationsförmåga. Vi följer Birgittas arbete med barn från förskolor i Rågsved och får se hur förskollärarna arbetar vidare med det de har lärt sig på förskolan.

Leka livet

Inget är så utvecklande för barn som lek - för i leken är allt möjligt. Alla kan spela alla roller och man lär sig att samarbeta, lyssna på varandra och att vänta på sin tur. Leken kan också ha en helande kraft för sjuka, traumatiserade och tysta barn. Vad händer då när den fria leken får gott om tid och utrymme i förskolan? Och vilken roll har de vuxna i barnens lek? Lekpedagoger, lekterapeuter och förskollärare berättar om leken som det viktigaste pedagogiska redskapet. Många av dem menar att barnens lek är så betydelsefull att den borde uppta större delen av förskolebarnens dag. Dessutom medverkar professor Birgitta Knutsdotter Olofsson -  lekforskare, lärarutbildare och lekens främsta vapendragare i Sverige.

När barn leker provar de olika roller, bearbetar erfarenheter och lär sig vad det är att vara människa. På förskolan Stenkolet i Stockholm har Birgitta Knutsdotter Olofsson forskat om barns lek. Hon menar att ingen aktivitet är så viktig för förskolebarnets utveckling som den fria leken. Vi träffar henne och pedagogen My Junker som minns tiden då Birgitta observerade leken på avdelningen. I Vallentuna är vi med på en spännande spöklek på förskolan Smultronet. När leken blir för läskig och barnen behöver hämta mod hos en vuxen finns förskolläraren Amelie Bendz i närheten. Vilken betydelse spelar miljön för leken? Miljöpsykologen Fredrika Mårtensson har i sin avhandling om barns utemiljö jämfört en skånsk förskolegård på landsbygden med en innegård i stadsmiljö. Vi följer Mårtensson till I Ur och Skur-förskolan Statarlängan i Ljungbyhed och träffar förskolechefen Lotta Lundberg och Christina Silvegren som gått på förskolan som barn.

Låtsaslekens lov

Alla kan leka, men många barn som kommer till förskolan saknar erfarenhet av samspel. Barn är olika och en del leker helst ensamma medan andra vill leka tillsammans. Hur kan pedagoger hjälpa barnen att finna lekro och få ett fungerande samspel? Och hur ska de agera när leken störs av maktspel och vissa barn lämnas utanför? Vi följer psykologen Margareta Öhmans arbete på Äppelgårdens förskola i Hässelby. Genom samtal hjälper hon pedagogerna att se sin egen roll och att hitta en balans mellan att inte störa leken och att lotsa den vidare.

Lek som oroar

Leken har stor betydelse för barns läkningsprocess, både fysiskt och psykiskt. Leken kan användas för att bearbeta känslor, att hantera den främmande miljö som ett sjukhus är och lära sig svara på kompisars frågor. Vi träffar lekterapeuten Kristina Silfvenius och psykologen Elisabeth Cleve och följer arbetet med två barn: fyraåriga Liv, som vårdats för allvarliga skållningsskador, och tvåårige Victor, som ordinerades terapi efter en olycka där han förlorade sin mamma och lillebror.

Leken läker

Bloms magiska rum

Hur blir barn med funktionsnedsättningar delaktiga i leken på förskolan? Ebba och Liam har Downs syndrom och går på förskolan Trädgårdssångaren. Den motoriska, språkliga och tankemässiga utvecklingen går långsammare för barn med Downs syndrom än för andra barn och det är inte oproblematiskt att bli en delaktiga i en större barngrupp. 
Professor Ulf Jansson forskar om inkludering och exkludering i barns lek. Trädgårdssångaren ingår i hans pilotstudie och han har varit rådgivare till förskollärarna om hur de ska förhålla sig till det sociala spelet i barngruppen. Som vuxen blir man gärna överbeskyddande när ett barn inte blir delaktigt i den fria leken då det istället är en passiv, men uppmärksam, närvaro som krävs.

Delaktighetens dilemma

I Laila Lindbergs lekterapi i Söderhamn får traumatiserade flyktingbarn bearbeta sina känslor. Laila följer barnet i leken och bekräftar att hon ser vad det gör, men avstår från styrning eller analys. Dijana på Lillbergets förskola har kommit till Sverige från Kosovo. Hennes lekar kretsar kring omsorgen om den psykiskt sjuka pappan och sorgen efter systern som har lämnats kvar i Kosovo. Framstegen med lekterapin visar sig både mentalt och verbalt. Ett annat sätt att utveckla språket är den gestaltande lekpedagogik, utvecklad av Jan och Gunilla Lindqvist, som pedagogerna arbetar efter på Gruvlyckans förskola i Karlstad. Ett sagotema får där under ett års tid genomsyra all verksamhet och tillsammans med barnen byggs en lekvärld upp som utvecklas under året. Vi följer pedagogerna Erika Strömdal Eriksson, Majvor Dahlgren Levin och Victor Widell när de gestaltar en scen ur årets tema - boken Snick & Snack. Barnen deltar och diskuterar med rollinnehavarna vartefter de själva intar scenen.

Leka livet

Bloms magiska rum

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Allra första språket

Barn är rika på språk

Högläsning i förskolan

Ta till vara mångfalden i förskolan

Den magiska tallinjen

Filma för förändring

Vägrar att gå till förskolan

Han brinner för sagostunden

Leka livet

Bloms magiska rum

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Allra första språket

Barn är rika på språk

Högläsning i förskolan

Ta till vara mångfalden i förskolan

Den magiska tallinjen

Filma för förändring

Vägrar att gå till förskolan

Han brinner för sagostunden