Tom Otieno Odhiambo kom till Sverige från Kenya för kärlekens skull. Han talar förutom engelska och swahili fyra stamspråk. Han har en master i journalistik men här arbetar han som diskare medan han lär sig svenska. När vi möter Tom har han varit i Sverige ett par månader och kämpar som bäst med sje-ljudet och uttalet av å, ä och ö. Toms väg in i svenska språket går via SFI, Arbetsförmedlingen, diskjobbet och en egen bostad med flickvännen. När de ska flytta in i sin nya bostad undrar Tom vad det egentligen står i kontraktet men bostadsbolagets representant vägrar prata något annat än svenska. Toms känsla av främlingsskap och maktlöshet utan svenskan blir uppenbar. Samtidigt visar han en enormt stark vilja att erövra det nya språket och den svenska kulturen.

Språkresan

I Sverige finns över en miljon människor som har ett annat språk än svenska närmast hjärtat. De har alla gjort en resa in i det svenska språket. Men är det en resa det handlar om, och finns det i så fall en slutstation? Är perfekt svenska målet och förutsättningen för medborgarskap, arbete och utbildning? Vi följer invandrade svenskar som matematikläraren Stavros Louca, ståuppkomikern Zinat Pirzadeh och pedagogen Behrang Miri och återupplivar deras väg in i det svenska språket och det svenska samhället. Vi tar med dem tillbaka till flyktingförläggningar, det första mötet med den svenska skolan och återser människor som varit till stöd och hjälp och viktiga samtalspartners. Dessutom kåserar Jonas Hassen Khemiri över det svenska språkets egenheter.

Stavros Louca kom till Sverige som flykting från Cypern 1974. Idag är han en prisbelönt lärare som fått sina Rinkebyelever att bli bäst i Sverige på matte. Till en början tänkte han inte stanna i Sverige och tyckte att svenska var fult. Det var först när han fick barn som han kände sig motiverad att lära sig svenska ordentligt. Men det är fortfarande på grekiska han räknar, sjunger och drömmer. Vi följer med Stavros till skolan, till broderns bilverkstad och under promenader med dottern Sara. De bestämmer sig för att resa till Cypern för att Sara ska få se Stavros barndomshem i Famagusta, idag är en avstängd spökstad. Dessutom kåserar Jonas Hassen Khemiri kring det svenska språkets innersta väsen.

Stavros Louca

Zinat Pirzadeh lämnade ett tvångsäktenskap i Iran och flydde med sin son till Sverige för arton år sedan. Idag är hon en framgångsrik ståuppkomiker, författare och föreläsare. För henne har det varit en tillgång att kunna se på Sverige, svenskarna och deras språk utifrån. Vi följer med Zinat och sönerna Armand och Caspian till Norrland dit Zinat först kom som flykting. Hon vill att Armand skall träffa några av de människor som betytt mycket för henne och hennes väg in i det nya landet och det nya språket. Vi får träffa Kjell Jansson, flyktingsamordnare i Jörn, Gunnar Toreman, före detta rektor för SFI, och hans fru Inez. Zinat kallar dem sina svenska föräldrar och numera betraktar hon Norrland som sitt hem i Sverige. Armand är mer tveksam till Norrland, har han verkligen varit här? Dessutom kåserar Jonas Hassen Khemiri över svenska språkets innersta väsen.

Zinat Pirzadeh

Rapparen och radioprataren Martin Bentancourt växte upp i Rinkeby. Han menar att uppväxten där gett honom tillgång till rikare vyer och att det är en förmån att kunna tala flera språk. Martin gick i en spansk hemspråksklass de första åren i skolan men hans mamma flyttade honom eftersom hon tyckte att han inte lärde sig tillräckligt bra svenska där. Vi följer med till radiostudion och hem till Rinkeby där Martin träffar unga rappare i tunnelbanan, fans på skolgården och tillsammans med en kompis minns skoltiden. Och så är vi med när Martin och hans mamma diskuterar språk, språkinlärning och vikten av ett rikt och nyanserat språk. Jonas Hassen Khemiri kåserar över svenskan som ett musikspråk.

Martin Bentancourt

Hidayet Tercan är entreprenör, har startat ett bemanningsföretag och har genom hårt arbete nått långt i sin karriär. Vi följer med på en resa tillbaka till hennes första tid i Sverige, närmare bestämt till Dalarna dit Hidayet anlände till som flykting från Turkiet. Vi får följa med till pizzerian där hon arbetade istället för att göra som myndigheterna ville och plugga på SFI, till den före detta flyktingförläggningen i Rämshyttan, och till Kila där vi träffar prästen Sture Holmberg som var en av få kontakter Hidayet hade under tiden familjen levde gömd efter att ha fått avslag på sin ansökan om uppehållstillstånd. Jonas Hassen Khemiri konstaterar att svenskan är den poetiska mångtydighetens språk.

Hidayet Tercan

Behrang Miri kom till Sverige från Iran som fyraåring. Idag arbetar han som pedagog i skolor och fritidsgårdar och uppmuntrar ungdomar att ta sin utbildning på allvar. Han använder rappen som pedagogiskt verktyg och menar att om eleverna får utnyttja sitt intresse för rap och musik kan det bli en ingång till ett rikare och mer nyanserat språk. När programmet spelades in hade Malmöstadsdelen Rosengård just skakats av kravaller och bränder och vi följer med när Behrang talar med ungdomar som ger oss sin syn på händelserna. Vi följer också med när Behrang förläser om sitt arbete för lärarstudenter i Malmö och träffar hans pappa Hussein. De diskuterar otryggheten de bar med sig från Iran, känslan av utanförskap i det nya landet och anpassningen till det svenska samhället.

Behrang Miri

Nisha Besara kom till Sverige redan som ettåring. Svenska språket kom hon i kontakt med när hon började på dagis och minns inte hur hon lärde sig det nya språket. Idag är svenska hennes huvudspråk medan hon talar assyriska med sin dotter. Vi följer med Nisha till Södertälje där hon växte upp. Hon funderar över hur det kom sig att hon och kompisen Kornelia hamnade i olika klasser i svenskan. Berodde det på att Nisha såg mer utländsk ut? Nisha träffar också klasskamraten Johannes, som idag är lärare, och diskuterar hur undervisningen i svenska som andraspråk ser ut idag. Jonas Hassen Khemiri filosoferar över svenskan som lånespråk.

Nisha Besara

Sylwia Jaworska är journalist och radiopratare. Hennes språkresa går via Jönköping till Polen som hon lämnade när hon var i tioårsåldern. Hennes pappa hade rest i förväg till Sverige och skickade band med meddelanden och svensk musik till familjen i Polen. På banden hördes ett underligt språk som Sylwia trodde hon aldrig skulle lära sig. När hon kom till Sverige hade hon en tolk som var med henne den första tiden i skolan. Det var en trygghet och ett sätt att komma i kontakt med de svenska klasskamraterna. Idag är Sylwia en van radiopratare och svenska har blivit hennes språk. Men med sin lilla dotter talar hon polska.

Språkresan

Tom Otieno Odhiambo

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Språkets gåta

Textsamtal och bildpromenader

Första mötet med svenskan

Samiskt språknav

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Språkteknologi i vardagen

Språket ger makt

Gränsen

Språkresan

Tom Otieno Odhiambo

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Språkets gåta

Textsamtal och bildpromenader

Första mötet med svenskan

Samiskt språknav

Giellagáldu - ett samiskt språksamarbete

Språkteknologi i vardagen

Språket ger makt

Gränsen