Name: Rasismens historia : Jag tyckte att det var lite orättvist
Uploaded: 2009-11-02T10:00:00.000Z
Duration: 18 min 30 s
Description: "Sex år gick jag i skolan och vi fick inte några lakan eller madrasser eller någonting." När Susanna Huvva var sex år började hon i en särskild skola bara för samer. Det var en sämre skola än den som svenska barn gick i, men hon var tvungen att gå i den. Historikern Lennart Lundmark berättar om rasismen mot samer i Sverige och om den svenska statens övergrepp.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Reseprogram

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Gen Z

Språk

Hej Sverige

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

"Sex år gick jag i skolan och vi fick inte några lakan eller madrasser eller någonting." När Susanna Huvva var sex år började hon i en särskild skola bara för samer. Det var en sämre skola än den som svenska barn gick i, men hon var tvungen att gå i den. Historikern Lennart Lundmark berättar om rasismen mot samer i Sverige och om den svenska statens övergrepp.

Rasismens historia

Hur kunde en belgisk kung personligen äga Kongo? Hur kunde England styra över en femtedel av jordens yta? Vi berättar om kolonialism, slavhandel och de vita européernas övergrepp mot folk i hela världen. Vi ställer också frågor om demokrati, jämlikhet och respekt utifrån ett nutida perspektiv.

Serien följer en grundläggande tidslinje. Teveprogrammen berättar historiska fakta om européernas rasistiska handlingar. I radioprogrammen möter vi människor som var med och som drabbades. Genom att förklara vilka drivkrafterna bakom rasismen var kan vi också ställa frågor om demokrati, jämlikhet och respekt i ett nutida perspektiv.

När Barack Obama valdes till USA:s president var det en historisk dag. Ett av världens mäktigaste länder hade fått sin första ledare som inte är vit. Vad är rasism? Och vad har den med kolonialism, slaveri och fattigdom att göra? Johanna Göthe och Tove Jonstoij träffar författaren Sven Lindqvist och Margret Gärding som växte upp i Sydafrika under apartheid.

Det handlar om människovärdet

Tidigt på morgonen den 12 oktober 1492 går Christofer Columbus och några av hans närmaste män iland på en liten ö nära Bahamas. När Columbus reser den spanska flaggan på stranden står en grupp nakna människor och tittar på. Ingen frågar dem vad platsen heter eller vilka de är. Några decennier senare är detta folk utrotat. Vad gjorde egentligen de som upptäckte Amerika? Hur kunde de vara så grymma? Vi träffar Karin Wästfelt på Etnografiska museet och hör utdrag ur Columbus dagbok och ur Bartolomé de las Casas bok om folkmordet på indianerna.

Columbus och indianerna

Brasiliens jord är svart, rik och bördig, ändå svälter miljontals människor där. Vi hör Magna da Silva Pereiras berättelse; hon är 12 år och är en av dem som kämpar för en egen bit jord att odla mat på. Hur lever slavättlingar och ursprungsbefolkning i ett av världens mest orättvisa land? Vi talar med författaren Lennart Kjörling och före detta ambassadören Margareta Winberg.

Vem äger jorden?

1961 arbetade det en rasist i Paris och han var polischef. Frankrike hade kolonier över hela världen men förlorade de flesta efter andra världskriget. På 1950-talet utbröt ett självständighetskrig i Algeriet, men kampen mot algerierna fördes också på Paris gator. Shima Niavarani läser ur Tahar Ben Jellouns bok Nadias vrede. Khaled Habib berättar om sin musik och om sin uppväxt i Algeriet.

Skulle de vara fransmän säger ni?

De vita män som utforskade i Afrika på 1800-talet var inga mysiga upptäcktsresande som smög runt med tropikhjälmar och kikare. De flesta var ett slags affärsmän som sökte guld, gummi, elfenben och annat de kunde bli rika på. Fast de var konstiga affärsmän, för de betalade inte. De hotade, slog, dödade och tog slavar. Ett av de länder som drabbades värst var Kongo där över 10 miljoner människor dödades i ett folkmord som sätter spår än idag. Jeanne Masimango berättar om sin uppväxt i Kongo. Författaren Sven Lindqvist berättar om den svenske missionären Edvard Vilhelm Sjöblom.

Kongo

Jag tyckte att det var lite orättvist

Den 1 juli 1948 gick en grupp Jönköpingsbor till attack mot människor ur resandefolket. De trängde sig in i deras hem och hotade och misshandlade dem. Under ett bord hemma i stadsdelen Öster låg Birgitta Hellström och Barbro Gustavsson, som då var nio och tretton år gamla. De glömmer aldrig den dagen. Tove Jonstoij har träffat Birgitta och Barbro som berättar om händelsen.

De ville ha bort oss

Hiep Dau föddes samma år som kriget i Vietnam startade, och han var tjugoett år gammal när det blev fred. För Johanna Göthe berättar han om kriget som bara fortsatte, trots att hans egen pappa var med och slängde ut kolonialmakten Frankrike redan 1954.

Sju miljoner ton bomber

Piotr Zettinger var fyra år när han flydde genom kloaksystemet ut ur Warszawas judiska getto. På andra sidan fanns Irena Sendler som räddade över tvåtusen judiska barn undan döden under andra världskriget. Piotr berättar sin historia för Tove Jonstoij.

Piotrs flykt

"Det fanns ingen lag som sade att man skulle behandla oss illa. Men det fanns en lag som sade att vi var mindre värda." Margret Gärding var barn i Sydafrika under apartheidtiden. Hon berättar om sin barndom och om motståndet mot rasismen. Cecilia Gärding läser ur Miriam Makebas bok My story.

Rasismens historia

Jag tyckte att det var lite orättvist

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Lärarhandledning

Rasismens historia

Jag tyckte att det var lite orättvist

Om programmet

Pedagogiskt materialPedagogiskt syfteLärarhandledning

Pedagogiskt syfte

Lärarhandledning