I Rannebergsskolan i Angered ser man den skönlitterära boken som den bästa källan till kunskap. Därför ägnar alla klasser en och en halv timme varje morgon åt högläsning. Skolans hjärta är biblioteket där de där de traditionella läroböckerna fått lämna plats för de skönlitterära. Resultatet i form av språklig medvetenhet och lust till läsning bland eleverna har inte låtit vänta på sig.

Barn av sitt språk

Hela skolan läser

Poeten Tomas Tranströmers diktning blev räddningen för läraren Anne-Marie Körling. Hon förlorade sin mamma vid Estonias förlisning och sorgen gjorde henne ordlös. I sin mors efterlämnade bokskatt hittade Anne-Marie flera böcker med Tranströmers dikter och vid läsningen av dem började språket sakta återvända. Körling har många tankar om lärarens roll. Själv lyssnar hon mer än talar i klassrummet. Hon uppmuntrar initiativ och lyfter fram färdigheter, men ger aldrig färdiga svar och lösningar. Hon är en diskussionspartner för eleverna mer än ett facit. Tomas Tranströmers diktning får idag följa med in i hennes klassrum för högläsning. Anne-Marie menar att högläsning är det vackraste man kan ge en annan människa.

Körlings barn

För andraspråkselever kan det abstrakta språket i en faktatext sätta stopp för all inlärning. I Sollentuna International School har läraren Meta Hylén och hennes arbetslag utvecklat en metod för minutiös språkanalys och textbearbetning. Metoden aktiverar eleverna och gör dem till sina egna textproducenter.

På väg mot ett andra språk

Näst efter att dö är att framträda muntligt inför andra det som vi människor mest av allt fasar för, säger Ewa Bergh Nestlog, doktorand i svenska språket med didaktisk inriktning vid Linnéuniversitetet. Därför är det så viktigt att barn från första klass får verktyg att göra den muntliga framställningen till något som alla ser fram emot. På Rävåsskolan i Karlskoga och Svedjeskolan i Luleå har man gett berättandet en central plats i schemat och eleverna är engagerade och roade både av att tala inför andra och att lyssna. I sjätte klass på Dalskolan i Tyresö hålls muntliga redovisningar i de flesta ämnen flera gånger under skolåret. Läraren Tommy Johansson inleder redovisningarna med avslappningsövningar.

Tala inför klass

Lärare behöver påfyllning av idéer och praktiska exempel på hur man arbetar med skönlitteratur i klassrummet. Det visar Läskampanjen i Botkyrka som började som ett projekt men som nu är en permanent verksamhet. Den leds av eldsjälarna Jessica Staaf och Annika Löthagen som är utvecklingspedagoger och svensklärare. Båda propagerar för högläsning i klassrummet. De håller seminarier för lärare och presenterar böcker som kan ge uppslag till reflektion och fördjupande samtal kring ämnen som barn grubblar på. Varje lärarseminarium utmynnar i dramaövningar och skapande verksamhet inom olika konstarter. Allt för att ge förslag på hur lärare kan låta barnen arbeta vidare praktiskt med sin läsupplevelse.

Kämpar för boken

Elever på låg- och mellanstadiet ska bli läsande, skrivande och talande språkliga entusiaster. Att kunna läsa är mycket mer än att bara koda av texten. Det är att kunna tolka texten, läsa mellan raderna och ifrågasätta. Det är att kunna omsätta den till en muntlig berättelse, skriva om den med penna eller tangentbord, göra den till sin. Här ges i fem program handfast vägledning i hur ett språkutvecklande arbete kan bedrivas i grundskolan. Vi tar bland annat upp vikten av högläsning och gemensam läsning, dilemmat att förstå och kunna skriva texter på andra språk och att tala inför grupp. Vidare berättas det om konsten att väcka lärares intresse för skönlitteratur och på så sätt bana väg för boken in i klassrummet.

Barn av sitt språk

Hela skolan läser

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial