Vi åker till Beatrice hemort Malå och träffar hennes familj. Beatrice mamma fick aldrig lära sig samiska eftersom det var ett skambelagt språk. På färden träffar vi urbana samer i Piteå, Luleå och Jokkmokk. Även i kärnan av Sameland är relationen till samiskan mycket varierande. I Örbyhus träffar vi Josefina Skerk Lundgren som också är uppväxt i Lappland, men inte blev uppfostrad traditionellt samiskt. Hur var det för henne att växa upp när andra samer tyckte att hon "lekte same"? Vi besöker också Samernas folkhögskola i Jokkmokk, där man kan läsa allt från ekonomi för renägare till traditionell samisk slöjd. Per Stefan Idivuoma pratar om svårigheter med att lära sig samiska i vuxen ålder, och Marja Påve och Stina Blind berättar hur viktigt det är att föra samiskan vidare till nästa generation.

Urbana samer

I media porträtteras samer ofta som de som står för det rena, det fina och ursprungliga, och inte sällan som människor som fallit offer för vår moderna, västerländska kultur. Här är ett försök att motverka den bilden. Vad heter exempelvis hårddisk på samiska? Eller att messa? Beatrice Stenman är sydsame men bor i Tierp utanför Uppsala, mitt i den digitala kommunikationen och långt från rötterna i Lappland. Hon kan inte så mycket sydsamiska, men vill gärna lära sig mera för egen del och även för att föra språket vidare till sina barn. Beatrice får i uppgift att undersöka språkets betydelse. Hon gör det genom att samtala med en rad personer som har ett förhållande till frågan om ett eget språk som ett uttryck för rötter, identitet, erfarenhet och historia.

Beatrice besöker Fjollträsk, det vill säga Stockholm, för att träffa andra urbana samer och utbyta språkliga erfarenheter. Beatrice halvsyster Alexandra berättar om sin samiska bakgrund, om det samiska språket och om varför hon valde att döpa sina barn traditionellt svenskt i kyrkan. Beatrice samtalar även med Ohnyute Charles, hälften nordsame och hälften kanadensisk indian, och en kinesisk-norsk-svensk familj om betydelsen av att kunna flera språk. Författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius berättar om vilken betydelse språket har för den samiska identiteten. Beatrice mamma Ewa berättar om hur det var att växa upp i en tid då det inte ansågs som fint att vara same. Vad har det haft för betydelse för Beatrice identitet och hennes önskan att lära sig sydsamiska? Och hur var det för den Stockholmsfödde samen och jeanstillverkaren Oskar Sommarlund att i vuxen ålder närma sig den samiska traditionen?

Fjollträsk

Beatrice Stenman träffar personer med starka förhållanden till minoritetsspråk. Hur stor del av identiteten sitter i språket? Finlandssvensken Bengt Packalén på Finlandsinstitutet berättar hur många finska familjer som kom till Sverige på 1960- och 70-talen valde att bara lära sina barn svenska. Wara Bertoft föddes i Bolivia med en boliviansk mamma och en svensk pappa, som under Waras uppväxt inte pratade svenska med henne. Vilka konsekvenser har det fått? Éva Csató har som lingvist varit med och arbetat för att bevara karaimiskan, ett turkiskt minoritetsspråk i Litauen. Tonje Haanaes-Rensberg är en av tre personer som studerar sydsamiska på heltid på Samernas Utbildningcentrum i Jokkmokk. Hur viktigt är det för Beatrice att lära sina egna barn sydsamiska? David Jonasson är en av de många unga samer som växte upp utan sitt modersmål eftersom det inte var fint att prata samiska. Idag studerar han till en masterexamen i språkvetenskap på Umeå universitet.

Urbana samer

Leker du same?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Språksläktingar i Sibirien

Våra kvinnor

Flerspråkig förskola i Luleå

Finskan i Sverige och svenskan i Finland

Ruznica so si pes romano chawo i chaj dre szkola

Kråiken fuelhkie

Arvet

Utifrån hit eller härifrån ut

Urbana samer

Leker du same?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Språksläktingar i Sibirien

Våra kvinnor

Flerspråkig förskola i Luleå

Finskan i Sverige och svenskan i Finland

Ruznica so si pes romano chawo i chaj dre szkola

Kråiken fuelhkie

Arvet

Utifrån hit eller härifrån ut