1700-talet var ett århundrade med snabb och vidsträckt kunskapsspridning, trots att skolorna länge var ett privilegium för ett fåtal. Utvecklingen av handel och manufaktur gjorde det nödvändigt med utbildningar av mer praktiskt slag. Vissa kunskaper som vi idag uppfattar som ytterst elementära, som till exempel multiplikationstabellen, hörde inte hemma i den traditionella utbildning som riktade sig till lärda yrken som präst, jurist eller läkare. Det är upplysningstid, och en av upplysningens avgörande idéer är att förnuftiga och nyttiga kunskaper ska spridas till så många människor som möjligt.

Kärlek och disciplin

Om diskussionen om uppfostran och utbildning - från antiken fram till idag. Redan hos de antika grekerna kan vi i texter följa diskussionen om vilka kunskaper en människa behöver för att utvecklas på bästa sätt. Och debatten om hur uppfostran och utbildning skall gå till pågår än idag. Är människor måttlösa, offer för sina drifter och måste disciplineras för att lära sig någonting? Eller är det bara kärleksfull uppmuntran som behövs för att alla skall blomma? Vi reser genom olika tidsepoker och presenterar några giganter ur idéhistorien med hjälp av deras egna citat. Speakertexten är skriven av Sven-Eric Liedman, professor i idéhistoria.

Platon och sofisterna. Först under den grekiska antiken kan vi i texter följa diskussionerna om vad för slags kunskaper som en människa behöver för att utvecklas på bästa sätt. Sofisterna, en grupp filosofer och fria lärare spelade en viktig roll i det antika Aten. De menade att den enda färdighet som i längden är något värd här i livet är förmågan att övertyga andra människor. Platon däremot, han godtar bara en enda form av utbildning. Målet för Platon är alltid att lära ut sådant som är entydigt sant och gott. Eleverna ska aldrig få föreställningen att man kan ha godtyckliga uppfattningar om verkligheten.

Antiken

Under långa perioder i kristendomens historia trodde man att en människa bar arvsynden med sig in i livet. Det krävdes sträng disciplin för att hålla barnet och den unge till dygdens väg som innebar gudfruktighet, hårt arbete och tacksamhet över den egna livslotten. Men de här idealen hade också sina opponenter. När renässansen bröt in under 1300- och 1400-talen blir ifrågasättandet allt vanligare. Den italienske filosofen Giovanni Pico della Mirandola förkunnar människans fullständiga frihet i sin Oratio, från år 1488. Där låter han Gud Fader själv hålla tal till den första människan.

Renässans och reformation

I skolorna på 1600-talet skulle barn och ungdomar hållas strängt. Mycket skulle rabblas utantill och både latmasken och syndfullheten i människan skulle tuktas. En av de stora utbildningstänkarna från denna tid var Johan Amos Comenius. Han framhöll den enkla och sinnliga kunskapens betydelse och gick på så sätt tvärs emot det mesta i sin samtid. Vid ungefär samma tid angrep filosofen René Descartes det skolsystem som han själv fostrats i.

1600-talet

Upplysningen

Utbildningsideologen Wilhelm von Humboldt var en av arkitekterna bakom reformerna av skolorna i 1800-talets Preussen. Folkskolor, avsedda för både flickor och pojkar, etablerades, och en delvis ny typ av universitet såg dagen. Humboldts idéer om bildning och utbildning har inspirerat ända in i vår tid.

Reform och revolution

Det var i Norden som idéerna om en folkets bildning först slog rot. Pionjären var den danske prästen och författaren Grundtvig. Folkbildningstanken utvecklades även i Sverige. I mitten av 1800-talet öppnades folkhögskolor för dem som inte haft möjligheter att gå i den traditionella skolan. De framväxande folkrörelserna - som nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen - startade efter hand egna högskolor och utvecklade andra former för folkbildning. Från början av 1900-talet blev studiecirkeln en populär studieform.

Folkbildning

Tillgängligheten är ett av de mest avgörande dragen i det tidiga 2000-talets värld, så mycket mer har kommit inom räckhåll för allt fler. Om en uppgift finns några knapptryckningar bort på Internet, så kan man tro att det är enkelt att göra den till kunskap. Men för att informationen skall förvandlas till kunskap måste man också kunna tolka den på ett riktigt sätt och placera den i ett större sammanhang. Framsteg i en kunskapsprocess innebär inte främst en ökning av mängden faktakunskaper. Kunskaper måste alltid bäddas in i ett större sammanhang där intresse, fantasi och kritisk förmåga spelar avgörande roller.

Kärlek och disciplin

Upplysningen

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Liknande program

Allra första språket

Barn är rika på språk

Loris Malaguzzi

John Dewey

Språkets gåta

Vår historia, vems ansvar? Möt Richardo Blomerus

Célestin Freinet

Dyslexi och andraspråk

Vuxet och vildvuxet språk

Förskolans historia

Kärlek och disciplin

Upplysningen

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Liknande program

Allra första språket

Barn är rika på språk

Loris Malaguzzi

John Dewey

Språkets gåta

Vår historia, vems ansvar? Möt Richardo Blomerus

Célestin Freinet

Dyslexi och andraspråk

Vuxet och vildvuxet språk

Förskolans historia