Pop och politik

Exotism

Pop och politik - syntolkat

När vi tolkar andra kulturer utifrån ett "vi och de-perspektiv" framstår gärna "de" som udda och spännande. Den samiska popartisten Sofia Jannok blir ofta blir anlitad som det exotiska inslaget när Sverige ska visa upp sig. Vi möter också Mikela Lundahl,  idéhistorikern som har skrivit avhandlingen "Vad är en neger?". Dessutom Jokkmokks-Jokke, Lapp-Lisa och den amerikanska skådisen Duane Loken som, efter att ha varit med i ett avsnitt i tv-serien Macahans, drog ut på folkparksturné i Sverige som indianen Vargtass. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson spelar låten "My name is Inga" med Inga from Sweden och funderar på vad den svenska synden står för i andras ögon.

Den moderna historien presenterad genom ett musikaliskt filter; från rockens födelse på 1950-talet fram till nutid. Hur har popmusiken påverkat samhället och tvärtom? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson vänder på perspektiven och lyfter fram popmusiken som den viktiga kulturbärare den är. I Pop och politik är politik ett uttryck för samhällsutvecklingen i stort. Vad kan vi urskilja i backspegeln genom att lyssna på tidstypiska musikaliska uttryck? Och eftersom såväl historia som musikhistoria ofta har berättats av män tar kvinnorna stor plats här. Bland annat berättar Lill-Babs om sina smuggelresor till Östtyskland och Sofia Jannok talar om hur det är att vara artist och same. Bland övriga gäster kan nämnas Alexander Bard, Susanne Ljung och Niklas Strömstedt. Säsong 1.

Pionjärer

Anna Charlotta Gunnarson kollar in dem som var först. Gäster är Alexander Bard och Marie Selander. Marie Selander berättar om hur det var att starta ett av de första banden med bara brudar i, mitt i 1960-talets mansdominerade musikervärld. Hon pratar även om det hon kallar "Sahara Hotnights-syndromet". Alexander Bard tycker till om de traditionella makthavarna i musikbranschen; de vita, medelålders, straighta männen. Han anser att deras maktposition nu utmanas av unga, modiga, viljestarka tjejer och bögar. Det enda sättet att skapa kreativ frihet är att ifrågasätta normer, menar han. I sköna arkivbilder får vi bland annat se de första kvinnliga poliserna och taxichaufförerna. Vi gör även ett hopp till 1990-talets ravedebatt och minns klassiska uttalanden från såväl Gudrun Schyman som Gun Hellsvik. Och varför kan egentligen den amerikanska duon Salt'n'Pepa betraktas som pionjärer?

Censur

Ämnet censur leder oss in bland tvättade låttexter, bannlysta artister och tvångsinställda konserter. I studion möter vi artisten Barbro "Lill-Babs" Svensson och Pia Kalischer, musikansvarig på Sveriges Radio, som bland annat diskuterar låtarna som Lill-Babs förbjöds att sjunga på sina turnéer i Östtyskland och hur en svensk statsminister tvingade en välkänd artist att ändra sin repertoar. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson spelar Hank Ballards låt "Work with me, Annie" och berättar om censuren i 50-talets USA.

Folkhemmet

Under den långa period under 1900-talet då den svenska välfärden byggdes upp hände oerhört mycket på kort tid, förändringar som även satte tydliga spår i musiken. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson spelar Anna-Lena Löfgrens 60-talshit "Lyckliga gatan" som leder till tankar kring dåtidens rivningshysteri. I studion samtalar hon med journalisten Kajsa Lindohf och artisten Niklas Strömstedt. Niklas berättar bland annat om videoinspelningen under 90-talet som fick honom att huka för den fruktade Lasermannen. Kajsa menar att folkhemmet bara var en dröm om att alla skulle få vara med, och att många i själva verket uteslöts. Hon bjuder också Niklas på en rejäl överraskning när hon berättar att en av hans texter använts av ett politiskt parti. Dessutom tar vi fram folkhemmets soundtrack. Vilka är låtarna som tydligast speglar perioden?

Image

Vad har stilbildarna under åren betytt för respektive decenniums tonåringar? Modejournalisten Susanne Ljung och låtskrivaren och skivbolagschefen Ola Håkansson diskuterar välskräddade kostymer, spandex och frisyrer. Ljung avlöjar sin största stilikon i rocksvängen, och Håkansson berättar om tiden som popstjärna på 60-talet och hur de vuxna gjorde allt för att sabba för de långhåriga killarna. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson spelar Magnus Ugglas "Ge livet en chans" och längtar efter en tid då det var helt okej för en snubbe att ha läppstift, höga klackar och mascara.

Musik och förtryck

Över hela världen har artister genom åren hotats och mördats på grund av sina låttexter. På många håll är det till och med straffbart att överhuvud taget framföra popmusik. I studion samtalar musikern Gonzalo "Gonza" Del Rio och Ole Reitov från organisationen Freemuse musik på liv och död. Vi får berättelser från Mellanöstern, Chile, Västsahara, Kina, Libanon och Colombia. Dessutom berättas historien om poptävlingen Afghan Star, där en av artisterna dödshotades för att hon dansade i TV. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson spelar en av 1992 års största MTV-hits som av många viftats bort som en lättsam dänga, men som bär på en tung historia.

Pop och politik

Exotism

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Lärarhandledning

Liknande program

Om antik musik

I Förintelsens spår

Vi får aldrig glömma

Sydafrikas moderna historia

År av förföljelse

Vi får aldrig glömma

Rätten att leva som andra

Det nya fosterlandet

Pop och politik

Exotism

Om programmet

Pedagogiskt materialLärarhandledning

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Lärarhandledning

Liknande program

Om antik musik

I Förintelsens spår

Vi får aldrig glömma

Sydafrikas moderna historia

År av förföljelse

Vi får aldrig glömma

Rätten att leva som andra

Det nya fosterlandet