Varför slåss huliganer?

Michael Rosander, forskare i psykologi vid Linköpings universitet, har tittat på vad som händer när en folkmassa bildas. Han avfärdar den vanliga uppfattningen att individen blir anonym, och att den anonyma folkmassan styrs av några få hjärnor. Men en ensam huligan gör inte någon kravall. De som demonstrerar är inte anonyma för varandra, utan de får en tydlig social och gemensam identitet. Att gruppens normer sedan inte alltid är de samma som för det övriga samhället är en annan sak. Ofta uppstår kravallerna när en grupp upplever att den blivit behandlad på ett illegitimt sätt. Hur polisen uppträder är också viktigt. Den hjälm som är till för att skapa en trygg arbetsmiljö för polisen kan upplevas som en förberedelse för attack av demonstranten. Och poliser agerar olika under demonstrationer med och utan tillstånd. Inspelat i november 2011. Arrangör: Forskning och framsteg.

Ämnesord:

Gruppidentitet, Gruppsykologi, Samhällsvetenskap, Sociala relationer, Socialpsykologi, Sociologi, Upplopp