Kaled är tolv år och lever gömd med sin familj i Sverige. De är papperslösa och söker asyl. Familjen har vistats en tid i Tyskland och Norge, ingen vet hur länge. Mamman försvinner en dag och Khaled får veta att hon sitter i fängelse. Vad kan hända härnäst?  Kaled är rotlös och otrygg.  Det är bara läraren i skolan som vet att Kaled lever gömd och för henne kan han lätta sitt hjärta.  En morgon är mamman tillbaka hos familjen och de beger sig till Norge. Men de kommer snart tillbaka till Sverige. Var Kaleds resa slutar vet ingen.

Barn utan papper

Om flyktingbarn som lever gömda efter att deras ansökan om asyl avslagits eller i väntan på att deras fall ska omprövas. Vi fokuserar på barnens rättigheter och vad samhället bör göra för att hjälpa dessa utsatta barn.  Hur ska den svenska skolan kunna svara upp mot papperslösa elevers enorma behov att bli sedda och få känna trygghet? Hur ska man undervisa dem? Enligt Barnkonventionen har alla barn rätt till skola, men lever Sverige upp till denna konvention?

Pia Lundgren arbetar på en skola som undervisar gömda flyktingbarn. Hon har sett många av sina elever utvisas.  Mohammed som älskar matte är en av dem. Men lärare som undervisar gömda elever står inte i första hand för ämneskunskap utan för vuxenkontakt. Pia berättar att hennes roll är att i första hand finnas där som vuxen, för många av dessa elever är skolan en fristad. Skolsköterskan Eva Hamad menar att i samtal med förtvivlade elever betyder det mycket om man visar omsorg med frågor som;  Kan du sova? Ses vi imorgon? Vi får också glimtar från undervisning i olika ämnen.

En viktig vuxen

År 2009 beslöt Knivsta kommun att alla barn i kommunen ska ha rätt att gå i skola. Detta inbegrep också flyktingbarn gömda på Alsike kloster. På Alsike kloster har man sedan 70-talet hyst papperslösa flyktingar. Besök i klostret och möte med helgeandssystrarna Marianne och Karin som tittar på ett avsnitt av UR:s "Vi gömde oss" från nittio-talet. Syster Karin säger, att gå i skola handlar även om att få rutiner.  Det är viktigt att barnen avlastas och inte tar på sig rollen som förälder. Tostacy Meira från Angola bor på klostret med sin familj. Det har betytt mycket för Tostacy att hon fått gå i skolan. Hon har kunnat prata om sina bekymmer hos skolkuratorn. Samtal med Bobby och Nadie som bott på klostret, men numera har uppehållstillstånd. De lovprisar helgeandssystrarna.

I väntan på framtiden

Någonstans i Sverige lever en splittrad eritreansk flyktingfamilj gömd. Bakom sig har de en flykt fylld av umbäranden och traumatiska upplevelser. Sedan ankomsten till Sverige har familjen under ett och ett halvt års tid flyttat mellan ett trettiotal gömställen. Möjligheten till kontinuerlig skolgång har varit i det närmaste obefintlig för sönerna i familjen, som genom den långa flykten förlorat många år av utbildning. Sverige har fram till hösten 2012 saknat lagstiftning om asylsökande flyktingbarns rätt till utbildning, trots att Barnkonventionen tydligt slår fast denna rätt. Men med regeringens höstbudget kom beskedet att papperslösa barn ska få gå i skola från mitten av 2013. Det kommer att få konsekvenser för de många flyktingbarn som idag lever gömda i landet.

Barn utan papper

Jag reser från land till land

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Flyktingskap, lärande och resiliens

Första mötet med svenskan

Vad tänker nyanlända föräldrar om skolan i Sverige?

Att behöva ta stort ansvar som barn

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Skolplikt

Vägen in - Pari

Hemlängtan

Barn utan papper

Jag reser från land till land

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Flyktingskap, lärande och resiliens

Första mötet med svenskan

Vad tänker nyanlända föräldrar om skolan i Sverige?

Att behöva ta stort ansvar som barn

Frivilliginsatser för barn och ungas integration

Skolplikt

Vägen in - Pari

Hemlängtan