Adam Smith gjorde nationalekonomin till en modern vetenskap med boken "Nationernas välstånd" 1776. Smiths tanke var att om vi alla handlar egennyttigt så kommer det på sikt gynna hela samhället. Som genom "en osynlig hand" kommer allas våra själviska ansträngningar bidra till att det kommer mat på bordet, till samhälleliga framsteg och nationens välstånd. Smith var moralfilosof och väl medveten om att människan har fler drivkrafter än att bara sko sig själv. Och trots sin tro på marknadskrafterna pläderade han för högre beskattning av de rika och för en statlig industripolitik. Kanske bilden av Adam Smith som den rationella egennyttans och marknadens apostel inte är så entydig? Professor Lars Pålsson Syll ger sin syn på Smiths teorier.