Sändningsår 2014. När EU får nya medlemsländer från de forna öststaterna brukar det leda till debatt om huruvida den fria rörligheten ska omfatta även personer från de fattigare länderna. Många i de rikare länderna tycker det är ett problem att människor kan resa för att försörja sig på tiggeri eller på annat sätt dra nytta av välståndet. Det senaste exemplet gäller rumäner och bulgarer vilket bland annat fått Storbritanniens premiärminister David Cameron att lova att försöka stoppa delar av den väntade invandringen. Joakim Ruist, nationalekonom och forskare på Handelshögskolan i Göteborg, menar att vi inte behöver vara oroliga för någon välfärdsturism - tvärtom har de rikare ländernas välfärdssystem tjänat lite på invandringen.

Bildningsbyrån EU

Sändningsår 2014. Hur och varför har EU utvecklats på det sätt det gjort? Och hur ser det idag ut med energipolitiken, den gemensamma valutan och den fria rörligheten? Genom personliga historier och livsöden blandat med samtal med experter ska serien inspirera till diskussion, klargöra komplexa sammanhang och ge kunskap om hur EU:s fortsatta utveckling går att påverka.

Sändningsår 2014. Den franske tjänstemannen Jean Monnet var under några decennier en av de mest inflytelserika personerna i Europa, trots att han aldrig valdes till någon politisk post. Monnets idé gick ut på att skapa en överstatlig institution som skulle ta över ansvaret för kol- och stålindustrin i några av Europas länder. Denna "Höga myndighet" skulle bestämma allt, utan att fråga regeringarna om lov, och blev fröet till ett helt nytt politiskt system - den europeiska unionen. Vi hör bland andra Annika Ström Melin, journalist med EU som specialområde, och Arnaud Pinod, chef för Association Jean Monnet, berätta om Monnets liv och betydelse.

Konjaksförsäljarens frö till EU

Sändningsår 2014. På EU:s inre marknad ska varor, tjänster, kapital och människor kunna röra sig fritt. Det leder till ett behov av att standardisera och skapa gemensamma regler på allt fler områden. Var går gränsen för vad EU måste reglera för att den inre marknaden ska fungera? När vi för fem år sedan gjorde ett program om EU:s inre marknad inledde vi det med att gå och köpa en mobilladdare. Då hade varje telefontillverkare sin egen variant men idag, efter krav från EU, har de flesta enats om en gemensam standard. Däremot har man inte lyckats enas om ett gemensamt pantsystem för petflaskor och burkar, berättar EU-parlamentarikern Carl Schlyter. Kommerskollegium är den myndighet som för Sveriges räkning ska övervaka hur den fria rörligheten inom EU fungerar. Här finns tjänstemän som hanterar klagomål från privatpersoner och företag men också de som hanterar EU:s handelsrelationer med omvärlden.

Maratondansen

Plus och minus med fri rörlighet

Sändningsår 2014. Eurozonen har fortfarande inte återhämtat sig från den ekonomiska kris som inleddes 2009. Ändå söker sig nya länder till samarbetet. Vi besöker Lettland där man sade adjö till den egna valutan lats den 1 januari 2014. Men åsikterna om valutabytet går isär och det finns många euromotståndare. Letterna fick betala ett högt pris för att kvalificera sig. Under de ekonomiska krisåren sänktes lönerna, arbetslösheten steg till 25 procent och många letter gav sig av utomlands i jakt på arbete. Ekonomiministern Slava Dombrovskij, tycker inte att man ska prata så mycket om det lettiska folkets umbäranden under krisbekämpningen. Livet går vidare och letterna tror på Europa, säger han.

Euron, en framgångssaga?

Sändningsår 2014. Miljögifter känner inga gränser och det ställer stora krav på samarbetet inom EU. För att förklara hur kemikaliehanteringen inom EU:s miljöpolitik fungerar tar vår reporter Anna Hammarén sig själv som utgångspunkt. Pia Aspegren, projektkoordinator på Naturskyddsföreningens kemikalienätverk, ringer på hemma hos Anna för att ta reda på vilka kemikalier som döljer sig i hennes rengöringsprodukter. Vissa produkter får godkänt medan andra är så farliga att de är förbjudna i båtfärger. Anna undrar om kemikalierna i rengöringsprodukterna också finns i hennes kropp och vänder sig till miljömedicin i Göteborg för att undersöka saken. Lars Barregård, överläkare och professor i miljömedicin, svarar på om Anna är giftfri och berättar vilka kemikalier som är de allra farligaste att ha i kroppen. Anders Wikman, före detta EU-parlamentariker för Kristdemokraterna, berättar om processen bakom REACH - ett paket kemikalieregler som innebär att alla kemikalier antingen ska registreras, utvärderas, analyseras eller på sikt förbjudas inom EU.

Gifter känner inga gränser

Sändningsår 2014. År 2007 antog EU ett klimatpolitiskt program som slog fast att till år 2020 ska koldioxidutsläppen minska med 20 procent, energikonsumtionen minska med 20 procent och andelen förnybara energikällor öka till 20 procent av den totala konsumtionen. Kommer det gå att nå de målen? Vi besöker invigningen av en laddningsstation för elbilar. Elbilar och bilar som kör på förnybara bränslen är fortfarande en marginell företeelse i Sverige. I Norge däremot, där elbilar subventioneras, säljs det fler elbilar varje månad än vad som finns totalt i Sverige. Vi besöker också en villaägare i Kristinehamn som satsat på vindkraft och ett lågenergihus i Malmö.

Vad hände med klimatpolitiken?

Sändningsår 2014. I Europaparlamentet samlas politiska partier från olika länder i grupper utifrån ideologi för att kunna samarbeta över nationsgränserna. Det svenska Privatpartiet har slagit sig samman med den europeiska Gröna gruppen. Vi träffar Christian Engström (PP) som menar att den gruppen står närmast partiets åsikter när det handlar om internet och upphovsrätt. Parlamentarikerna har många lagförslag att ta ställning till och det är svårt att hinna få grepp om allt. Ofta är det svårt att avgöra vem som gjort vad i parlamentet eftersom politikerna där ofta kompromissar mer än de gör på hemmaplan. Lagarna stiftas av parlamentet och rådet tillsammans och därför är parlamentarikerna måna om att få en bred majoritet med sig till förhandlingarna till ministrarna i rådet.

Hur jobbar en parlamentariker?

Sändningsår 2014. I vissa EU-länder, som till exempel Italien, är det svårt för kvinnor att kombinera familj och jobb. Problemet är bland annat beroende på bristande möjligheter till barnomsorg vilket leder till att många kvinnor blir hemmafruar eller satsar på karriären istället för att skaffa barn. Huruvida EU kan göra något för att ge kvinnor bättre möjligheter att komma ut på arbetsmarknaden är svårt att svara på. Dels ser situationen olika ut i de olika länderna och det är inte så lätt att hitta lösningar som fungerar för alla. Dels är många oense om vad EU egentligen ska ha rätt att bestämma om.

28 vägar till jämställdhet?

Sändningsår 2014. De senaste årens ekonomiska kris har fått många att bli besvikna på EU och på allt fler håll ropas det på nationella lösningar. Journalisten Annika Ström Melin menar att vi inte längre kan ta demokrati och mänskliga rättigheter som något självklart i Europa. I sin bok "Europas svaga hjärta" beskriver hon bland annat utvecklingen mot ett mer auktoritärt styre i Ungern. Sverker Gustavsson, professor i statsvetenskap, säger EU-projektet har framställts som ett sätt att skapa ett lyckorike, men sådana finns inte. Det handlar om att försöka undvika katastrofer. Vi talar också med Pierre Schellekens, chef för EU:s kontor i Stockholm, och journalisten och författaren Göran Rosenberg.

Bildningsbyrån EU

Plus och minus med fri rörlighet

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Ekonomi och framtid

Köp smart

Ren bomull, smutsig framställning

I tvättstugan

Louise Weiss - EU:s farmors kamp för fred

Sverige och världen - EU

Del 1

Del 3

Sverige och världen - EU

Asylpolitiken

Bildningsbyrån EU

Plus och minus med fri rörlighet

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Ekonomi och framtid

Köp smart

Ren bomull, smutsig framställning

I tvättstugan

Louise Weiss - EU:s farmors kamp för fred

Sverige och världen - EU

Del 1

Del 3

Sverige och världen - EU

Asylpolitiken