Vad har skolan för betydelse för demokratin? Ison, Tiffany och Jamal diskuterar rätten till utbildning i ett större perspektiv. I stora delar av världen gör familjer enorma uppoffringar för att deras barn ska få gå i skolan, medan vi i Sverige tar rätten till utbildning för given. De diskuterar också betydelsen av det fria skolvalet och om det har gjort att betygsskillnaderna i Sverige har ökat.

Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

En serie om demokrati som vänder sig till förstagångsväljarna. Unga gäster som är kända från sociala medier får uppdrag som handlar om att sätta demokratiska frågor och dilemman på kartan genom busringning och dold kamera. Vi möter Tobias "Tejbz" Öjerfalk, Anchisa "Foki" Soirak, Jamal JC, Daniel "Paris" Afshinnejad, Lisa Tellbe, Andreas Wijk och Hanna "Hanapee" Persson. De tar upp frågor som handlar om utbildning, arbete, boende, vård, miljö, djurrätt, utanförskap, yttrandefrihet, feminism och rättssäkerhet.

Andreas Wijk har aldrig druckit alkohol och vill inte heller prova, men väldigt ofta måste han försvara sitt beslut. Nu ställer han istället dem som dricker alkohol till svars. Varför är det så självklart för många i Sverige att dricka när man festar? Andreas, Tiffany och Emilia berättar om sina egna erfarenheter av alkohol.

Andreas Wijk, dag 1

Hur stort ansvar har vi för det vi gör när vi är berusade? Och hur mycket ansvar ska man ta för andras drickande? Andreas, Emilia och Tiffany diskuterar alkohol och ansvar och den demokratiska rättigheten att få känna sig trygg i samhället. Andreas testar även hur människor på gatan reagerar när de får frågan om de kan blåsa i alkolåset åt honom, så att han kan köra även om han har alkohol i kroppen.

Andreas Wijk, dag 2

Vi har en mängd lagar som ska se till att den som dricker inte skadar någon annan. Men hur väl fungerar de? Andreas ringer till polisen och frågar om han kan komma undan med rattfylla om han dricker en flaska sprit som han har i bilen direkt efter en eventuell trafikolycka. Varför har inte Sverige nolltolerans mot alkohol i trafiken? Men alkohol orsakar ju inte bara trafikolyckor utan även misshandel och andra brott. Vad skulle hända om det var förbjudet att dricka alkohol på krogen?

Andreas Wijk, dag 3

Alkoholen kostar samhället många miljarder varje år. Borde den som inte dricker alkohol därför betala mindre skatt? Andreas ringer Skatteverket och ber om rabatt. När man lyssnar på nyheterna kan man få intrycket av att dagens unga dricker mer än tidigare generationer, men det är tvärtom, dagens ungdomar dricker mindre. Vad beror det på? Och hur skulle samhället se ut om svenska folket röstat ja till alkoholförbud i folkomröstningen 1922?

Andreas Wijk, dag 4

Andreas, Tiffany och Emilia pratar om sina egna och samhällets inställningar till alkohol och drickande. Andreas har aldrig druckit alkohol och vill inte heller prova, men väldigt ofta måste han försvara sitt beslut. Nu ställer han istället dem som dricker alkohol till svars. I Sverige finns en mängd lagar som ska se till att den som dricker inte skadar någon annan. Men hur väl fungerar de och varför har inte Sverige nolltolerans mot alkohol i trafiken? Alkoholen kostar samhället många miljarder varje år. Borde den som inte dricker alkohol därför betala mindre skatt? Andreas ringer Skatteverket och ber om rabatt. Och hur skulle samhället se ut om svenska folket röstat ja till alkoholförbud i folkomröstningen 1922?

Andreas Wijk, dag 1-4

Rätten till utbildning är en av demokratins grundstenar, men får alla verkligen vad de behöver för att klara skolan? Vilka orättvisor finns och vad görs åt dem? Ison, Tiffany och Jamal berättar om sina egna erfarenheter från skoltiden och resonerar kring hur skolan skulle kunna bli totalt rättvis.

Jamal JC , dag 1

Ison, Tiffany och Jamal diskuterar språkets betydelse i skolan. De flesta ämnen i skolan bygger på att eleverna kan svenska. Måste det vara så eller är språket ibland ett onödigt hinder? Vad får det för konsekvenser för dem som inte har svenska som förstaspråk? Jamal är bra i matte och engelska och har ett stort arabiskt ordförråd, men på grund av att hans svenska inte är så bra har han fått dåligt resultat i högskoleprovet. Nu ber han om att få skriva provet på arabiska istället för på svenska.

Jamal JC, dag 2

Jamal pluggade stenhårt, trots att han hade ganska svårt för sig i skolan. Enligt Jamal är det helt och hållet hans mammas förtjänst, eftersom hon ställde stenhårda krav och hjälpte honom med skolarbetet. Jamal ville egentligen bli skådespelare, men hans mamma var noga med att han skulle skaffa sig en ordentlig utbildning först och nu är han socionom. Men vad händer med de elever som inte har stöd hemifrån? Har samhället ett ansvar för dem? Enligt Skolverket ökar betygsskillnaderna mellan barn till föräldrar med enbart grundskoleutbildning och barn till föräldrar med gymnasieutbildning eller högre.

Jamal JC, dag 3

Jamal JC, dag 4

Får alla de förutsättningar de behöver för att klara skolan? Ison, Tiffany och Jamal berättar om sina egna erfarenheter från skoltiden. De diskuterar språkets betydelse i undervisningen och att de flesta skolämnen bygger på att eleverna kan svenska. Vad får det för betydelse för dem som inte har svenska som förstaspråk? Och hur mycket betyder stöd hemifrån för att klara skolan? Jamal har haft mycket stöd från sin mamma och anser att det är hennes förtjänst att han klarat skolan. Ison, Tiffany och Jamal diskuterar också rätten till utbildning i ett större perspektiv, eftersom familjer i många delar av världen gör enorma uppoffringar för att deras barn ska kunna gå i skolan, medan man i Sverige vanligen tar rätten till utbildning för given.

Jamal JC, dag 1-4

HanaPee, Ison och Tiffany pratar kroppsideal. Varför ser våra ideal ut som de gör och hur har de förändrats över tid? HanaPee ringer till Nationalmuseum och frågar varför kvinnorna på målningarna är ganska stora och bleka. Är det ett sunt ideal?

HanaPee, dag 1

HanaPee, Ison och Tiffany diskuterar hårets betydelse. Varför är det så laddat med hår - framför allt när det sitter på en kvinna? Historiskt sett har hår på män symboliserat makt, medan utsläppt hår på en kvinna har symboliserat lössläppthet. Långt in på 1900-talet har kvinnor i Sverige täckt sitt hår på huvudet. Och idag är det vanligt att kvinnor rakar av sig allt könshår. Hur kommer det sig? HanaPee ringer till en laserklinik och frågar om de fixar hår på benen. Men hon vill inte bli av med sitt hår, hon vill transplantera.

HanaPee, dag 2

HanaPee, Ison och Tiffany diskuterar synen på vad som är sexuellt och hur det påverkar vårt handlingsutrymme. Varför är en naken näsa tillåten i ett badhus men inte två nakna bröst? HanaPee ringer till ett badhus och undrar om de har näslappar att hyra ut.

HanaPee, dag 3

HanaPee, Ison och Tiffany pratar om objektifiering. Hur agerar man i en situation där man behandlas som en sak, snarare än som en tänkande individ? HanaPee testar att vända på könsrollerna och att göra samma sak mot killar som många tjejer är med om till vardags. Vad får objektifiering för konsekvenser för kvinnor och män och deras möjligheter att uttrycka sig och utöva sina demokratiska rättigheter?

HanaPee, dag 4

HanaPee, Ison och Tiffany diskuterar kroppsideal, hårväxt, nakenhet och objektifiering. Varför ser våra ideal ut som de gör? Vilka föreställningar finns det om hur män och kvinnor ska vara? Och hur påverkar dessa våra möjligheter att uttrycka oss? HanaPee ringer bland annat till en laserklinik och frågar om de fixar hår på benen. Men hon vill inte bli av med sitt hår, hon vill transplantera.

HanaPee, dag 1-4

Vad hjälper det att källsortera när polarisen ändå kommer att smälta snart? Bloggaren Daniel Paris, lider av svår miljöångest. Miljöfrågan är viktig för många men samtidigt fortsätter folk ta bilen till jobbet och flyga till Maldiverna på semester. Hur mycket är vi beredda att offra för miljöns skull? Daniel, Ison och Emilia berättar hur de tänker kring miljön. Daniel väljer tåget framför flyget, han sparar el och äter inte så mycket kött, men han lever inte alltid som han lär. Och vad spelar det egentligen för roll i det stora hela?

Daniel Paris, dag 1

Daniel, Ison och Emilia diskuterar miljömärkningar och greenwashing. Hur vet man att miljösymbolerna håller vad de lovar? Och inom vilka områden ska man satsa på att vara miljövänlig om man vill få största möjliga effekt? Daniel ringer till privatpersoner och erbjuder billig el, som kommer från nedlagda brunkolsverk och kärnkraftverk. Han säger att elen är märkt med företagets egen märkning "miljöblomman". Många företag vill få oss att tro att de är mer miljömedvetna än vad de är. Hur mycket är lurendrejeri och hur kan man veta vad som är bra?

Daniel Paris, dag 2

Daniel, Ison och Emilia diskuterar köttkonsumtion. Förutom att många djur utsätts för lidande är köttet också en stor miljöbov. Forskare räknar med att köttindustrin ligger bakom en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser. Ändå har dieter som GI och LCHF, där väldigt mycket kött ingår, blomstrat parallellt med miljödebatten. Hur kommer det sig? Daniel ringer till en restaurang och ber dem tillaga hans kanin, eftersom han vill veta att köttet han äter kommer från ett djur som har haft ett bra liv.

Daniel Paris, dag 3

Bloggaren Daniel Paris ger sig ut på stan med dold kamera för att testa folks vilja att klimatkompensera i vardagen.  Likt flygbolag som erbjuder trädplantering för resenärer har Daniel sitt eget klimatkompensationserbjudande. Det är svårt att leva utan att göra avtryck på klimatet och miljön, men vilka gör störst avtryck egentligen? Är det alltid de som köper närodlat och ekologiskt som är de mest miljövänliga? Samma personer har ofta också råd att åka på weekendresor, medan de som handlar till lågpris kanske inte har råd med det i samma utsträckning.

Daniel Paris, dag 4

Daniel, Ison och Emilia diskuterar miljöförstöring, klimatkompensation, köttkonsumtion, miljömärkningar och greenwashing. Miljöfrågan är viktig för många men samtidigt fortsätter folk ta bilen till jobbet och flyga till Maldiverna på semester. Hur mycket är vi beredda att offra för miljöns skull? Köttindustrin beräknas av forskare ligga bakom en fjärdedel av utsläppen av växthusgaser. Ändå har dieter som GI och LCHF, där väldigt mycket kött ingår, blomstrat parallellt med miljödebatten. Hur kommer det sig? Daniel ringer till privatpersoner och erbjuder billig el, som kommer från nedlagda brunkolsverk och kärnkraftverk. Han säger att elen är märkt med företagets egen märkning "miljöblomman". Hur vet man att miljösymbolerna håller vad de lovar?

Daniel Paris, dag 1-4

Bloggaren Lisa Tellbe har över 400 000 följare på Instagram. Tillsammans med Ison och Emilia diskuterar hon vilken betydelse bilden man ger av sig själv på internet har. Blir sökresultatet på ens namn som ett cv man inte har möjlighet att påverka själv? Internet har öppnat dörrarna för många och gjort det lättare att hitta information, men hur viktigt är internet för demokratin och hur viktigt är det med demokrati på internet? Lisa ringer och försöker rensa bort viss information som dyker upp på träfflistorna när man söker på hennes namn på internet.

Lisa Tellbe, dag 1

Lisa Tellbe får ofta förfrågningar från företag om att göra reklam på sin blogg. Hur tänker hon kring marknadsföring av produkter? Kan man lita på vad bloggare skriver? Lisa ringer till en konsumentvägledare för att ta reda på vilka regler som egentligen gäller för reklam i bloggar. De sidor vi besöker på internet samlar information om nästan allt vi gör. Uppgifterna säljs också vidare till företag som vill rikta anpassad reklam till oss.

Lisa Tellbe, dag 2

En av internets mörkaste baksidor är näthatet. Lisa Tellbe, Ison och Emilia berättar om kränkningar som de har blivit utsatta för på internet. De diskuterar hur man kan hantera hatet och varför rätten att uttrycka sin mening ändå är värd att försvara. Vad leder näthatet till? Och vad skulle det innebära om det infördes starkare begränsningar på internet? Lisa ringer till ett företag som modererar kommentarsfält och ber om hjälp med att få stopp på elaka kommentarer på hennes blogg.

Lisa Tellbe, dag 3

Lisa Tellbe, Ison och Emilia diskuterar anonymitet på internet. Många använder anonymiteten som en osynlighetsmantel men ibland är det viktigt att kunna uttala sig anonymt. Vilket ansvar har vi för det som sprids på internet? Lisa går ut på stan med dold kamera för att testa hur folk reagerar när en person lämnar elaka kommentarer på hennes blogg - i verkliga livet.

Lisa Tellbe, dag 4

Hur viktigt är internet för demokratin och hur viktigt är det med demokrati på internet? Tillsammans med Ison och Emilia lyfter bloggaren Lisa Tellbe frågor om näthat, anonymitet, marknadsföring och personlig information på internet. Kan man lita på vad bloggare skriver? Lisa ringer till en konsumentvägledare för att ta reda på vilka regler som egentligen gäller för reklam i bloggar. Det är enkelt att vara anonym på internet och många använder anonymiteten som en osynlighetsmantel men ibland är det viktigt att kunna uttala sig anonymt. Vilket ansvar har vi för informationen som sprids på internet?

Lisa Tellbe, dag 1-4

Tora Sparkles, Ison och Emilia diskuterar arbetsmarknaden och berättar om jobb de själva sökt. Hur gör man om man inte lyckas ta sig in på arbetsmarknaden? Ungefär 25 procent av dagens ungdomar är arbetslösa och många unga har svårt att få ekonomin att gå ihop. Är ungdomar lata eller finns det för få jobb?

Tora Sparkles, dag 1

Tora ringer till sms-låneföretag och säger att hon behöver låna pengar till att betala av andra skulder och till att köpa narkotika. Bryr sig låneföretagen om vad pengarna går till? Sms-lånen har lett till att många unga hamnar hos kronofogden, vilket gör att det blir svårt för dem att till exempel få en bostad och att teckna abonnemang. Borde hårdare krav ställas på utlåningsföretagen? Tora, Ison och Emilia diskuterar också för- och nackdelar med studielån.

Tora Sparkles, dag 2

Tora, Ison och Emilia diskuterar individens ansvar kontra statens gentemot tiggare. Hur tänker de som ger och de som inte ger till tiggare? Vad skulle hända om medborgarlön infördes? Många som ger pengar till tiggare vill veta vad pengarna ska gå till, men få bryr sig om vad vinsten ska användas till när de handlar i en affär. Tora ger sig ut med dold kamera och frågar anställda och affärsidkare vad de tänker göra med sin lön.

Tora Sparkles, dag 3

Hur starkt är skyddsnätet för den som är ung och arbetslös idag? Och hur stort är det egna ansvaret kontra statens? Tora, Ison och Emilia pratar om hur de ser på framtiden och hur arbetsmarknaden kommer att se ut om några år. År 2013 hade knappt var femte arbetslös under 30 år rätt till a-kassa, det är hälften så många som åtta år tidigare. Den som arbetat kan få ett grundbelopp på 320 kronor om dagen, men många unga har aldrig kommit in på arbetsmarknaden och kan därför inte heller få a-kassa.

Tora Sparkles, dag 4

Hur får man som ung ekonomin att gå ihop? Finns det för få jobb eller är ungdomar lata och curlade?
Tora Sparkles, Ison och Emilia diskuterar bland annat sms-lån, tiggare, a-kassa och arbetsmarknaden.

Tora Sparkles, dag 1-4

Är det okej om jag bara betalar 80 % av vad pizzan kostar? Jag har sjukersättning just nu och den täcker bara 80 % av min lön. Tobias Tejbz Öjerfalk har den kroniska tarmsjukdomen Crohns sjukdom och förra året opererades han två gånger och var tvungen att vara sjukskriven. Hur klarar man sig ekonomiskt om man blir sjuk? Och vem är sjukvården och sjukförsäkringarna till för? Tejbz, Emilia och Tiffany diskuterar sjukvård och sjukpenning. Tobias har varit tvungen att lära sig leva med sin sjukdom och Emilia berättar om när hon i Uruguay nekades att få tillhöra ett sjukhus p.g.a. sin epilepsi.

Tejbz, dag 1

Det gäller att vara frisk innan man blir sjuk. Den som vill täcka upp för inkomstförlusten vid sjukdom kan teckna en privat sjukförsäkring - men för att få göra det krävs det oftast att man är frisk. Tobias Tejbz Öjerfalk ringer studenter och erbjuder en gratis sjukförsäkring som ger 200 % av inkomsten om man blir sjuk. Det enda man behöver göra i gengäld är att donera sin ena njure... och kanske hypofysen också. Hur många tänker på att teckna en sjukförsäkring när de är unga och friska? Den enda av Tejbz, Emilia och Tiffany som skulle kunna teckna en sjukförsäkring utan att stöta på problem är Tiffany. Tejbz och Emilia har inte samma möjligheter.

Tejbz, dag 2

Tobias Tejbz Öjerfalk, som har ett stort ärr längs hela magen sedan han opererades för Crohns sjukdom, stoppar folk utanför sjukhuset och ber dem ta hans läkarbesök i hans ställe. För om han inte blir friskskriven kan han inte teckna en försäkring. Tobias, Emilia och Tiffany diskuterar sjukförsäkringar och Tiffany efterlyser ett "vuxenpaket" med information om allt man behöver veta när man blir vuxen. Tobias har haft tur eftersom hans föräldrar hade försäkrat honom innan han blev sjuk, men hur många 18-åringar funderar över vad som händer om de blir sjuka?

Tejbz, dag 3

Tejbz plockar fram hela sin försäljarcharm och ringer till ett handbollsförbund med ett erbjudande om att för 500 kronor köpa hans inbokade tider hos en knäspecialist. Med privata försäkringar kan man köpa sig snabbare vård. Är det okej? När det gäller sjukförsäkringar gäller det inte bara att tänka till, det gäller att tänka efter före. Emilia och Tiffany har knappt haft en tanke på det här med sjukförsäkringar, medan Tobias Tejbz Öjerfalk som har en kronisk sjukdom har funderat mycket på hur sjukvården och sjukförsäkringarna fungerar.

Tejbz, dag 4

Tobias Tejbz Öjerfalk har den kroniska tarmsjukdomen Crohns sjukdom och förra året opererades han två gånger och var tvungen att vara sjukskriven. Hur klarar man sig ekonomiskt om man blir sjuk? Det går att teckna privata sjukförsäkringar, men för att få göra det krävs det oftast att man är frisk. Och hur många tänker på att teckna en sjukförsäkring när de är unga och friska? Tejbz, Emilia och Tiffany diskuterar sjukvård och sjukpenning. För vem är sjukförsäkringarna egentligen till för?

Tejbz, dag 1-4

Fanna Ndow Norrby driver instagramkontot "svart kvinna". Varför har vi så många fördomar om varandra? Hur kommer det sig att en del inte respekterar att andra tycker att vissa ord är kränkande att använda? Fanna, Ison och Emilia berättar om sina egna erfarenheter. Fanna ringer även till en skivaffär och ber om tips på musik att spela för en man från Afrika som ska komma på besök hos henne.

Fanna, dag 1

Fanna ringer till en mäklare och vill försäkra sig om att det inte bor för många invandrare i området hon planerar att flytta till. Hon diskuterar med Ison och Emilia vad segregationen gör med oss och vår syn på varandra. Om människor aldrig möts är risken stor att fördomarna frodas.

Fanna, dag 2

Fanna, Ison och Emilia pratar om att den som ser annorlunda ut alltid är mer påpassad och därmed granskas hårdare. Fanna ringer till Ekobrottsmyndighetens tipstelefon. Hon använder samma argument om en "misstänkt" vit kvinna som många använder när de beskriver invandrare. Ofta rapporteras det om att invandrare är överrepresenterade i brottsstatistiken, men det finns också undersökningar som visar att benägenheten att polisanmäla brott är större om förövaren ser utländsk ut. Domstolarna tenderar också att döma invandrare till strängare straff än infödda svenskar. Hur påverkas statistiken av att poliser och jurister har fördomar som alla andra?

Fanna, dag 3

De flesta i Sverige skulle aldrig kalla sig rasister, men hur många griper in när någon utsätts för rasism? Fanna, Ison och Emilia diskuterar vilket ansvar vi alla har att säga till när någon beter sig rasistiskt. För att testa omgivningens benägenhet att ingripa återskapar de en händelse som inträffat i verkligheten. Hur reagerar omgivningen?

Fanna, dag 4

Fanna Ndow Norrby driver instagramkontot "svart kvinna". Temat för hennes program är diskriminering och exotisering. De flesta i Sverige skulle aldrig kalla sig rasister, men hur många griper in när någon utsätts för rasism? Varför har vi så många fördomar om varandra och hur kommer det sig att en del inte respekterar att andra tycker att vissa ord är kränkande att använda? Fanna, Ison och Emilia diskuterar egna erfarenheter, segregation och vilket ansvar vi har för att säga ifrån när någon beter sig rasistiskt.

Fanna, dag 1-4

Som en av Sveriges populäraste bloggare har Anchisa "Foki" Soirak tusentals fans. Hur stort ansvar har hon för dem i egenskap av förebild? Hur påverkas vi av personer vi beundrar och ser upp till? Foki, Ison och Tiffany berättar om sina förebilder, vad de beundrar hos dem och vilken funktion de fyller. Foki ringer till några andra kända bloggare och föreslår att de ska starta ett offentligt bråk för att få uppmärksamhet och utrymme i media.

Foki, dag 1

Hur stort ansvar har den som är en förebild för många? Foki får mängder av mejl till sin blogg från ungdomar som undrar vad hon tycker i olika frågor. Hur tänker hon när hon svarar? Hon går ut på stan och ber folk vara med i en film som hon ska lägga ut på sin blogg. Hon vill testa om hennes fans vågar säga vad de tycker.

Foki, dag 2

Foki ringer till politiska partier och erbjuder dem att "köpa" hennes åsikter. Om något parti antar erbjudandet så lovar hon att i sin blogg skriva att läsarna ska rösta på dem, oavsett vilken ideologi de står för. Är partierna intresserade? I USA till exempel är det betydligt vanligare än i Sverige att kändisar engagerar sig i valkampanjer. Vilka för- och nackdelar finns med det?

Foki, dag 3

Foki, Ison och Tiffany pratar om vilket utrymme en förebild har att förändras och utvecklas över tid. Hur mycket läser vi själva in i våra förebilder och hur vet vi att de åsikter de framför är "äkta"? Och hur mycket kommer deras åsikter påverka hur fansen röstar i riksdagsvalet 2014?

Foki, dag 4

Hur mycket påverkas vi av dem vi beundrar och ser upp till? Anchisa "Foki" Soirak är en av Sveriges populäraste bloggare och har tusentals fans. Hennes program har temat förebilder. Hur stort ansvar har hon? Och hur blir man en förebild? Foki, Ison och Tiffany berättar om sina förebilder, vad de beundrar hos dem och vilken funktion de fyller. Foki går ut på stan och ber folk vara med i en film som hon ska lägga ut på sin blogg. Hon vill testa om hennes fans vågar säga vad de tycker.

Foki, dag 1-4

Videobloggaren Filip Winther, Ison och Tiffany diskuterar grupptillhörighet. Vilka grupper vill de vara med i? Och vilka vill de absolut inte förknippas med? Sociala experiment som har gjorts visar att vi är känsliga för vad andra tycker och att vi hellre följer gruppens än vår egen övertygelse. Hur kommer det sig?

Filip Winther, dag 1

De flesta tvingas någon gång uppleva känslan av att bli utstött och inte få vara med. Hur påverkar det den egna självbilden? Filip berättar om när han själv blev mobbad på högstadiet. Hur förändrade det honom? Filip, Ison och Tiffany diskuterar också om man verkligen ska behöva släppa in alla i en grupp.

Filip Winther, dag 2

På sociala medier kan omgivningen följa exakt vilka personer som har kontakt med varandra och vad de tycker i olika frågor. Hur mycket påverkas vi av andra? Precis som på en skolgård kan den som uttrycker något som andra inte håller med om få en mobb emot sig. Filip, Ison och Tiffany berättar om tillfällen när de tyckt det varit jobbigt att gå emot gruppen. Vad vann de på det? Och vad förlorade de?

Filip Winther, dag 3

Sverige är tapetserat med valaffischer. Hur mycket påverkas vi av kampanjerna och vad är partier och andra grupper beredda att göra för att värva medlemmar? Filip, Ison och Tiffany diskuterar gruppsymboler och om kläder kan vara en slags uniform som signalerar en viss grupptillhörighet. En av grundpelarna i en demokrati är allas rätt att uttrycka sina åsikter, men hur vet vi att de åsikter vi har är våra egna?

Filip Winther, dag 4

Kompisgänget, klubben, föreningen, familjen, partiet. Hur kommer det sig att det är så viktigt för de allra flesta av oss att tillhöra en grupp? Videobloggaren Filip Winther är gäst hos Tänk till och temat är grupptryck. Tillsammans med Ison och Tiffany diskuterar han frågor om hur mycket vi påverkas av andra, hur man kan veta vilka åsikter som är ens egna och hur man påverkas av att bli utstött.

Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Jamal JC, dag 4

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Mål 4: god utbildning för alla

Ortenpass, fördomar och uppdelade skolor

Skolfrågan

Munser

Varför vill mitt barn inte gå till skolan?

Skollivet i Örebro

Mål 4: God utbildning för alla

Mål 4: God utbildning för alla

Tänk till med Ison, Emilia & Tiffany

Jamal JC, dag 4

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Mål 4: god utbildning för alla

Ortenpass, fördomar och uppdelade skolor

Skolfrågan

Munser

Varför vill mitt barn inte gå till skolan?

Skollivet i Örebro

Mål 4: God utbildning för alla

Mål 4: God utbildning för alla