Rasmus, Eddie, Jens och Andreas bor i den lilla tätorten Matfors som ligger drygt en mil väster om Sundsvall. Det är där de går i skolan, men framför allt är det där de tillbringar en stor del av sin vakna tid åt att meka med sina mopeder. Vad är det som intresserar så mycket med att skruva och fixa så händerna svartnar? Och hur ser de på framtiden med mopparna, kärleken och jobben i Matfors?

Barnaministeriet dokumentär

Barnaministeriet dokumentär skildrar barn och ungas livsvillkor i levande och dokumentära reportage. Programmen har ett tydligt barnperspektiv och riktar sig främst mot en vuxen publik.

Barnaministeriet

Jag har alltid vetat att jag är ett Guds barn, säger 16-åriga Minna som tillhör den laestadianska församlingen i Knivsta. Tillsammans med bästa kompisen Mikaela går hon på ungdomskvällar, söndagsgudstjänst, bjudningar och storsamlingar. Hela deras fritid går i princip åt till att göra saker med församlingen. Men så går Minna och Mikaela inte heller på bio, lyssnar inte på musik och dansar inte. Det rekommenderas inte av församlingens predikanter eftersom det kan leda till synd och föra en längre bort från Gud. Att komma till himlen är det viktigaste i livet.

Med himlen som mål

Sjuttonårige Zaher vinkade farväl till sina föräldrar och syskon i Afghanistan för mer än fem år sedan. Då var det krig och talibanerna kidnappade allt oftare unga pojkar för att använda i strid eller som arbetskraft. Zahers resa till Europa och Sverige var både lång och farlig. När vi träffar honom har han varit i Sverige i nästan ett år och väntan på beskedet om han får stanna upptar hela hans tillvaro. Zaher är ett så kallat Dublinärende, vilket innebär att han måste söka asyl i det första land där hans fingeravtryck registrerades. I Zahers fall var det Italien, men där utsattes han för flera övergrepp så nu kämpar han för att Sverige ska ta över hans asylansökan.

Zahers resa

Tyra och Nora var bästa kompisar. De brukade leka hemma hos varandra och Noras hamster Pärlan brukade också vara med. Men det var förut. När Nora levde. Nu går Tyra för att träffa Nora på kyrkogården. Tyra har svårt att förstå att Nora inte finns mer och ibland tänker hon att det bara är på låtsas. Att Nora ska komma fram och säga att hon bara skojade. Om hur barn tänker kring döden, och om hur ett barn kan uppleva det att förlora en vän.

Min bästis är död

När Albin var 14 år började hans lever visa sämre värden på grund av övervikt. Detta skrämde honom och en natt bestämde sig Albin för att försöka bli smal. Han fick hjälp av Rikscentrum Barnobesitas vid Karolinska universitetssjukhuset, som även årligen ordnar ett sommarläger för överviktiga ungdomar. För många av deltagarna blir lägret som en fristad, där de för första gången får kamrater som de kan bada och sporta tillsammans med, helt utifrån deras egna villkor. De får också tillgång till psykologer och dietister som de kan samtala med, enskilt och i grupp. Meningen är att lägret ska ge ungdomarna en skjuts inför kommande viktarbete, att de ska få inspiration och lära känna andra som också kämpar. Radio och tv-journalisten Kjell Eriksson känner väl igen sig i Albins historia, när han själv var ung vägde han också för mycket och fick stå ut med elaka kommentarer.

För dom är jag bara tjock

Nästan 30 miljoner människor lever i slaveri världen över. I Mauretanien i norra Afrika beräknas var 25:e människa leva som slav. 8-årige Yerk är en av dem. Det här är berättelsen om barnslavarna Yerk, Saed och Mbarka i Mauretanien.

Barnslav

Anna bor med sin mamma och pappa i Stockholm. Hon är 15 år och älskar dans, sång och musik och sin pojkvän Gustav. Nu ska hon sluta nian och börja gymnasiesärskolan. Hon är både förväntansfull och nyfiken inför den nya värld som snart ska öppna sig, men också en smula osäker. Anna har en extra kromosom. Det är inget som hon själv tänker särskilt mycket på eftersom hon går i en vanlig klass, inte i särklass som andra barn som har Downs syndrom.

Anna ska börja på särgymnasiet

När Maja var sex år märkte hennes föräldrar att hon tvättade sig ovanligt mycket. Ganska snart började Maja också få svårt att röra saker i hemmet. Hon började stå upp när hon tittade på Bolibompa eftersom hon tyckte att soffan var äcklig. När den tidigare så glada Maja också visade tecken på att vara olycklig, tog föräldrarna tag i saken på allvar. Maja fick snart en diagnos: OCD, eller tvångssyndrom. Nu är Maja elva år och har ganska bra kontroll över tvätt-tvånget. Men till hösten ska hon börja i ny skola med nya klasskompisar, och familjen oroar sig över vad omställningen ska göra med Maja och hennes tvång.

Maja och tvångssyndromet

När Mimmi var tre år fick hon cancer i hjärnan. Det var i början på 70-talet och strålbehandlingen hon fick gav henne problem med minnet och balansen för resten av livet. Hon klarar det mesta. Ibland tar det kanske lite längre tid bara. Mimmi har blivit utsatt för sexuella övergrepp tre gånger. En gång blev hon förföljd och antastad mitt i natten. De två andra gångerna har det varit av personer som funnits i hennes vardag för att hjälpa henne. När hon skulle anmäla det som hänt var det uppenbart att hon inte uppfattades som trovärdig, menar hon. Men det värsta är att övergreppen begicks av personer som hade till uppgift att hjälpa henne.

Barnaministeriet - utsatt i flera led

Utsatt och i beroendeställning

Ända sedan Malin var liten har hon utsatts för svek och misshandel. För sex år sedan tvingades hon resa till Pakistan där hon giftes bort med sin fars kusin - trots att hon knappt förstod vad som hände. Idag har hon begärt skilsmässa och håller sig gömd av rädsla för sitt liv. Personer med intellektuella funktionsnedsättningar utsätts, precis som de utan funktionshinder, för hedersrelaterat våld och förtryck. Har man inte verktyg att göra sin röst hörd kan det vara svårt att ta sig ur det man tvingats in i. Vi möter också föreningen Tjejers rätt i samhället, TRIS, som håller på att organisera ett skyddat boende för just den målgruppen - en grupp som samhället och myndigheterna hittills haft stora svårigheter att möta.

Utsatt i hederskultur

På föreningen Grunden i Göteborg jobbar man under parollen "Tänk med hjärtat" - en uppmaning till alla runt omkring att våga börja se när tecknen på det otänkbara dyker upp. Grunden är en sammanslutning av personer med intellektuella funktionsnedsättningar som utsatts för övergrepp och som valt att själva ta tag i sin situation. Tillsammans arbetar de med att sprida information till myndigheter och andra berörda om hur verkligheten ser ut och vilket bemötande de skulle vilja ha. I programmet medverkar också Karin Torgny som tagit fram ett särskilt kommunikationshjälpmedel som myndighetspersoner och andra kan använda när de kommer i kontakt med utsatta personer.

Att våga se och tänka med hjärtat

Barn med neuropsykiatriska och intellektuella funktionsnedsättningar utsätts oftare än andra för våld och övergrepp och har samtidigt svårare att få upprättelse i rättsapparaten. Man brukar kalla den här gruppen av barn för "safe targets", alltså att det är riskfritt att förgripa sig på dem, berättar Katrin Lainpelto, forskare vid Stockholms barnrättscentrum. Hon har studerat situationen för barn med dessa, ofta osynliga funktionshinder och menar att de är i en särskilt utsatt situation. Hur kommer det sig? Och hur ställer sig de ansvariga och berörda till att det ser ut som det gör? Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

Barnaministeriet - barnen och rättvisan

Safe targets

Barnahus är en plats där bland annat polis och socialtjänst finns under samma tak, för barn som kan ha utsatts för våld eller övergrepp. Men hur skyddas barn när de kommer hem igen? Och vem har egentligen ansvaret för hur verksamheten på ett barnahus fungerar? Vår granskning visar att rutinerna för skyddet av barnen ofta brister, och att barn som berättat om våld eller övergrepp riskerar att skickas hem ensamma till den misstänkta förövaren. Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

Barnahusen som sviker barnen

Hur fungerar rättssystemet när brottsoffret är ett barn? Att brott mot barn är särskilt svåra att utreda vittnar såväl poliser, åklagare och domare om. Höga beviskrav, ojämlika förutsättningar och bristande barnperspektiv är några av de utmaningar som rättsväsendet står inför när de här ärendena hanteras. Hur resonerar åklagare och domare som jobbar med de här frågorna? Vi hör även forskare som menar att det går att stärka barnets roll, utan att äventyra rättssäkerheten. Programmet är producerat i samarbete med Sveriges Radios Kaliber.

De svåraste fallen

Alice är ett indigobarn. Det är så hon har förstått att det kallas, att ha ren energi och en aura av 100 procent kärlek. Men att alltid ha varit extra känslig för det hon kallar energier har inte alltid varit lätt, inte när hon var barn, med panikattacker och ångest som har kommit och gått. Idag har hon träffat andra som också lever ett liv där rökelse, änglar och kristaller har blivit en naturlig del av livet.

Alice - ett indigobarn

Sjuåriga Sonja är rädd för att bli vuxen eftersom vuxna inte verkar ha lika mycket fantasi som barn. Och ett liv utan fantasi - hur skulle det se ut? Vi ger sig ut på en resa i tankens värld och träffar Morris som aldrig har bråttom iväg utan gärna stannar i fantasins värld. Vi möter även Maria och Bianca som utmanar sin fantasi på Berättarministeriet och Tea som saknar att få leva ut sina fantasier på förskolan.

Barn och fantasi

Klass 4B på Slättgårdsskolan i Stockholm går på studiebesök i en kyrka och lär sig om Jesus och påsken. I klassen går elever som är kristna, muslimer, buddhister och ateister och som alla har sina egna tankar om tro. Vi tar del av deras tankar och hör hur de svarar på de stora frågorna om livet. Hur skapades världen? Varför måste man dö? Finns helvetet?

Klass 4b om tro och religion

Mens - innan, under och efter. Reportern Lovisa Haag lotsar oss genom några unga kvinnors upplevelser kring mens. Lovisa delar med sig av sina allra heligaste dagboksanteckningar och vi träffar Therese som trodde att hon var döende när hon först såg de röda fläckarna. Vi hör också Eliza hylla menskoppen och Kami som har gjort en egen mensblogg. Vi frossar i menstankar och mensminnen, "för mens är så mycket mer än bara lite blod".

Ok, det kanske är mensen

När Tilda var 11 år gick hon in i väggen. Hon ville gå i skolan och lära sig nya saker, men eftersom hon lärde sig för snabbt för lärarnas smak fick hon mest sitta och rita sina mangafigurer. Till slut brast det. Sedan fjärde klass har Tilda varit hemma från skolan i sammanlagt fyra år, och det har varit en tuff tid för hela familjen. Nu är det sista terminen i nian, och Tilda kämpar för att finna en väg tillbaka till en fungerande vardag.

4 år som hemmasittare

Femtonåriga Johan har placerats på ett behandlingshem utanför Eksjö. Av alla institutioner som han har bott på verkar den här vara mest öppen. I alla fall till en början. Vi följer Johan och hans liv där det mesta just nu handlar om att få permission, om vad som ska hända sen och om att få gå ut och röka. Medan tiden går förändras premisserna, det som till en början kändes fritt blir mer och mer begränsat.

Inlåst

11-åriga Emel i Malmö är grym på fotboll. Så fort hon får en stund över sparkar hon boll med sina tre systrar. Emel spelar i FC Rosengård, samma klubb som några av de bästa fotbollsspelarna på damsidan. När Emel blir stor vill hon bli proffs. Som Lisa Ek. Men vägen dit är inte helt enkel.

Barnaministeriet dokumentär

Moppegänget i Matfors

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Vad håller tweenisarna på med och hur når vi dem?

Så går det i skolan för placerade barn

Tankar om unga och kriminalitet

Sluta skjut

Hur ska jag hantera mitt barns kroppsfixering?

NPF-familj i coronakrisen

Mitt barn är kriminellt

Mina barn missbrukar

Stockholms kommun om att förebygga kriminalitet

Hur ser unga på sin framtid?

Barnaministeriet dokumentär

Moppegänget i Matfors

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Vad håller tweenisarna på med och hur når vi dem?

Så går det i skolan för placerade barn

Tankar om unga och kriminalitet

Sluta skjut

Hur ska jag hantera mitt barns kroppsfixering?

NPF-familj i coronakrisen

Mitt barn är kriminellt

Mina barn missbrukar

Stockholms kommun om att förebygga kriminalitet

Hur ser unga på sin framtid?