Känslan av meningslöshet växer mer och mer i diktaturen. Deltagarnas enda glädje är att de fortfarande har kvar sin yttrandefrihet och tillåts prata med varandra. Under arbetet kommer de in på hur mycket de saknar sina vanliga liv utanför diktaturens väggar. Det blir många starka känslor och när dagen övergår i kväll är en av deltagarna inte längre kvar.