Det är höst. Idas blombukett vissnar allt mer. Hon förstår först inte varför, men så får hon reda på att blommorna är uppe och dansar på nätterna. Det är därför de ser så trötta ut. Den natten vaknar Ida och hör musik. Kan det vara blommorna? Ida smyger fram till dörren och får se något fantastiskt. När hon vaknar nästa morgon är blommorna döda. De begravs i trädgården, bredvid kanariefågeln, för att kunna växa upp igen till sommaren. Berättare: Alejandra Rubio.