Helen Lindmark är lärare för högstadieeleverna på träningsskolan i Ljustadalen i Sundsvall. Det är en skola för elever med utvecklingsstörning. För snart ett år sedan startade Helen klassbloggen Ljustabarnen. På den lägger klassen dagligen ut filmer där stolta elever visar upp sina framsteg i skolan. Eleverna älskar det, liksom föräldrarna som nu kan följa sina barns utveckling i skolan dag för dag.

Lärarrummet

Lärarrummet porträtterar inspirerande och engagerade pedagoger över hela landet i levande och fördjupande reportage. Lyssnaren får följa med in i klassrummen, ta del av lärarnas syn på pedagogik och höra vilka knep och metoder de använder sig av för att nå fram till eleverna. Säsong 5.

Gunilla Axelsson är lärare för aspergerklasserna åk 7-9 på Berzeliusskolan i Linköping. Hon vet mycket om de speciella svårigheter som elever med asperger kan ha. Det är elever som är mycket kreativa och begåvade men som inte klarar av den stora mängden intryck från ett vanligt klassrum. Gunilla hjälper dem att få en högre självkänsla och en fungerande skolgång.

Att undervisa i en aspergerklass

Hur lär man ut service? Linda Jonsson är från början utbildad kock men sadlade om till lärare 2006. Nu undervisar hon elever som går på Hotell- och turismprogrammet på Borgarskolan i Gävle. Eleverna får bland annat öva sig i att ta hand om kunderna i en hotellreception.

Service på schemat

Brita Malmcrona undervisar i engelska och svenska på Öckerö seglande gymnasieskola utanför Göteborg. Tanken är att havet ska fungera som ett sorts klassrum för eleverna. De får göra årliga seglatser med fartyget T/S Gunilla. Hon menar att det inte går att jämföra att läsa om länder med att få uppleva och studera dessa på plats.

Med havet som klassrum

Tommy Lucassi är läraren som ogillar handuppräckning och läxor men älskar felsvar. Det är genom dem man lär sig. Under hans matte- och NO-lektioner på Rålambshovsskolan i Stockholm avgör lotten vem som ska få frågan.

Man lär genom att ha fel

Vi möter tre olika huvudpersoner ur tidigare program. De arbetar alla före, mellan och efter lektionerna. Det handlar om fritidspedagogik. Medverkande: Peter Roupé på Lindeparkens gymnasiesärskolas fritids i Stockholm, Olof Jonsson på Tenhultsskolan i Jönköping och Anders Virmén på Arenaskolan i Timrå.

Tre pedagoger - om fritidspedagogik

Hur kan man skapa bättre stämning och uppnå studiero? Vi möter tre olika huvudpersoner ur tidigare program som på olika sätt jobbar för att skapa lugn i stökiga elevgrupper. Medverkande: Ann-Kristin Källström Sundgren, förskolepedagog i Norrköping, Elizabeth Carlsson, talpedagog i Haninge och Branko Skrobo, gymnasielärare i svenska och engelska i Göteborg.

Tre pedagoger - om att skapa lugn

Vi möter tre huvudpersoner ur tidigare program som i sin vardag möter barn i behov av särskilt stöd. Medverkande: Hans Burefjord, specialpedagog knuten till Skoldatateket i Sundsvall, Frida Hedlund, speciallärare på Hagsätraskolan i Stockholm och Andreas Woisin, SO-lärare på resursgrundskolan Vintertullsskolan i Stockholm.

Tre pedagoger - om barn i behov av särskilt stöd

Ljustabarnen - videobloggande träningsskola

Vi möter tre huvudpersoner ur tidigare program. De har alla det gemensamt att de tar med barnen ut i naturen, varje dag, året runt. Medverkar gör Susanne Olofsson på Naturskolan kom ut i Sundsvall, Max Persson på Sege parks förskola i Malmö och Sussi Jansson och Robert Bergner på den mobila förskoleavdelningen på Von Bahrs förskola i Uppsala.

Tre pedagoger - om pedagogik i naturen

Åsa Sparr arbetar som lärare på Björknässkolan i Nacka. Hon är initiativtagare till ett unikt projekt där man testar hundassisterad pedagogik. Man riktar sig främst till barn med behov av särskilt stöd. Via sampel och kommunikation med hundarna ska barnen få växa genom ansvar och få starkare självförtroende. Pedagogiska hundpromenader och läsning för hund är några av aktiviteterna.

Hunden i skolan

Förskolan är den viktigaste skolan i livet menar förskolläraren Susanne Sahlqvist. Hon jobbar på förskolan Borgen i Solna och har specialiserat sig på barns språk och berättande. I förskolan ska barnet ta till sig mer kunskaper och färdigheter än under någon senare period i sina liv. Hur väl förskolelärarna lyckas med sitt jobb har en stor inverkan på hur barnen klarar sig i skolan i framtiden, menar hon.

Berättande i förskolan

En händelse på förskolan Vattentornet i Gnesta tvingade personalen att ta ställning. Skulle de förbjuda barnen att visa snippan och snoppen för varandra, som vissa föräldrar krävde? Förskolläraren Alexandra Pettersson och hennes kollegor valde istället att försöka bryta tabun kring nakenhet och låta barnen vara nyfikna. Pedagogerna svarar på barnens alla frågor om hur kroppen fungerar och om hur de hamnade i mammas mage.

Om blommor och bin i förskolan

David Saleh undervisar nyanlända ungdomar i sex och samlevnad och handleder lärare runt om i Sverige i att närma sig ämnet med elever från andra kulturer. För David Saleh är sex och samlevnad för nyanlända ungdomar mer än bara några timmars snipp- och snoppkunskap. Det handlar om att introducera ungdomarna för de normer, värderingar och sociala koder som styr umgänget mellan människor i deras nya hemland Sverige.

Sex och samlevnad för nyanlända ungdomar

Ingela Bursjöö är NO-lärare på Johannebergsskolan i Göteborg. Vid sidan av jobbet som lärare har hon i flera år också forskat om hållbar utveckling i undervisningen. Enligt läroplanen ska skolan utbilda för hållbar utveckling. Men vad innebär det? Och vilka är utmaningarna i praktiken?

Hållbar utveckling

På Jära Gårds förskola i Jönköping är hela fyra i personalstyrkan män. Det är delvis ett resultat av en medveten jämställdhetsstrategi från Jära gårds förskolas sida. Fler män i förskolan är ett önskemål som hörs från många håll. Vad tänker den manliga delen av personalen om det här? Vilken roll är förväntas de fylla i förskolan?

Män i förskolan

Suzanne Axelsson är förskollärare på förskolan Filosofiska i Enskededalen i Stockholm. Med hjälp av filosofiska samtal vill hon lära barnen att lyssna på varandra och se saker ur varandras perspektiv. Visionen är att barnen ska växa upp till att bli reflekterande och empatiska individer.

Filosofi på förskolenivå

Eva Björklund utvecklar läromedel i matematik. Hon är även lärare i matematik och NO på Herrgårdsskolan i Göteborg och baserar sin undervisning på fyra grundpelare som hon menar är nödvändiga för en god matematikundervisning. Under en dag följer vi Eva för att få veta mer om dessa grundpelare och om vad det är som får henne att brinna så för matematik.

Fyra grundpelare för matematikundervisningen

Hur hjälper man bäst elever som är nya i Sverige att komma in i svenska språket? Vi hör tre lärare ur tidigare program som alla möter den utmaningen i sin vardag. Medverkar gör Lotta Ahlström, lärare i svenska som andraspråk och SO för en förberedelseklass på Bagarmossens skola i Stockholm, Helena von Malortie, textil- och bildlärare på mottagningsskolan Mosaik i Malmö och Camilla Edvall som undervisar i svenska som andraspråk på Nivrenaskolan i Kvissleby.

Tre pedagoger - om nyanlända och svenska språket

Förskolläraren Birgit Allard började utveckla metoden Lärande lek redan 1991. Nu när Birgit har gått i pension jobbar kollegan Annika Andréasson vidare med metoden i förskoleklassen på Grevegårdsskolan i Göteborg. Det handlar om att vara nära barnens egen lek och där hitta tillfällen att lära sig saker.

Lärande lek i förskoleklass

Skolan spelar en viktig roll för barn som flytt från krig och konflikter. - Det är jätteviktigt att barnen snabbt får komma i skola och snabbt får komma in i vardagsrutiner bland andra barn, säger Sara Persson som är lärare i svenska som andraspråk på Skogshagaskolan i Västervik. För barnen som bor på flyktingboendet på den lokala campingplatsen blir timmarna i mottagningsklassen Hjärtat ett välkommet avbrott.

Sara Persson och mottagningsklassen Hjärtat

Johan Häggman är lärare i idrott och hälsa samt religion på Kålltorpsskolan i Göteborg. Han är också förstelärare i genus och normer. Vi träffar honom för att höra hur han får in genus och normer i idrottsundervisningen och hur han gör för att få alla att känna sig bekväma med att ha idrott i skolan.

Idrott, hälsa och normer

Sanna Mac Donald är språklärare på Östra grundskolan i Skogås utanför Stockholm. Hon vill lära sina elever att ha ett kritiskt öga till hur film, reklam och litteratur påverkar vår syn på oss själva och andra. En vanlig missuppfattning menar Sanna Mac Donald är att normkritik är kritik mot personer som följer normer. Men det handlar istället om att få syn på att vi har sociala normer som delar upp oss i grupper och hierarkier.

Normkritik på svenskan

Lovisa Skoog är lärare i religion på Hulebäcksgymnasiet i Mölnlycke. Hon vill få sina elever att se hur livsåskådningsfrågorna finns överallt omkring oss. Ett sätt att göra det är att låta diskussionerna utgå från filmer. Vi besöker klassen när de tittar på science fiction-klassikern "Matrix".

Lärarrummet

Ljustabarnen - videobloggande träningsskola

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Vad är det som hindrar?

Alla ska med

Rätt hjälp till elever med asperger och autism

Dyslexi och andraspråk

Taktila bilderböcker

När språklig sårbarhet möter skolans krav

Flerspråkiga elever med språkstörning

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Del 1 - så fungerar uppmärksamhet

Barn som väcker funderingar

Lärarrummet

Ljustabarnen - videobloggande träningsskola

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Vad är det som hindrar?

Alla ska med

Rätt hjälp till elever med asperger och autism

Dyslexi och andraspråk

Taktila bilderböcker

När språklig sårbarhet möter skolans krav

Flerspråkiga elever med språkstörning

Stöd till pojkar med skrivsvårigheter

Del 1 - så fungerar uppmärksamhet

Barn som väcker funderingar