Syntolkat

Poddar

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Reseprogram

Svenskt teckenspråk

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Gen Z

Språk

Hej Sverige

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Debatten om de religiösa friskolornas vara eller icke vara har kommit och gått genom åren. Kritiker talar om sektskolor och varnar för att elevernas tankefrihet hotas. Men de religiösa skolorna har överlevt. Vad tycker eleverna själva om att gå i en skola som bekänner sig till en tro? Och hur hanterar skolorna gränsdragningen mellan konfessionell skola och icke-konfessionell undervisning? Vi besöker två skolor i Malmö - kristna Mariaskolan och muslimska Ögårdsskolan.

Skolministeriet

Skolministeriet granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom levande reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal. Landets enda program om skolan. Säsong 9.

På bara några år har gatubilden i Sverige förändrats dramatiskt. Det går inte längre att blunda för att det finns fattiga EU-medborgare som behöver tigga för att tjäna sitt levebröd. Vad tänker barn om att det finns människor som måste tigga pengar utanför affärer, på gator och torg? Tycker de att vuxna är tillräckligt bra på att förklara varför det ser ut så här? Och hur pratar man om det i skolan?

Barnen och tiggeriet

Förra året anmäldes 202 lärare till skolinspektionen för kränkande behandling av elever. Alexander knuffade en elev in i ett fotbollsmål och Kristina stängde in en elev i ett skåp. Vad är det som får en erfaren lärare att tappa tålamodet och gå över gränsen? Och vilka verktyg får en lärare med sig från sin utbildning att hantera omöjliga situationer?

Över gränsen

I takt med att digitala verktyg som surfplattor, datorer och mobiler blir vanligare hamnar den gamla konsten att skriva för hand i bakgrunden. Så även i skolan där många barn först lär sig skriva på surfplattor. Är det ett välkommet framsteg - ett hinder mindre i läs- och skrivinlärningen? Eller riskerar något viktigt att gå förlorat i övergången från analogt till digitalt? Reporter: Johanna Larsson.

Vad går förlorat med handskriften?

I den lilla orten Grästorp i Västergötland står en svart kub mitt på torget. På kuben står det "Rätten till rättvis behandling". Kommunen deltar i ett projekt som handlar om varje människas ansvar att ta ställning för medmänsklighet i Raoul Wallenbergs anda. Samtidigt som eleverna på Centralskolan i Grästorp jobbade med projektet inträffade något som fick orden om medmänsklighet och civilkurage att prövas i verkligheten.

Grästorp och kuben

När en av Katrineholms största arbetsgivare, Ericsson, nyligen varslade 400 anställda blev många elever på Tallåsskolan bekymrade. Vad händer när ett mindre samhälle drabbas av företagsnedläggningar och många vuxna förlorar sina jobb? Vad tänker barnen och hur märks det i skolan?

I arbetslöshetens spår

Hur kan man förebygga och hantera stök i klassen? Det är inte alltid lärare har verktyg att hantera alla situationer. Mikael Östling som är rektor på Internationella engelska skolan i Uppsala talar om vikten av regler och struktur. Psykologen Bo Hejlskov Elvén, som skrivit en bok om beteendeproblem i skolan, talar hellre om lågaffektivt bemötande.

Hur undviker man att det spårar ur i klassen?

"När vi tippar över 50-procentsgränsen tappar vi språket. Och språket är grunden för allt lärande". Så säger Carina Nilsson, lärare på Gamlegårdsskolan i Kristianstad. Skolan har fått ta emot en majoritet av de nyanlända barn som kommit till kommunen senaste året. På många håll i landet hamnar nyanlända på skolor i redan socialt utsatta områden, där de flesta barn har ett annat modersmål än svenska. Hur kan man hindra att skolsegregationen skenar iväg? I Nyköping har man bestämt sig för att utrota segregationen. Vi åker dit för att ta reda på hur.

Hur kan man bryta skolsegregationen?

Ebba går sista året på gymnasiet och har skolkat från varenda lektion i idrott och hälsa. Det krävs ett betyg i ämnet för att ta examen och hon riskerar därmed sin framtid. Linnéa ska börja gymnasiet till hösten. Hon oroar sig för den obligatoriska skolidrotten eftersom hon mår dåligt av kraven, miljön och lukten i gymnastiksalen. Samtidigt höjs allt fler röster om mer idrott och hälsa i skolan. Men är det verkligen nödvändigt att ämnet är obligatoriskt, och att man blir bedömd i något som är kopplat till kroppen? Vad tycker gymnasieminister Aida Hadzialic?

Idrott och ångest

Många föräldrar till barn i behov av särskilt stöd uttrycker att de är desperata. Nedskärningar och uteblivna specialpedagoger ledde under våren 2015 till föräldrauppror. En granskning som Riksrevisionen gjorde 2011 visade att föräldrar till barn i behov av särskilt stöd inte sällan blir sjukskrivna eller arbetslösa som en följd av att de måste kämpa för barnens rätt. Hur stort ansvar ska föräldrar behöva ta för att deras barn ska få den hjälp de har rätt till?

Mamma gör jättemycket - om kampen för rätt stöd

Larmrapporterna om lärarbrist duggar tätt. Utöver utmaningen att locka fler sökande till lärarutbildningen gäller det för skolan att få de lärare man redan har att vilja stanna kvar. Enligt Skolverket finns det cirka 50 000 utbildade lärare som inte jobbar i skolan idag. Vi träffar två av dem och frågar vad som fick dem att hoppa av läraryrket - och vad som skulle kunna få dem att komma tillbaka till skolan.

Lärare som hoppar av

I debatten om skolan hörs ofta kravet att undervisningen borde bli mer evidensbaserad. Men tanken på en evidensbaserad skola väcker också motstånd. Vad innebär det att en undervisningsmetod är evidensbaserad och hur kan skolan förhålla sig till vetenskapliga rön? Hör bland andra Skolforskningsinstitutets nytillträdda direktör Lena Adamsson.

Evidensbaserad skola?

Vad kan skolan göra för att få unga att läsa mer? Hur kan man överbrygga läsklyftor mellan pojkar och flickor? I samtal om unga och läsning från årets Bok- och biblioteksmässa hör vi Anna Ekström, generaldirektör på Skolverket, Christina Olin-Scheller, professor i pedagogiskt arbete vid Karlstads universitet, Jonas Andersson från Kulturrådet och författarna Petrus Dahlin och Mårten Sandén.

Hur får man fler att läsa mer?

Samtidigt som rekordmånga flyktingar kommer till Sverige är det stor brist på lärare som kan lära ut svenska till nyanlända elever. Det är ett problem om de nyanlända eleverna måste lära sig svenska innan de kan delta i den reguljära undervisningen. Men det finns skolor som istället för att vänta in språket tillämpar tvåspråkig undervisning. På skolan Navet i Örebro går somaliska elever i egen klass och får undervisning på både somaliska och svenska, med goda resultat.

Är svenskan alltid nyckeln till integration?

Yrkesprogrammen på gymnasiet dras med få sökande och på många håll i landet har industrin svårt att locka till sig utbildad arbetskraft. Då ökar pressen på studie- och yrkesvägledarna att styra unga dit där de anses behövas. Men studie- och yrkesvägledarna menar att det inte är deras uppdrag. Hur väger man mellan individens drömmar och samhällets behov?

Skolministeriet

Hur religiös får en skola vara?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Skolministeriet

Hur religiös får en skola vara?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte