Name: Språket i ämnet : Att skriva sig till läsning - ASL
Uploaded: 2017-10-24T22:00:00.000Z
Duration: 9 min 20 s
Description: Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.

Matteläraren Torben Lundén på Bäckahagens skola i Stockholm tycker att det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande i matematiken. Matematik är ju inte bara siffror - utan även ord, begrepp och meningar, menar han. Torben försöker "måla" begreppen för att öka förståelsen. I klassrummet har han whiteboards från golv till tak, eftersom rörelse och transparens ökar elevernas koncentration. På lektionen med årskurs åtta gör klassen beräkningar kring matematiska uttryck.

Språket i ämnet

Matematik är ett språk

Historieläraren Anna Nord införde för ett par år sen lässtrategier i gymnasiets sista år på Stagneliusskolan i Kalmar. Anna har strategierna från "reciprocal teaching" - dialog i ömsesidighet - som grund och bearbetar texterna i ämnet före, under och efter läsning. Här är vi med under en lektion i historia. "Förr så var läsningen endast en väg framåt, nu är läsningen själva undervisningen", "Ingen elev ska gå ut ur klassrummet utan att ha förstått texten", säger Anna Nord i reportaget.

Tyst läsning vs läsgemenskap

Reciprocal Teaching, är en modell för ömsesidigt lärande som visat sig ha god effekt på läsförståelse. Ninna Kristiansen är klasslärare i årskurs ett på Sofiehemsskolan i Umeå och hon använder sig av modellen även i 
matematikundervisningen. Hon låter de fyra strategierna representeras av fyra dockor s.k. läsfixare; dockorna är Spågumman, Frågeapan Detektiven och Cowboyen. De förutspår, ställer frågor, klargör och sammanfattar. Dagens lektion handlar om orden "skillnad", "jämför" och "färst"...

Läsfixarna kan man räkna med

"Jag vill att eleverna ska se både nyttan och skönheten med matematik! " säger läraren Susanne Jönsson på Dalhemsskolan i Helsingborg, Susanne förenar matematik, språk och IKT i årskurs fyra. Hon tar hjälp av dominobrickor för att lära ut matematiska ämnesord som avstånd, kurva och spiral. Lektionen innehåller också en övning i förståelse av skala och förstoring. Som avslutning får dominobrickorna spela huvudrollen i lektionens "Grande Final", en jättelik dominobana!

Matte med dominoeffekt

Louise Israelsson är lärare i bild på Guldhedsskolan i Göteborg. Hon lär ut bildanalys redan i årskurs sex. "Det är viktigt att vi skriver tillsammans, för att eleven sedan ska kunna skriva själv", säger hon. När det gäller elevernas textarbete så utgår Louise från grundtankarna bakom metodiken i Reading to Learn.

Att måla med ord

Anna Wisselgren är lärare i dans och undervisar i årskurs nio på Nyköpings högstadium. Hon tycker att det är viktigt att förena teori och praktik. Anna undervisar om ämnesord samtidigt som hon lär ut nya danssteg. Och hon låter eleverna improvisera tolkningar av olika adjektiv. Hur dansar man egentligen ordet tveksam, eller - galen?

Att dansa adjektiv

Ett sätt att arbeta språkutvecklande är synliggöra sambandsord i texter och att ge eleverna mer taltid än lärarna. Det  menar SO-läraren Michael Öhlin. På Ronnaskolan i Södertälje, som har tvålärarsystem, samarbetar Michael Öhlin i årskurs nio både med SO-läraren Andreas Cederlöf och studiehandledaren Alham Lali i arabiska. På dagens lektion i källkritik använder lärarna sig bland annat av s.k. begreppskort.

Stort stoff - många förmågor

Klasslärare Karin Pettersson på Kvarnbackaskolan i Kista arbetar med lässtrategin Reading to learn och detaljerad läsning i årskurs två. Karin undervisar även eleverna i den förklarande textens olika delar, på en metanivå. På så vis kan hon fortlöpande diskutera elevernas arbete med textgenren. "Det är bra att utmana eleverna kognitivt och samtidigt bibehålla en hög stöttning. Då kan man få dem att lyckas direkt, istället för att hjälpa dem efteråt", menar Karin Pettersson.

Utmaning på lika villkor

Ingegerd Norder är SVA-lärare på gymnasiet. I hennes förberedande klass på Nobelgymnasiet i Karlstad finns många olika språk representerade. För att tydliggöra innebörden i texten kombinerar Ingegerd språkutvecklande lässtrategier med elevernas eget skrivande. Ingegerd menar att translanuaging är ett nyckelbegrepp i kunskapsinhämtningen. Det är viktigt för eleverna att få använda sitt förstaspråk eftersom den kognitiva nivån oftast är mycket högre än den språkliga.

Lässtrategier och förstaspråk

Susanna Sjöstrand på Örtagårdsskolan i Malmö är inspirerad av dramapedagogik. När hennes elever i årskurs fem har historielektioner om Gustav Vasa, avslutar klassen blocket med drama och filminspelning. På så sätt kombineras språk- och kunskapsutveckling på ett lekfullt sätt. Begreppen orsak och konsekvens samt sex ämnesord ingår i dramauppgiften, som hjälper eleverna att erövra ämnesspråket och göra det till sitt.

Språk är makt

Agneta Isaksson är lärare i teknik i årskurs sex på Fokusskolan i Nyköping. Hon använder sig av Kooperativt lärande och med betoning på tydliga strukturer. Det ger möjlighet till varierande aktiviteter där eleverna ges både tanke- och samtalstid. Dagens lektion handlar om hur en ficklampa fungerar.

Lyssna tänka tala

Eleverna i årskurs ett på Sätraskolan i Stockholm skriver en faktatext om ekorren och tillverkar en e-bok. Deras lärare, Cecilia Westblad, använder sig av ASL - att skriva sig till läsning. Att producera och ha en mottagare är viktigt för elevernas lärande. Och läroplanen betonar vikten att förstå och kunna använda digitala resurser.