Poddar

Kortfilm

Dokumentär

Källkritik

Reseprogram

Föreläsningar

Svenskt teckenspråk

Gen Z

Väck läslusten

Orka plugga

Vetenskap & teknik

Drama

Språk

Nationella minoriteter

Syntolkat

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Den snabba tekniska utvecklingen med robotar, nanoteknik och artificiell intelligens kommer att förändra framtidens arbetsmarknad. Det är de flesta som spanar in i framtiden överens om. Betyder det här att också skolan måste förändras? Ja, menar företrädare för både näringsliv och forskning världen över. Det som efterfrågas kallas framtidskompetenser eller 21 Century Skills. Kreativitet, problemlösning och samarbetsförmåga är några av de färdigheter som brukar nämnas. Hur hänger det här ihop? Varför är just de här färdigheterna bra att ha i framtiden? Och går de överhuvudtaget att lära ut?

Skolministeriet

Skolministeriet granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom levande reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal. Landets enda program om skolan. Säsong 11.

Malmö stad har under de senaste åren haft problem med antisemitism. Den judiska församlingen i Malmö vittnar om att många judar drar sig för att öppet bära judiska symboler som kippa eller davidsstjärna när de går ut. Nu ska 300 lärare i Malmö fortbildas i en satsning som Malmös judiska församling och Malmö stad står bakom. Tanken är att lärarna ska öka elevernas medvetenhet om antisemitism och bemöta antisemitiska åsikter redan i skolan. Man vill även skapa förståelse genom att dra paralleller mellan de judar som flydde under andra världskriget och de människor som tvingas på flykt idag.

Malmöskolor satsar mot antisemitism

Vilken plats har den klassiska bildningen i en tid när arbetsmarknaden kräver spetskompetens och konsumtionen av kultur och medier individualiseras? Är bildningsbegreppets innebörd konstant eller behöver det uppdateras i takt med att samhället förändras? Vi träffar tre personer med tankar om bildning i vår tid: filosofiprofessorn Sharon Rider, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Pelle Snickars och Macarena de la Cerda från föreningen Megafonen.

Bildning 2.0

En aprildag fick Sarah ett meddelande om att hennes dotter Nova blivit avstängd från sin skola i en vecka. Nova var då 8 år. När Matteo stängdes av från sin skola var han 7. Avstängning är den yttersta disciplinära åtgärden som en skola får ta till. Vad innebär det för den elev som blir avstängd? Och varför behövs möjligheten att stänga av elever så unga som Nova och Matteo?

Avstängd från skolan

Skolan ska arbeta förebyggande och upplysa om riskerna med alkohol, tobak och narkotika. Men hur gör man det på bästa sätt? Några gemensamma riktlinjer för hur droginformation ska gå till finns inte och när Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, utredde effekten av ett antal metoder som används i skolor, kom man fram till att de flesta i praktiken är verkningslösa. Vad är meningen med förebyggande arbete om man inte vet att det fungerar?

Drogprevention på måfå

Glutenfritt, laktosfritt, svenskt kött och kanske helst ekologiskt? De mat-trender som kommer och går i samhället märks i kraven på specialkost som skolmatsköken får ta emot. Skolmatsansvariga vittnar om att kraven har skjutit i höjden på senare år. En större andel portioner med specialkost leder till ökade kostnader och besvärligare hantering. Var går egentligen gränsen för vad man kan begära av skolmaten?

Trendiga matvanor sätter press på skolköken

Bör lek betraktas som ett verktyg för pedagogiskt arbete eller ska man låta leken vara fri från vuxen inblandning? FN understryker att barn har rätt till lek som är icke-produktiv och utförs för sin egen skull. Men i förskolans läroplan heter det att leken ska brukas medvetet för utveckling och lärande. Skolinspektionen har dessutom slagit fast att förskolan behöver bli bättre på att utmana barn som leker könsstereotypt. Hur fri får leken vara?

Är leken fri?

I januari 2017 sköts 16-årige Ahmed till döds på en busshållplats i Malmö. Två månader senare undrar skolkamrater och personal på gymnasieskolan där Ahmed gick fortfarande hur något sådant kunde få hända. Vi träffar Wala, Nada och Shahed som är frustrerade över att polisen ännu inte har klarat upp fallet och att Malmö inte känns säkert för dem. När rektorn Marie Forslin såg elevernas rädsla tog hon initiativet till ett filmprojekt. Genom att eleverna själva får söka svar på sina frågor på Malmös gator och torg hoppas hon att de ska återfå förtroendet för rättssamhället.

Efter Ahmed

Är tre dagars inskolning tillräckligt när en ettåring ska börja i förskolan? Eller är den längre två veckors-inskolningen att föredra? Trots att förskolestarten för många barn är den första stora separationen i livet så finns det knappt någon forskning om inskolningens betydelse. Vi träffar förskolepsykologen Gunilla Niss som varnar för att barnens trygghet blir lidande med allt kortare inskolningar. Vi besöker även en förskola där man lägger stor vikt vid inskolning och erbjuder hembesök hos nya elever.

Hur skolar man bäst in ett barn i förskolan?

Efter en trasslig skolgång kom 15-årige Fabian äntligen till ro när han hamnade på den kommunala resursskolan Tinnerbäcksskolan i Linköping. På skolan arbetar fem anställda och där går tio elever som alla har extra behov av särskilt stöd. Den svenska skolan ska inkludera alla. Kan man då sätta elever som Fabian i en skola för sig? Nej, menar Skolinspektionen som förelagt Linköpings kommun med hot om vite för att de valt att placera elever i särskilda resursskolor. Jo, säger kommunen som nu har drivit frågan till högsta rättsliga instans. Hur långt kan man tänja på principen om att alla ska inkluderas i samma skola?

Inkluderingstanken under prövning i Linköping

Vilken möjlighet har barn som växer upp i regnbågsfamiljer att känna igen sig i sina skolböcker? Vi har granskat bilden av familjen i 20 läroböcker i samhällsorienterande ämnen som riktar sig till låg- och mellanstadieelever. I böckerna finns ofta exempel där familjer illustrerar hur företeelser i samhället fungerar. Av alla exempel vi hittar är det inte ett enda som bryter mot normen med mamma, pappa och barn. Samkönade föräldrar dyker upp först som avvikande exempel i kapitel om familjen och får aldrig förekomma som en familj vilken som helst. Hur tänker läromedelsförfattare och förlag kring frågan om inkludering och representation i läromedlen?

Mamma, pappa, barn - stark norm i läroböcker

Det är obligatoriskt för finskspråkiga elever i Finland att läsa svenska i skolan. Men svenskämnet har varit omdebatterat och det får ofta dras med öknamnet "tvångssvenska". I en uppmärksammad prygelvideo i vintras gick Sannfinländarnas ungdomsförbund till attack mot svenskundervisningen, något som delar av den svenskspråkiga befolkningen i Finland uppfattade som en hatattack. Vi besöker Finland för att höra vad lärare och elever där tänker om svenskämnet.

Finland och "tvångssvenskan"

Skolsystemet i USA:s huvudstad Washington D.C. har vissa likheter med det svenska. Dessutom har skolorna liknande utmaningar, även om problemen med segregation i USA går längre tillbaka och har en egen historik. Vi hör vad föräldrar och elever i Washington tänker om skolsegregation, friskolornas roll och om vilket urvalssystem som egentligen är mest rättvist - lottning, kötid eller närhetsprincip. Det här är frågor som debatteras intensivt i USA, precis som i Sverige.

Skolsegregation, konkurrens och lottning i USA

Annelies son gick i fyran när han blev polisanmäld av rektorn på sin skola. Han hade slagit en lärare och anmäldes för misshandel. Polisen gjorde ingenting åt anmälan eftersom en tioåring inte är straffmyndig. Ingen vet hur vanligt det är att skolor polisanmäler elever. Det saknas riktlinjer på nationell nivå för hur skolor ska förhålla sig till att göra polissak av det som händer i skolan. Forskaren Anne-Lie Vainik har intervjuat rektorer som anmält elever och hon ser att deras resonemang om nyttan med polisanmälningar skiljer sig stort åt.

Varför polisanmäler skolan barn?

Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?

Deras separatistiska förening stoppades av skolan

Det är framförallt stora nyhetshändelser som Utöya, Syrienkriget och flyktingkatastrofen som kan väcka samhällsengagemang hos unga människor. Skolan däremot spelar en begränsad roll, enligt en studie om ungdomars politiska utveckling som gjorts av Örebro universitet. Men engagerade lärare som förmår att fånga upp frågor som intresserar eleverna kan ändå bidra till ett bestående samhällsintresse hos elever. Det menar Håkan Stattin, en av forskarna bakom studien. Vi träffar samhällskunskapslärare och elever för att höra hur man diskuterar brännande aktuella frågor i klassrummet när det omgivande politiska klimatet blir allt mer polariserat.

Hur formas en engagerad samhällsmedborgare?

Med moderna metoder kan hjärnforskare numera se vad som händer i hjärnan när vi lär oss något. Står då utbildningsvetarna på kö för att få ta del av de nya rönen? Nej, hittills har de inte riktigt gjort det. Klyftan mellan de båda disciplinerna är omvittnad och går långt tillbaka. Men kanske är den nu på väg att överbryggas. I Umeå samarbetar forskare från utbildningsvetenskap, neurovetenskap och psykologi för att bättre förstå den lärande hjärnan. Vi åkte dit för att ta reda på hur utbytet ser ut och vad det är för upptäckter som de gör tillsammans.

Hjärnforskning + pedagogik = sant?

Hösten 2016 samlades lärare under uppropet "Vi står inte ut". De sa att den svenska migrationspolitiken gjorde situationen ohållbar i deras klassrum. De vittnade om elever, ofta ensamkommande från Afghanistan, som bröt ihop i skolan av oro inför framtiden. Regeringen svarade med att annonsera en lagändring som innebär att en elev tillåts stanna så länge han eller hon går i gymnasiet. Men den nya lagen har knappt hunnit träda i kraft innan den möter kritik från skolhåll. De komplicerade reglerna gör det svårt att veta vad som gäller och lärare riskerar att göras till medbedömare i asylprocessen, menar kritikerna.

Fortsatt osäkert om ensamkommande och gymnasiet

Hur kommer det sig att naturen kommit att ses som en viktig del av barndomen och lärandet? De senaste åren har intresset för barns utevistelse ökat. Förskolor lockar med utomhusprofiler och forskare ägnar tid åt att mäta effekterna av barns utevistelse. En av dem som förespråkar att lärare och elever ska bege sig ut i skog och mark är Anders Szczepanski vid Nationellt centrum för utomhuspedagogik. "Det är viktigt att det kommer in tidigt. Om man får det redan i förskolan eller nollårsåldern och uppåt så sitter det kvar." Men det finns också andra tankar kring varför naturen fått den roll den fått. Professor emerita Gunilla Halldén, till exempel, menar att vuxenvärlden har en romantiserad bild av barns vistelse i naturen.

Barnen och skogen

När flickor har bättre resultat i snart sagt varje skolämne så tar de väl för sig mer i klassrummet också? Nej, forskning tyder på att pojkar fortfarande har talutrymmet i klassen två tredjedelar av tiden. Varför är det här mönstret så svårt att rucka på? Och vilka fler faktorer än kön påverkar hur ordet fördelas? Vi pratar med forskarna Nina Eliasson och Elisabeth Öhrn, och vi träffar några högstadieelever för att höra vad de själva tänker om vilka som hörs mest i klassen och vad det kan bero på.

Kampen om talutrymmet

Fredrik Malmberg är nytillträdd generaldirektör på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM. Det är den största av skolmyndigheterna, men samtidigt den kanske minst kända. SPSM ska arbeta för att alla ska ha förutsättningar att nå målen för sin utbildning oavsett funktionsförmåga. I sin tidigare roll som barnombudsman riktade Fredrik Malmberg en hel del kritik mot den svenska skolan. Nu är han ansvarig för flera av de frågor han kritiserade då. Vad vill han ändra på?

Skolministeriet : Från barnombudsman till skolmyndighetschef

Från barnombudsman till skolmyndighetschef

En undersökning gjord av Folkhälsomyndigheten visar att inte ens hälften av de tillfrågade ungdomarna tycker att de har fått tillräckliga kunskaper i sex och samlevnad från skolan. Regeringen har gett Skolinspektionen i uppdrag att granska sex- och samlevnadsundervisningen. Hur skulle den kunna förbättras? Sexualupplysaren Inti Chavez Perez vill att man fokuserar på de negativa sidorna av hur sexualiteten tar sig uttryck i vårt samhälle. Kriminologen Nina Rung är inne på samma linje. Hon vill att skolan arbetar mer förebyggande mot sexualbrott.

Vilket fokus ska sexualundervisningen ha?

Alex särskilda begåvning upptäcktes tidigt och han har fått bra hjälp i sin skola. För Lucas har vägen varit mer krokig och han har i perioder mått väldigt dåligt. Elever med särskild begåvning, som Alex och Lucas, kan vara svåra att upptäcka. Dessutom är chansen att få rätt hjälp olika beroende på vem man är. Flickor upptäcks mer sällan än pojkar och barn från socioekonomiskt starka familjer har större chans att upptäckas än andra. "Vår rädsla för elitism har gjort att den här frågan har blivit elitistisk", säger Mona Liljedahl, specialpedagog inriktad på att stötta särskilt begåvade elever.

Särbegåvade har svårt att hamna rätt i skolan

Attacken på skolan Kronan i Trollhättan 2015 krävde tre människoliv och blev en väckarklocka för många. Dödligt våld kan ske även på svenska skolor. Men på många håll saknade skolpersonalen utbildning i hur man ska agera vid det som kallas "pågående dödligt våld". Hur ser säkerhetsarbetet på svenska skolor ut idag, två år efter attacken mot Kronan? Vad kan man egentligen förbereda sig på? Och är den traditionella öppenheten i svenska skolor numera ett minne blott?

Hur säker kan en skola vara?

Laholm är en kommun som tagit emot relativt många familjer på flykt de senaste åren. Det märks inte minst bland de många flerspråkiga barn som skolas in på kommunens förskolor. Förskolan ska jobba språkutvecklande och i det ingår att barnen ska få utveckla sitt modersmål även när detta inte är svenska. Hur jobbar man för att åstadkomma det i Laholm? Vi träffar den kanadensiske professorn Jim Cummins som är en av världens ledande forskare i ämnet flerspråkighet. Han menar att rätten till modersmålet är en nyckel till ett socialt rättvist samhälle.

Hur hjälper man barn att utveckla alla sina språk?

Lärarkårens förhållande till mobiltelefonen är ambivalent. Frågan om mobilens vara eller inte vara i klassrummet har debatterats titt som tätt ända sedan tekniken kom på 1990-talet. Är mobilen en tillgång i klassrummet eller ett störningsmoment som borde förbjudas? Lärarna Isak Skogstad och Anders Enström har väldigt olika syn på den saken. Forskaren Torbjörn Ott har granskat debatten om mobiltelefoner i skolan och han menar att frågan har blivit politiserad.

Den laddade mobilen

Om man väljer ett högskoleförberedande program håller man alla dörrar öppna. Så tycks många unga resonera när de väljer inriktning på gymnasiet. Yrkesprogrammen har det gått dåligt för i flera år. Det här bekymrar både de skolor som ser sitt elevunderlag krympa och de branscher som skriker efter yrkesutbildad arbetskraft. På gymnasiemässor lockas det därför med jobb och Skolverket lanserar kampanjen Gymnasiemytologin i ett försök att få unga att välja mer i enlighet med samhällets önskemål.

Gymnasievalet och elever som väljer fel

Modern skolarkitektur väcker känslor. Och mer så ju mer den utmanar den traditionella bilden av hur en skola kan se ut. En trend just nu är att bygga skolor utan fasta klassrum. Ett exempel är nybyggda Glömstaskolan i Huddinge som orsakade protester redan innan den hade öppnat. Rektor Magnus Nyberg Blixt och arkitekten Åsa Machado visar oss runt och förklarar varför skolan är utformad som den är.

Får en skola se ut hur som helst?

Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg har en historia av stök, otrygghet och dåliga resultat. I ett försök att vända trenden för både skolan och området satsar stadsdelen nu på aktiviteter efter skoltid för de elever som vill. Läxhjälp, simlektioner, museibesök och språkcafé för föräldrar är några av aktiviteterna som erbjuds. Tanken med satsningen är kompensatorisk. "Många elever bor med föräldrar som inte kan språket och inte kan hjälpa barnen. Då behöver någon annan hjälpa dem", säger enhetschefen Kicki Jaballah.

Mer skola ska lyfta Biskopsgården

Snart kan det bli obligatoriskt för alla högstadieelever att göra två veckors praktisk arbetslivsorientering, prao. I alla fall om regeringen får som den vill. Men alla är inte nöjda med lagförslaget. Idag är det upp till varje rektor att besluta om man ska ha prao eller inte, och en del skolor har arbetat fram andra sätt att ge sina elever en introduktion till arbetslivet. Vissa rektorer menar dessutom att traditionell prao lätt blir enformig och orättvis. Så vad är poängen med prao? Vad är det eleverna ska lära sig? Reporter: Joanna Korbutiak.

Vad är poängen med prao?

Skolan och framtiden

50.000 kr i månadslön och löfte om att slippa gå rastvakt. Det är med erbjudanden som de här som bemanningsföretagen lockar lärare till sig. Allt fler skolor har blivit beroende av bemanningsföretag för att täcka sina vikariebehov. Och med en tilltagande lärarbrist blir konkurrensen om de behöriga lärarna allt hårdare. Håller vi på att få ett hyrlärarsystem i skolan, liknande det hyrläkarsystem som finns i vården? Och vad är i så fall problemet med det?

Hyrlärare - vad är problemet?

Ensamkommande och lärare som inte står ut, resursskolor som utmanar inkluderingstanken och sexualundervisning efter #metoo. Vi följer upp några ämnen från året som gått.

Skolministeriet

Skolan och framtiden

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Liknande program

Att bygga upp en skola

Sveriges ledarskola

Hitta till forskningen

Teori i praktiken

Varför blir vissa elever hemmasittare?

Hemmasittare i Lidingö

Wafaa

Piska för pojkar

Tänkbara framtidsscenarier

Att bemöta extremism i skolan

Skolministeriet

Skolan och framtiden

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Liknande program

Att bygga upp en skola

Sveriges ledarskola

Hitta till forskningen

Teori i praktiken

Varför blir vissa elever hemmasittare?

Hemmasittare i Lidingö

Wafaa

Piska för pojkar

Tänkbara framtidsscenarier

Att bemöta extremism i skolan