Om kändis- och missbrukarparet Sid Vicious och Nancy Spungen. Hon dödades på ett hotellrum 1978 och han anklagades för mordet. Fortfarande lever bilden kvar av Nancy Spungen, som en galen groupie och Sid Vicious som en cool punkikon. Varför? Anna Charlotta Gunnarson nystar i mytbildningen då och nu och vad okritiskt beundrande kan leda till. Till sin hjälp har hon David Silva, som inte får veta dagens ämne förrän han anländer till studion. Vi följer med i deras gemensamma sökande efter svar.

Fejk

Bilden av Sid och Nancy

Om nationalhjälten Pavel Morozov, som i 30-talets Sovjet var så trogen kommunismen att han angav sin egen far. Släkten mördade honom, men hans martyrskap har hyllats i Sovjet. Men hur pass hjältemodig var han egentligen? Varför finns det så många varianter av berättelsen? Och varför ser fotografiet av honom inte alls ut som bilderna i på frimärkena? Anna Charlotta grunnar på hur unga människors öde kidnappas i propagandans tjänst och David Silva kastas in i dagens ämne och hjälper till att gräva djupare i historien.

Den döda pojken

Evita Peróns och Che Guevaras popularitet verkar inte avta med åren. De två argentinska politikernas legendariska ansikten har prytt frimärken, underkläder, t-shirtar, tändare och cykelhjälmar. Men vad vet vi egentligen om människorna bakom det kommersiella krimskramset? Varför köper vi lika lätt myten om en idealiserad person som vi köper en kalsong med personens bild? Anna Charlotta Gunnarson och den intet ont anande sidekicken David Silva grunnar på detta och lyssnarna får hänga med.

Kommersiella och kontroversiella ikoner

På ett foto från 1974 ses Rolling Stones-profilen Mick Jagger posera med en äldre dam. Vid närmare granskning visar det sig att det är Leni Riefenstahl, Hitlers favoritregissör. Hur har kvinnan bakom nazisternas propagandafilm Viljans triumf hamnat i en trädgård med Mick Jagger? Varför verkar så många inom kultursfären ha glömt eller förlåtit hennes samröre med nazisterna? Och hur förhöll hon sig själv till sitt förflutna? Vi får följa varje steg i Anna Charlotta Gunnarsons och David Silvas undersökning.

När Jagger träffade Riefenstahl

Vi tar avstamp i det världsberömda fotot av den buddhistiske munken Thich Quang Duc, som 1963 tände eld på sig själv i Saigon. Omvärlden reagerade med bestörtning men regimen i Sydvietnam var iskall. Landets första dam, Madame Nhu, kallade självmordet för en "grillfest". Hon styrde storpolitiken, men fick i väst minst lika mycket uppmärksamhet för sina vackra klänningar och frisyrer. Varför fick hon smeknamnet "Dragon Lady"? Bottnar det i en asiatisk nidbild? Anna Charlotta Gunnarson försöker ta sig bortom de förrädiskt enkla svaren och David Silva hjälper till att hålla kursen.

Drakdamen och munkarna

I den dansanta filmklassikern Saturday Night Fever från 1977 blir John Travolta oförglömlig när han gestaltar arbetarkillen Tony Mareno. Filmen bygger på ett reportage i New York Magazine som senare visade sig vara uppdiktat från början till slut. Författaren Nik Cohn blev rik på kuppen. Ännu rikare blev bröderna Gibb som gjorde soundtracket. Men får man ljuga hur ogenerat som helst? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva granskar lögnen som blev en populärkulturell snöboll.

Saturday night fiction

Vi får ta del av konstprojekt från hela världen som kastat sig in i samhällsdebatten och lyft svåra frågor genom att härma verkligheten: Porrstjärnan Lilla Lovis som inte fanns, Studio Totals flygande nallebjörnar eller Anna Odell, som iscensatte en psykos för att skapa diskussion om psykvården, är några exempel. Hur påverkas vi av konst som gör oss till ovetande statister? Kan konst vara ett kreativt hjälpmedel för oppositionen i förtryckta länder? Anna Charlotta Gunnarson grubblar över detta tillsammans med David Silva.

Konst som blandar sig i

Under 30- och 40-talen var Bröderna Marx biodukens humorkungar. Men bakom den lättsamma komiken dolde sig ett minutiöst kartläggande av vad som skulle gå hem hos publiken. Komikergänget hade i förväg mätt applåderna och testat skämten på tusentals personer. Finns det paralleller mellan deras noggranna research och Donald Trumps valkampanj 2016 - där man med hjälp av dataanalyser lyckades skräddarsy politiska budskap till miljoner människor? När avsändarna vet mer om oss än vi gör själva, hur kritisk kan man vara då?