Programledaren Jo räknar ut hur många intelligenta civilisationer som kan finnas i universum, och utforskar varför utomjordingar förmodligen inte ser så annorlunda ut än vi. Han åker på raketuppskjutning i Florida och finner oändligt många versioner av sig själv. Biologen Tuva Hereng visar överlevnadsförmågan hos björndjur. Hon fryser ner dem, värmer dem i ugn och kokar dem i alkohol utan att de påverkas. Sedan får hon fram dna ur tjurtestiklar med hjälp av en mixer, såpa och sprit.

Elevblad för årskurs 7-9 och gymnasiet

Kampen om livet

Är vi ensamma i universum?

Våra gener påverkar oss genom att samspela med varandra i olika kombinationer. Jo Røislien visar vad som skulle kunna hända om vi bara hade fyra gener med var sin uppgift. En som häller kaffe i en kopp, en som häller i grädde, och så vidare. Biologen Tuva Hereng berättar om hur miljön kan påverka våra gener. Hon visar en albinokanin vars päls blir vit av värme, och mörk av kyla. Vi får även möta den ryska forskaren Anatolij Brusjkov som har funnit tre miljoner år gamla bakterier i Sibiriens is.

Kan vi leva i evighet?

Jo Røislien visar varför avel är ett så effektivt sätt att bedriva genmodifiering på. Han undersöker också om klippa-och-klistra med gener kan användas till att göra livsnödvändiga matplantor motståndskraftiga mot sjukdomar. Bland annat besöker han Afrika där man tagit gener från paprika för att göra bananer motståndskraftiga mot bananpest. Biologen Tuva Hereng anordnar ett sperma-race där hon låter Jo Røisliens sperma tävla mot den från en hund, en tjur och en gris.

Kan vi utrota svält?

Programledaren Jo Røislien besöker ett sjukhus där cancerpatienterna lär sig att träna sitt immunförsvar att angripa cancerceller. Han åker till Lofoten och till Grönland för att se hur miljön ändrar generna. Biologen Tuva Hereng experimenterar med tomatplantor och radioaktivitet för att skapa mutationer.

Kan vi bota cancer?

Bakterier finns överallt omkring oss och inuti oss. Jo Røislien träffar forskaren Christopher Mason som berättar om jätteprojektet att kartlägga mikroorganismers dna i New Yorks tunnelbana. Biologen Tuva Hereng experimenterar med att låta en slemsvamp skapa ett optimalt tunnelbanesystem. Och så åker Jo till Stockholm och pratar med professor Tore Midtvedt om en behandling för patienter med tarmsjukdomar.

Kan bakterier göra oss friska?

I Kazakstan är bakterien som orsakade digerdöden fortfarande vanlig. Den sprids med loppor som lever på ökenråttor. Professor Nils Christian Stenseth berättar att bakterien finns överallt i världen utom i Europa, Australien och Nya Zeeland. Programledaren Jo Røislien visar oss matematiken bakom hur snabbt olika sjukdomar sprider sig, och förklarar hur vaccinering förhindrar utbrott av olika sjukdomar. Vi får också lära oss hur man kan tillverka antibiotika av vanlig jord.

När kommer nästa pest?

Vi reser till Centralasien för att leta efter norska förfäder och till Island som har en av världens genetiskt mest homogena befolkningar. Vidare till USA där vi träffar en före detta fånge som suttit oskyldigt dömd i tolv år. Nu är han fri tack vare dna-tekniken. I USA får vi också möta Peter Neufeldt som berättar om sitt arbete med att fria oskyldigt dömda med hjälp av dna. I experimentdelen lyckas biologen Tuva Hereng avslöja vilken hund av tre som har bajsat på golvet.

Var kommer vi ifrån?

En klinik i Sydkorea erbjuder sig att klona hundar så att ägaren kan får en ny när den gamla dör. Det kostar 100 000 dollar. I experimentdelen klonar molekylärbiologen Tuva Hereng programledarens dna. Professor Joel Glover berättar om sin forskning på stamceller. Målet är att kunna behandla såväl hjärtsjukdomar och brännskador, som förlamning. Och i Sibirien har man funnit välbevarade mammutar. Kanske kan man skapa en livs levande - om man upptäcker intakt dna.