Amena kommer från Afghanistan. Hon oroar sig mycket för sin mamma som är i Pakistan och längtar efter henne. Amena tycker själv att hon har svårt att utvecklas i svenska språket för att hon oroar sig så mycket. Jonas ger henne i uppgift att skriva en dikt som hon ska läsa på en poesikväll. Tanken är att hon ska kunna använda sig av sina känslor och göra något som hon tycker är roligt och samtidigt utveckla sin svenska.
