I december 2017, strax innan jullovet, stod sex svartklädda nazister med banderoller, på gränsen till Lorensbergaskolans skolgård i Ludvika. Händelsen gav eko i hela skolsverige och rektorn Göran Törnqvist säger att den dagen förändrade hans liv. Här får vi höra vad som hände den där decemberdagen, hur det påverkade rektorn, personalen, eleverna och föräldrarna - och hur det blev efteråt.

Lärarrummet

I reportageserien Lärarrummet rör vi oss i skolans värld. Vi berättar om det som är angeläget för pedagoger och alla som intresserar sig för livet i skolan. Säsong 8.

Elever som eldade i korridorerna så brandlarmet gick, inställda lektioner och mycket bråk ledde till att skolan fick ett vite från Skolinspektionen på en miljon kronor. Vi besöker Rörsjö-Zenithskolan i Malmö, en skola som vände kaos till kreativitet. Möt läraren Susan Acevedo som sökte jobb på skolan och som drivs av tron på att de goda krafterna tillsammans med samarbete kan göra skillnad.

Från kaos till kreativitet

"Stopp! Min kropp!" är en handbok utgiven av Rädda barnen som stöd i att samtala med barn om sexualitet och om vad man får göra med andras kroppar. På avdelningen Bullerbyn på Lexby förskola i Partille har man inspirerats av boken, men här är barnen så små att det inte är aktuellt att prata om sexualitet. Istället använder man "Stopp! Min kropp!" till att stötta barnen i att lära känna sina egna gränser, att lyssna på sig själva och andra samt att stärka barnen i att uttrycka sin egen vilja. Men för att barnen ska lyckas med det behöver även de vuxna fundera över sina beteenden.

Stopp min kropp

Vi besöker Ängslättsskolan utanför Malmö, en skola som har daglig fysisk aktivitet på schemat. Vad innebär det för skolresultaten och vad krävs av pedagogerna för att lyckas skapa lust till rörelse? Möt idrottslärarna Fredrik Pihlqvist och Kristian Persson som motiverar barnen till rörelse som skapar kreativitet.

Idrott varje dag

Musikundervisning i skolan är en demokratisk rätt, som kan göra stor skillnad, säger Markus Enorsson, musiklärare på Kronan i Trollhättan. Hör honom utveckla sina tankar om musikämnet och om sitt uppdrag att jobba fram Kronans kulturprofil, som ska vara med och lyfta kulturlivet i stan.

Ungas rätt att hitta sitt musikaliska uttryck

Förra året beslutade skolledningen på Vårfruskolan i Lund att helt förbjuda mobiltelefoner i skolan inte bara under lektionerna utan även på rasten. Resultatet märks nu. Hur gick arbetet till och vad blev resultatet?

Lugn och ro - utan störiga telefonsignaler

Varje onsdag är det läxhjälp i Mölnlycke kulturhus. En hjälp under två intensiva timmar särskilt för ensamkommande. Vilka är ungdomarna som kommer dit? Vad har de för skolbakgrund och vad är det som får så många vuxna att komma och vilja hjälpa?

Läxhjälpen - en möjlighet för ensamkommande

När Sara kom in i puberteten fick hon inte längre spela fotboll eller göra saker på egen hand. Hela tiden bevakades hon av sin släkt så att hon inte skulle skämma ut familjen. Inte ens i skolan fick hon vara i fred. När skolan försökte hjälpa blev det istället farligt för Sara. Vi får höra Saras berättelse, men också om vad skolpersonal behöver för kunskap och utbildning så att andra flickor och pojkar kan få ett bättre stöd.

Skolan som inte såg

Är slöjdämnet förlegad nostalgi eller ett skolämne i framkant? Vad skulle hända med mänsklighetens utveckling om vi slutade använda våra händer? Vi träffar slöjdläraren Jenny Andersen och hennes elever på Sveaskolan i Limhamn i Malmö, samt handkirurgen Göran Lundborg.

Vad är det för nytta med slöjden?

Fred Karlsson och hans klasskompisar har anpassad undervisning. Det innebär såväl stödundervisning som anpassning av lokaler och läromedel. Freds lärare Kajsa, som har särskild kompetens inom autism och adhd, arbetar också med att handleda kollegor för att ge dem rätt verktyg för att hjälpa och stötta elever med behov på bästa sätt. Ibland krävs det ganska små medel för att göra skillnad.

Särskild undervisningsgrupp för Fred

Hur förändrar man cementerade attityder om sex och kön? Var går gränsen mellan lek och allvar? Vi får följa med när teaterföreställningen Kentaur landar på en gymnasieskola i Svenljunga. Lärare och elever reflekterar kring svåra frågor om sexuella övergrepp, skuld och skam.

Teater i skolan, ett sätt att närma sig svåra frågor om övergrepp

Att vara särbegåvad kan verka praktiskt och bra - komplicerade mattetal går snabbt att lösa och böckerna inför provet har eleven läst på nolltid. Men en elev som är särbegåvad riskerar att tappa intresset för skolan. Utan stimulerande utmaningar riskerar lusten att lära att utebli. Och är du mycket smartare än dina klasskamrater finns en risk att du blir ensam. Hör Joel och hans föräldrar berätta om hur det är att vara särbegåvad.

Att vara särbegåvad

På Askebyskolan i Rinkeby har en skrivargrupp för romska barn inte bara skapat läslust och självförtroende, utan också påverkat barnens skolnärvaro. Vi får hänga med när skrivargruppen förbereder en bokrelease. Och så får vi träffa sextonåriga Felicia Di Francesco som började läsa böcker när hon själv fick vara med och skapa dem.

Den romska skrivarklubben som väcker läslust

Hemmasittare kallas elever som av olika skäl inte klarar av att gå till skolan. Det kan vara av olika anledningar; på grund av en NPF-diagnos som gör att man får svårigheter i skolan, sociala fobier, panikångest eller annat. Hur ser vardagen ut för elever med mycket hög skolfrånvaro och som blir föremål för behandlingsinsatser? Emma berättar om hur det var för henne, och vad som hjälpte henne tillbaka till skolbänken.

Emma var hemmasittare

För elever med behov av extra stöd och anpassningar finns resursklasser, även om man från skolvärldens håll försöker inkludera alla så mycket som möjligt i den vanliga undervisningen. Vi möter Kevin som går i trean, och Dherar som går i sexan på Hellbergsskolan i Sundsvall. De berättar om hur svårt det var för dem att fungera i en fullstor klass. Som stöd har de haft resursteamet lett av Jane Henriksson, lärare på skolan.

Kevin och Dherar går i resursklass

Var går gränsen mellan att vara en medmänniska och professionell i sin lärarroll?  Det är tankar som läraren Irene Emanuelsson brottas med varje dag när hon undervisar asylsökande ungdomar. Vi följer med Irene in i ett klassrum på Centrum för språkintroduktion på Lindholmen i Göteborg. Det är ett gymnasieförberedande program för ungdomar, och hälften av eleverna där lever i en oviss framtid.

Att vara medmänniska och lärare

En förlorad generation, så kallar Karolina Lindholm Billing på UNHCR de syriska barn som är på flykt och som aldrig eller mycket sporadiskt har tillgång till skola. 600.000 syriska barn mellan 3 och 18 år bor i flyktingläger i Libanon. Att ge dem skolgång är en uttalad ambition från de libanesiska myndigheterna. Reaching all children with education kallas den strategi som fått stöd av flera FN-organ och frivilligorganisationer, och som ska stärka de statliga skolorna i Libanon. Men det är en utmaning. Vi besöker en tältskola i Bekaadalen och träffar Hoda som är lärare och Hadeel som är elev. När Hadeel kommer hem försöker hon lära sina syskon, som inte har möjlighet att gå i skolan, lite av det hon lärt sig.

Skolan i Bekaadalen

Ester Boman (1879-1947) var en progressiv och engagerad pedagog. Hon startade en av Sveriges mest uppskattade flickskolor, Tyringe helpension i Hindås. Ester var en lärarinna med pedagogiska idéer långt före sin tid. Men hon var också, tillsammans med många andra lärarinnor, djupt engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt.

Lärarinnan som banade väg för kvinnlig rösträtt

Under fyra sommarveckor samlas drygt 500 elever på Fyrisskolan i Uppsala. Det är elever från olika gymnasieskolor i hela Uppsala kommun, som offrar en stor del av sommarlovet för att plugga matte, kemi eller engelska. Studietempot är stenhårt, en hel gymnasiekurs ska plöjas igenom, så det gäller att inte tappa fokus. Vi möter lärare som peppar och instruerar och elever som offrar bad och resor för att bli av med ett försmädligt F i betyget.

Matteplugg på sommarlovet

Att vara småbarnsförälder och samtidigt plugga på gymnasiet kan vara tufft. Hur går det för de unga föräldrarna i skolan? Vi möter mammor och pappor som kämpar med läxplugg och vaknätter. Liw ville fortsätta att studera under sin föräldraledighet och ta studenten med sina klasskamrater, men Liws skola hade andra förslag.

Att gå på gymnasiet och vara förälder

Mats "Mulle" Lindberg är kontaktpolis och har lång erfarenhet av att arbeta förebyggande på skolorna på Södermalm i Stockholm. Syftet är att skapa relationer till ungdomarna och stötta både elever och skolledning när det uppstår bråk, hot eller förekommer droger på skolan. För ett antal år sedan var de totalt fem kontaktpoliser som arbetade i området, idag är det bara "Mulle" kvar.

Polisen på Södermalms skolor

Viktoria ser ut som en helt vanlig tonårstjej men hon är född som pojke. Tack vare stöd från familj, lärare och klasskamrater på hennes skola i Lysekil har hon kunnat vara den hon är och accepterats fullt ut. Viktoria har dessutom visat stort mod genom sitt öppna sätt och är idag en förebild för andra unga, inte minst unga transpersoner.

Om att vara ung och trans

Mathilda mobbades svårt i grundskolan och stannade hemma under långa perioder. Trots det har hon pluggat mer än de flesta. I höst började hon studera på juristprogrammet som den yngsta studenten någonsin. Vi får höra mer om vad som hände henne i grundskolan, men också om hennes passion för att lära sig saker och om kampen för att få läsa i sin egen takt.

Mathilda mobbades och skolkade - idag läser hon till jurist

Robin är estetlärare och jobbar på en gymnasieskola i en mindre stad i Västergötland. Robin är trans, han föddes i en tjejs kropp, och är just nu mitt inne i sin könskorrigerande behandling. Att elever och lärarkolleger på skolan har lärt känna Robin och på nära håll fått följa hans resa mot att bli Robin 2.0 har ökat medvetenheten om många viktiga frågor menar både elever och kollegor.

Robin är lärare och trans

Hot och våld mot lärare och skolpersonal är ett problem som blivit allt vanligare. Skolan verkar vara den i särklass farligaste arbetsplatsen att jobba på när det gäller hot, hot om våld och våld. Och lärare är i dag en högriskgrupp konstaterar Arbetsmiljöverket. Möt rektorn som anmäler allt och läraren som sa upp sig för att han inte fick tillräckligt med stöd från skolledningen.

Hot och våld mot lärare

Eva Elg är specialpedagog i Bjuv i nordvästra Skåne. Hon kom till kommunen för några år sedan för att jobba med olika projekt för att främja närvaron, öka trivseln och måluppfyllelsen på skolorna. Vi hör henne berätta om hur hon arbetar med långvarig problematisk frånvaro. Och vi möter Alex, som hon långsamt och lyhört slussar tillbaka. Alla elever hon stöttat har det gemensamt att de önskar att börja skolan igen. Ingen vill vara hemma egentligen, säger hon.

Specialpedagogen i Bjuv

Lars Gunnar Wahl har arbetat i trettio år som gymnasielärare, idag arbetar han med olika projekt i stadsdelen Hässleholmen i Borås. Ordpalatset är ett av dem. Det är ett berättarprojekt där barn bjuds in för att skapa egna berättelser, vilket får dem att känna stolthet över platsen där de bor. Ordpalatset är ett exempel på hur frivilliga krafter kan göra stor skillnad för skolan i områden med tuffa utmaningar.

Ordpalatset

Om man vet vem man är och var man kommer ifrån kan man öppna sig och ta till sig ett nytt samhälle. Och utan ett språk kan vi inte utrycka hur vi tänker eller tycker och har svårt att analysera, menar modersmålsläraren Parvaneh Faridi. Modersmålsundervisning är frivillig och sker sent på eftermiddagen. Hur motiverar Parvaneh eleverna att fortsätta? Och vilka utmaningar ställs hon inför som modersmålslärare? Reportern Arash Dehvari följer med Parvaneh under en arbetsdag och tänker tillbaka på sin egen modersmålsundervisning.

Språket- en passion för Parvaneh

Åsa Colliander-Celik är förstelärare i SO, skolboksförfattare och bloggare i undervisningsfrågor. Hon bröt ett tabu när hon berättade om sin adhd på sin blogg i ett lärarforum. Åsa fick sin diagnos vid 45 års ålder, och att gå ut offentligt var nåt hon tvekade länge inför, men nu vet hon att hon gjorde rätt.

Lärare med adhd

När Emerich Roth är 19 år hämtas han och hela hans familj under vapenhot av nazister och tvingas med till utrotningslägret Auschwitz-Birkenau. Emerich och hans yngre syster Elisabeth är de enda i familjen som överlever och 1950 hamnar de båda i Sverige. I över 25 år har Emerich rest runt i svenska skolor och vittnat om skräcken och terrorn i nazisternas koncentrationsläger. Vi följer med Emerich Roth när han träffar elever och berättar om hatet och fördomarna som banade väg för nazismen. Och hör honom förklara varför skolan blivit hans arena.

Lärarrummet

Rektorn som stod upp mot nazisterna

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Skolmiljö

Samverkan

Genuspedagogik fungerar!

Lärarna gör olika

De empatiska barnen

Könsneutraliserarna

Vad är rasism och hur kan skolan motverka detta?

Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism?

Bredda normerna i klassrummet

Kränkningar på nätet

Lärarrummet

Rektorn som stod upp mot nazisterna

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Liknande program

Skolmiljö

Samverkan

Genuspedagogik fungerar!

Lärarna gör olika

De empatiska barnen

Könsneutraliserarna

Vad är rasism och hur kan skolan motverka detta?

Vilka aktiva insatser kan skolan ta till för att motverka rasism och nazism?

Bredda normerna i klassrummet

Kränkningar på nätet