Vad hände egentligen när soulgruppen The Chantels försvann från sitt eget skivomslag? Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson pratar "vittvätt" och afrofobi inom populärkulturen. Varför har musikhistorien haft så bråttom att byta ut afroamerikaner mot blekare kopior? Hur påverkade USA:s raslagar musikscenen och turnélivet på 1950- och 1960-talen? Och varför minns vi Beatles och Rolling Stones kända låtar, men inte afroamerikanerna som gjorde originalen? Michael Barrett, intendent på Etnografiska Museet, intervjuas.

Fejk

Afrofobi - vittvättade skivomslag

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson bläddrar i gamla modemagasin och söker bland klipp för att ta reda om det verkligen stämmer att Naomi Campbell var den första svarta supermodellen. Har det bara funnits plats för en brunhyad modell i taget i den västerländska modeindustrin och vad innebär begreppet colorism? Det blir en både glamourös och omskakande resa genom historien - och över världen. Michael Barrett, kulturantropolog och intendent på Etnografiska museet, intervjuas.

Afrofobi - vittvättad catwalk

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson tittar närmare på begreppen yellowface och asiatisk vittvätt i amerikansk filmhistoria. Hur kom det sig att publiken i slutet av 60-talet accepterade James Bonds usla maskering till japan i filmen "Man lever bara två gånger"? Vilken roll spelar den svensk-amerikanska 30-talsstjärnan Warner Oland? Och varför har yellowface-sminkningarna dröjt sig kvar så länge? Yukiko Duke, kulturjournalist och översättare, intervjuas.

Yellowface i filmhistorien

Detta är historien om stjärnan Anna May Wong, en av de skådespelare med östasiatisk bakgrund som drabbades hårdast av Hollywoods kulturella vittvätt. Trots sin stora begåvning och sitt enorma driv, erbjöds hon uteslutande endimensionella och stereotypa biroller. Vi får en inblick i mekanismerna bakom filmfabrikens systematiska rasism - och vi får veta hur Anna May Wong, trots alla motgångar blev en pionjär i Hollywood.

Filmstjärnan från Chinatown

Från barnboksklassikern om Heidi och Klara från 1880-talet, via modernare skräckskildringar till typiska åka-ut-genom-fönster-scener i komedier, träder ett mönster fram:  rullstolsburna är sällan med av en slump. Vilka roller har varit vanligast och hur har karaktärerna med tiden fått större djup? Varför ser rullstolar i moderna barnböcker ofta ut som om de vore från 1950-talet? Och hur kan emojis och Eurovision-stjärnor göra skillnad? Pia Hammargren, skapare av barnboksserien om Julia, intervjuas.

Rullstolsburna i böcker och film

Vi vänder blicken mot bildkonsten och en av världens mest kända rullstolsanvändare, den mexikanska konstnären Frida Kahlo. Hur syns rullstolen i historien kring henne, på merchandise, arkivfoton och i kostymfilmer? Historieskrivningen har svängt från att fokusera på hennes smärta och sorg till den rebelliska kampviljan. Men vart tog rullstolen vägen? Dessutom, en omtalad och mycket ifrågasatt rullstol - Lady Gagas. Christine Bylund, etnolog och forskare vid Umeå universitet, intervjuas.

Rullstolsburna i bildkonsten

Anna Charlotta Gunnarson och Agneta Karlsson frågar sig om det verkligen är politiskt korrekt att prata om Snövit och de sju dvärgarna? När och varför dyker dvärgarna upp i folksagan, och hur utvecklas deras karaktärer genom århundradena? Och var går gränsen mellan sagofigurer och människor? Var Walt Disney kanske rentav nyskapande? Slutligen listar redaktionen bra exempel på film och tv som gör upp med fördomarna kring kortväxta. Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

Kortväxthet i populärkulturen

General Tom Thumb och Lavinia Warren var en kortväxt superduo som tog världen med storm på 1800-talet. De sippade drinkar med kändiseliten, fick en specialdesignad guldvagn av brittiska drottningen och var hedersgäster hos USA:s president när de gifte sig. Men trots rikedom och hyllningar var deras liv präglat av fejk, fusk och fördomar. Säger deras historia något om nutida stereotyper? Och har paret några motsvarigheter i dag? Monica Dahlqvist, Föreningen för kortväxta, intervjuas.

1800-talets kortväxta influencers

Säsong 4. Hur får vi syn på diskrimineringen inom populärkulturen? Hur påverkar den oss? Och vad kan vi göra åt den? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson tar tillsammans med sidekicken Agneta Karlsson reda på hur artister, filmstjärnor, konstnärer och fotomodeller tvingats ut i marginalen på grund sitt ursprung eller en funktionsnedsättning. Bland annat får vi veta hur musikindustrin "vittvättat" skivomslag, hur rullstolen använts som symbol och vilka roller kortväxta personer fått spela. En kortare version av Fejk är serien Fejkskolan.

I fjärde säsongen av Fejk hör du i 8 poddar hur artister, filmstjärnor och fotomodeller tvingats ut i marginalen på grund ursprung eller funktionsnedsättning.

Fejk

Afrofobi - vittvättad catwalk

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Lärarhandledning

Afrofobi - vittvättade skivomslag