Det är livsviktigt att bryta den isolering som skam skapar. Skam innebär dessutom att man attackerar sig själv. Den yttersta attacken på sig själv är självmord. Jojo Tuulikki Oinonen, utbildare på Mind, diskuterar hur man kan möta människor i skam med antingen sympati eller empati, och vad skillnaden består i. Arrangör: Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) samt Suicide Zero.

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2020

Att möta skamkänslor hos människor med självmordstankar

Kan socialtjänstregister bidra till kunskapen om risker och skyddsfaktorer för självmord? Jeroen De Munter, statistiker på Socialstyrelsen, har undersökt hur vanligt det är att personer som tar sitt liv eller dör av oklar orsak också förekommer i ett eller flera socialtjänstregister. Inspelat på Karolinska institutet den 10 september 2020. Arrangör: Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) samt Suicide Zero.

Dödsorsaksregistret kopplat till socialtjänstregister

Beroende är en viktig riskfaktor för självmord. Har man dessutom någon form av annan psykiatrisk diagnos är självmordsrisken väldigt hög. Lotfi Khemiri, ST-läkare och forskare vid Karolinska institutet, berättar om hur beroende samspelar med självmord och självmordsförsök, och om de patienter som han möter en vanlig natt på akuten. Inspelat på Karolinska institutet den 10 september 2020. Arrangör: Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) samt Suicide Zero.

Beroende och självmord

Barn och unga som växer upp i ogynnsamma miljöer löper en ökad risk för självmord i ung vuxen ålder. Ju fler indikatorer för utsatthet, desto större är risken. Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, berättar. Inspelat på Karolinska institutet den 10 september 2020. Arrangör: Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) samt Suicide Zero.

Självmordsrisk efter utsatthet i barndomen

Personer som går från förvärvsarbete till sjukskrivning eller förtidspension löper åtta gånger högre risk för självmord. Omvänt kan det leda till minskad risk att gå från arbetslöshet till förvärvsarbete. Hillevi Busch, utredare på Folkhälsomyndigheten, redogör för en studie av hur förändring av sysselsättning och inkomst kan kopplas till suicidrisk. Det finns tydliga samband, som dock inte ska uppfattas som orsakssamband. Inspelat på Karolinska institutet den 10 september 2020. Arrangör: Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) samt Suicide Zero.

Förändrad sysselsättning och risk för självmord

Hur kan skolan motverka psykisk ohälsa hos barn och ungdomar? Hilda Johnsson, social koordinator, berättar om stöd och samverkan mellan myndigheter utifrån exemplet Skäggetorp i Linköping. Inspelat på Karolinska institutet den 10 september 2020. Arrangör: Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) samt Suicide Zero.

Skolan som skyddsfaktor

Gergö Hadlaczky, enhetschef på Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention), presenterar en webbsida som innehåller en samling av suicidpreventiva insatser som har utvärderats vetenskapligt. Webbsidan är tänkt att vara användbar även för exempelvis organisationer och beslutsfattare som inte själva har vetenskaplig kompetens. Inspelat på Karolinska institutet den 10 september 2020. Arrangör: Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) samt Suicide Zero.

Rekommendationer för suicidpreventiva insatser

Syntolkat

Poddar

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Reseprogram

Svenskt teckenspråk

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Gen Z

Språk

Hej Sverige

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Ett seminarium på temat suicidprevention - en fråga för hela samhället. Inspelat på Karolinska institutet den 10 september 2020. Arrangör: Nasp (Nationellt centrum för suicidforskning och prevention) i samarbete med Folkhälsomyndigheten, Mind, SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd) samt Suicide Zero.

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2020

Skolan som skyddsfaktor

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Att möta skamkänslor hos människor med självmordstankar

Dödsorsaksregistret kopplat till socialtjänstregister

Beroende och självmord

Självmordsrisk efter utsatthet i barndomen

Förändrad sysselsättning och risk för självmord

Skolan som skyddsfaktor

Rekommendationer för suicidpreventiva insatser

Liknande program

När något har hänt

Att stärka elevens självkänsla

Mobbning Del 2 – förebygga och stoppa

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Mellanstadiebarns frågor om kropp och sexualitet

NPF i förskolan

Unga mår allt sämre - eller?

Aktuell forskning om NPF - Del 1

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Trots – vad gör vi?

UR Samtiden - Suicidpreventiva dagen 2020

Skolan som skyddsfaktor

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt

Att möta skamkänslor hos människor med självmordstankar

Dödsorsaksregistret kopplat till socialtjänstregister

Beroende och självmord

Självmordsrisk efter utsatthet i barndomen

Förändrad sysselsättning och risk för självmord

Skolan som skyddsfaktor

Rekommendationer för suicidpreventiva insatser

Liknande program

När något har hänt

Att stärka elevens självkänsla

Mobbning Del 2 – förebygga och stoppa

Nätmobbning - vad behöver skolan göra?

Mellanstadiebarns frågor om kropp och sexualitet

NPF i förskolan

Unga mår allt sämre - eller?

Aktuell forskning om NPF - Del 1

Barns psykiska ohälsa - dags att bryta trenden!

Trots – vad gör vi?