1957 lanserades den sovjetiska satelliten Sputnik 1 - det första konstgjorda föremålet i rymden. Amerika försökte komma ikapp, men Sovjet utökade ledningen när Jurij Gagarin blev den första människan i rymden. Rymdkapplöpningen fortsatte med en mängd uppdrag, men en slags mållinje korsades 1969 när Neil Armstrong satte sin fot på månen. Avslutningsvis ser vi uppkomsten av den internationella rymdstationen ISS, resultatet av ett aldrig tidigare skådat samarbete mellan 15 länder.

Upptäckter i rymden

I vår omloppsbana

I januari 1959 skickade Sovjet upp en sond i syfte att kretsa runt månen. Amerikanerna var hack i häl med liknande projekt. När John F. Kennedy utmanade sin nation att placera en man på månen innan decenniet var slut accelerade rymdkapplöpningen ytterligare. Till slut, den 16 juli 1969, tog människan sitt första steg på månen. Sovjet fortsatte att skicka ut obemannade robotfarkoster och utforskade nya områden som ledde till en större förståelse av månens sammansättning och ursprung.

Erövrandet av månen

En upptäcktsresa till Merkurius, Venus och Mars. Med varje uppdrag avslöjas nya ledtrådar till vårt solsystems sammansättning och ger nya insikter som kan bana väg för mänsklighetens första kolonier bortom vår egen planet. Vår fascination inför Mars är synonymt med vårt sökande efter utomjordiskt liv. Vi åker vidare till hjärtat av solsystemet och följer de sonder som har skickas mot solen. Forskare hoppas få större förståelse för solvindarnas påverkan på planeterna.

Det inre systemet

Vi korsar asteroidbältet för att besöka planeter och himlakroppar i det yttre solsystemet. Gasjättarna Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus och de speciella månarna i deras närhet undersöks. Vi tar reda på hemligheten bakom Saturnus ringar och besöker Titan, Saturnus största måne. Dvärgplaneten Pluto som är mindre än vår egen måne visar sig ha en oväntad mängd geologisk aktivitet. Vi får också ta del av teorier om en eventuell nionde planet, långt bortom Pluto.

Bortom asteroidbältet

Med varje större teknisk utveckling av teleskop har vetenskapliga pionjärer gjort observationer som utmanar vår förståelse av universum. Det var först med uppfinningen av teleskopet som mänskligheten lärde sig att jorden inte var centrum för solsystemet. När teleskopen blev bättre växte vår himlakarta till att omfatta Vintergatan. Sedan insåg forskare att vår galax bara var en av hundra miljarder. Kommer vi snart kunna se observationer från tiden strax efter Big bang med hjälp av James Webb-teleskopet?

Teleskopens tid

Vi söker oss till de mystiska yttre gränserna av vårt universum. Resan börjar 1687, när Isaac Newton publicerade sina lagar om gravitationskraft. Men det är inte tillräckligt med att bara observera materia i kosmos för att förklara hur galaxer och kluster av galaxer är hopbundna. Enorma strukturer sträcker ut och och binder ihop universum. Svarta hål, mörk materia och energi - de största mysterierna är fortfarande olösta.