Suezkrisen 1956 blev startpunkten för Sveriges deltagande i FNs fredsbevarande arbete. Under åren 1956-1967 skickade Sverige 12 000 soldater till Suez- och Gazamissionerna. 13 av dessa omkom. Göthe Svensson var en de svenskar som reste till Suez 1956. Det här är hans berättelse. Inspelat den 5 mars 2021. Arrangör: Armémuseum.

UR Samtiden - Basker blå

Göthe Svensson, minröjare och vaktpost - Suez 1956

Suezkrisen 1956 blev startpunkten för Sveriges deltagande i FNs fredsbevarande arbete. Under åren 1956-1967 skickade Sverige 12 000 soldater till Suez- och Gazamissionerna. 13 av dessa omkom. Bror Svärd var en av de svenskar som reste till Suez 1956. Det här är hans berättelse om tiden FN-soldat där och i Kongo. Inspelat den 10 mars 2021. Arrangör: Armémuseum.

Bror Svärd, soldat - Suez 1956

Kongo utropade sig självständigt från Belgien 1960. Konflikter mellan olika grupper blossade snabbt upp och flera provinser utropade sig som självständiga. En svensk FN-trupp som var förlagd i Gaza, nära Suez, flyttades dit. De skulle hindra ett inbördeskrig. Under åren 1960-1964 skickade Sverige 6 000 FN-soldater till Kongo. 16 av dessa omkom. Erik Brage var en de svenskar som reste till Kongo 1961. Det här är hans berättelse. Inspelat den 4 mars 2021. Arrangör: Armemuseum.

Erik Brage, soldat - Kongo 1961

Under åren har svenskar deltagit i ett tjugotal FN-missioner i forna Jugoslavien. Kriget i Bosnien låg geografiskt nära och gav ett direkt avtryck i det svenska samhället. Mellan 1992 och 1995 anlände ungefär 50 000 flyktingar från krigsområdet till Sverige. Under krigsåren på 1990-talet skickade Sverige 6 000 soldater till Bosnien-Hercegovina. 6 av dessa omkom. Per-Gunnar Dolk var en av de som reste till Bosnien 1992. Det här är hans berättelse. Inspelat den 4 mars 2021. Arrangör: Armemuseum

Per-Gunnar Dolk, stabskompaniet - Bosnien 1992

Under åren har svenskar deltagit i ett tjugotal FN-missioner i forna Jugoslavien. Kriget i Bosnien låg geografiskt nära och gav ett direkt avtryck i det svenska samhället. Mellan 1992 och 1995 anlände ungefär 50 000 flyktingar från krigsområdet till Sverige. Under krigsåren på 1990-talet skickade Sverige 6 000 soldater till Bosnien-Hercegovina. 6 av dessa omkom. Jannike Lindblom Barsk var en av de som reste till Bosnien 1992. Det här är hennes berättelse. Inspelat den 5 mars 2021. Arrangör: Armémuseum.

Jannike Lindblom Barsk, stabsfunktion - Bosnien 1992

Soldater på FN-uppdrag utomlands kan komma till lugna områden eller hamna i rena krigszoner. De riskerar att dö, att döda någon annan och att se kamrater stupa och såras. För en del blir hemkomsten svår. Omgivningens likgiltighet och brist på förståelse kan kännas tung. Numera finns hemkomst-program som även innefattar de anhöriga. Louise Alerfors är en många anhöriga till svenskar på FN-uppdrag. Det här är hennes berättelse. Inspelat den 2 mars 2021. Arrangör: Armémuseum.

Louise Alerfors, anhörig

Soldater på FN-uppdrag utomlands kan komma till lugna områden eller hamna i rena krigszoner. De riskerar att dö, att döda någon annan och att se kamrater stupa och såras. För en del blir hemkomsten svår. Omgivningens likgiltighet och brist på förståelse kan kännas tung. Numera finns hemkomst-program som även innefattar de anhöriga. Annika Thomsson är anhörig till en av de svenskar som reste till Mali 2019. Det här är hennes berättelse. Inspelat den 19 mars 2021. Arrangör: Armémuseum.

Annika Thomsson, anhörig

Sedan 2014 har svenska soldater sänts ner till FN-uppdraget MINUSMA som står för underrättelsetjänst, övervakning och spaning. Konflikten pågår fortfarande i Mali och FN är ännu på plats. Daniel Thomsson är en av de svenskar som reste till Mali 2019. Det här är hans berättelse. Inspelat den19 mars 2021. Arrangör: Armémuseum.

Daniel Thomsson, officer - Mali 2019

FN-veteraner och anhöriga berättar varför man deltagit, medverkat, ställt upp, rest och utsatt sig för allt vad FN-missioner kan innebära. Det har inneburit mycket för många människor, i Sverige, men också i ett flertal länder där FN engagerat sig för fred. Raka berättelser från åtta veteraner och anhöriga, under åren 1956 till 2019, från Suezkrisen till Mali. Dokumentationen är en del i Armémuseums digitala utställning "Basker blå, på modigt allvar". Inspelat den 2-19 mars 2021. Arrangör: Armémuseum.

UR Samtiden - Basker blå

Per-Gunnar Dolk, stabskompaniet - Bosnien 1992

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Göthe Svensson, minröjare och vaktpost - Suez 1956

Bror Svärd, soldat - Suez 1956

Erik Brage, soldat - Kongo 1961

Per-Gunnar Dolk, stabskompaniet - Bosnien 1992

Jannike Lindblom Barsk, stabsfunktion - Bosnien 1992

Louise Alerfors, anhörig

Annika Thomsson, anhörig

Daniel Thomsson, officer - Mali 2019

Liknande program

Inledning

Det nya fosterlandet

Lappskattelanden och deras innehavare

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

De finska krigsbarnen

Först när jämlikhet blivit en ickefråga har vi uppnått jämlikhet

Hur genomför man det man lovar och skapar världsfred genom att äta?

Döden bakom galler

UR Samtiden - Basker blå

Per-Gunnar Dolk, stabskompaniet - Bosnien 1992

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Avsnitt

Göthe Svensson, minröjare och vaktpost - Suez 1956

Bror Svärd, soldat - Suez 1956

Erik Brage, soldat - Kongo 1961

Per-Gunnar Dolk, stabskompaniet - Bosnien 1992

Jannike Lindblom Barsk, stabsfunktion - Bosnien 1992

Louise Alerfors, anhörig

Annika Thomsson, anhörig

Daniel Thomsson, officer - Mali 2019

Liknande program

Inledning

Det nya fosterlandet

Lappskattelanden och deras innehavare

Släkten Sursill och migrationen över Kvarken

De finska krigsbarnen

Först när jämlikhet blivit en ickefråga har vi uppnått jämlikhet

Hur genomför man det man lovar och skapar världsfred genom att äta?

Döden bakom galler