Name: UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022 : Artdata i kommunerna
Uploaded: 2022-05-19T00:00:00.000Z
Duration: 13 min 9 s
Description: Samverkan kring hur artdata används underlättar när kommunala beslut ska tas. Hur kan dessa data göras mer tillgängliga? Matilda Chocron, kommunbiolog vid miljöförvaltningen i Borås, berättar hur kommunerna i Västra Götaland samarbetar kring detta. Inspelat den 27 april 2022 på SLU Campus i Uppsala. Arrangör: SLU Artdatabanken.

På den första Flora- och faunavårdskonferensen 1992 efterfrågades uppkopplade "artdatabankomater". Idag, 30 år senare, är tanken verklighet. Helena Rygne, som varit med hela vägen, berättar om utvecklingen. Hon är idag samordnare av miljöövervakning, grön infrastruktur och artdata på länsstyrelsen i Örebro. Per Flodin, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen Södermanland, medverkar kort i slutet och Mark Marissink, chef för SLU Artdatabanken, förmedlar publikens frågor. Moderator: Pav Johnson. Inspelat den 27 april 2022 på SLU campus i Uppsala. Arrangör: SLU Artdatabanken.

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022

15 år av samverkan om artdata och artsök

Många är intresserade av skogsbolagens naturvärdesbedömningar. Peter Bergman, naturvårdschef, ger tre exempel på hur Sveaskog använder sig av Artportalen. Inspelat den 27 april 2022 på SLU campus i Uppsala. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Sveaskogs arbete med artfynd

Artskyddsfrågan är i hetluften och Skogsstyrelsen har fullt upp med pågående rättsutveckling. Hur använder Skogsstyrelsen rapporterade artdata och vad har förändrats i och med de senaste domarna? Magnus Pettersson, tillsynsspecialist på Skogsstyrelsen, berättar. Föredraget följs av en frågestund där Mark Marissink, chef för SLU Artdatabanken, och Peter Bergman från Sveaskog ansluter. Moderator: Pav Johnsson. Inspelat den 27 april 2022 på SLU campus i Uppsala. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Artskydd inom skogsbruket

Artportalen är viktig i länsstyrelsernas arbete för hotade arter och i exploateringsärenden. Tommy Karlsson, biolog på länsstyrelsen Östergötland, berättar hur. Inspelat den 27 april 2022 på SLU Campus i Uppsala. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Artportalen i arbetet på länsstyrelsen

Samverkan kring hur artdata används underlättar när kommunala beslut ska tas. Hur kan dessa data göras mer tillgängliga? Matilda Chocron, kommunbiolog vid miljöförvaltningen i Borås, berättar hur kommunerna i Västra Götaland samarbetar kring detta. Inspelat den 27 april 2022 på SLU Campus i Uppsala. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Artdata i kommunerna

I Artportalen är det till stor del vanliga medborgare som rapporterar in observationer av djur och växter. Vilka är det som är mest aktiva? Hur gamla är rapportörerna och har det sett likadant ut över tid? Mari Jönsson, forskare i terrestra ekosystem vid SLU Artdatabanken, berättar. Inspelat den 27 april 2022 på SLU Campus i Uppsala. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Vem rapporterar i Artportalen?

Bedömningen av kvalitet i artfynddata är en fråga om tillämpning och ligger i betraktarens ögon. Egenskaper i fynddata som är viktiga i ett sammanhang kan vara otillräckliga i ett annat. Per Flodin, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen Södermanland, berättar. Inspelat den 27 april 2022 på SLU Campus i Uppsala. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Kvalitet i fynddata - vad är det?

Hur verifieras uppgifterna om djur- och växtarter som "vanligt folk" rapporterar in i Artportalen? Johan Nilsson från SLU Artdatabanken berättar om arbetet med validering. Inspelat på SLU Campus i Uppsala den 27 april 2022. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Verifiering av data i Artportalen

I Artportalen samlas data från tiotusentals naturkunniga privatpersoner, professionella aktörer och systematiska inventeringar. Hur hänger allt ihop? Debora Arlt, populationsekolog på SLU Artdatabanken, ger en samlad bild av dataflödena. Inspelat på SLU Campus i Uppsala den 27 april 2022. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Mängder av data och källor i Artportalen

Vilka data är viktiga för att se populationstrender och göra bedömningar? Ulf Bjelke från SLU Artdatabanken berättar om sitt arbete med den svenska rödlistan. Inspelat på SLU Campus i Uppsala den 27 april 2022. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Den svenska rödlistan - vilka data används?

Spännande och sällsynta arter rapporteras flitigt till Artportalen. Andra är inte lika "roliga" att rapportera. Det gör statistiken osäker. Här kan checklistor göra nytta, berättar Tomas Pärt, professor i landskapsekologi. Inspelat på SLU Campus i Uppsala den 27 april 2022. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Nollfynd och checklista

Alla organismer lämnar dna-spår från till exempel hud, blad, saliv och avföring. De kallas e-dna (environmental dna) eller miljö-dna. Patrik Bohman, miljöanalytiker på Sveriges lantbruksuniversitet, berättar om erfarenheter av att applicera metodiken inom miljöövervakning. Inspelat på SLU Campus i Uppsala den 27 april 2022. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Vad en droppe vatten kan säga

Vad innebär en standardiserad naturvärdesinventering? Anders Sjölund, ekolog på Trafikverket, berättar om nya riktlinjer. Inspelat på SLU Campus i Uppsala den 27 april 2022. Arrangör: SLU Artdatabanken.

Förenkla och vässa naturvärdesinventeringen

Knärot, björktrast, rosenticka - inrapporterade artdata används dagligen som beslutsunderlag inom naturvård, markanvändning och samhällsplanering. Data från tiotusentals naturkunniga privatpersoner, professionella aktörer och systematiska inventeringar samsas i Artportalen. En årlig konferens, arrangerad av SLU Artdatabanken. Inspelat på SLU Campus i Uppsala den 27 april 2022. Arrangör: SLU Artdatabanken.

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022

Artdata i kommunerna

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

15 år av samverkan om artdata och artsök

Sveaskogs arbete med artfynd

Artskydd inom skogsbruket

Artportalen i arbetet på länsstyrelsen

Artdata i kommunerna

Vem rapporterar i Artportalen?

Kvalitet i fynddata - vad är det?

Verifiering av data i Artportalen

Mängder av data och källor i Artportalen

Den svenska rödlistan - vilka data används?

Nollfynd och checklista

Vad en droppe vatten kan säga

Förenkla och vässa naturvärdesinventeringen

Liknande program

Genmodifierad GI-potatis

Genmodifiering på gott eller ont?

Hur växter bygger ledningar

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Så säger vetenskapen om hundproblem

Bokashi, biokol och insekter

Voronesj och området kring Don

Vinter i Kaukasus

UR Samtiden - Flora- och faunavård 2022

Artdata i kommunerna

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Arbetsmaterial

Avsnitt

15 år av samverkan om artdata och artsök

Sveaskogs arbete med artfynd

Artskydd inom skogsbruket

Artportalen i arbetet på länsstyrelsen

Artdata i kommunerna

Vem rapporterar i Artportalen?

Kvalitet i fynddata - vad är det?

Verifiering av data i Artportalen

Mängder av data och källor i Artportalen

Den svenska rödlistan - vilka data används?

Nollfynd och checklista

Vad en droppe vatten kan säga

Förenkla och vässa naturvärdesinventeringen

Liknande program

Genmodifierad GI-potatis

Genmodifiering på gott eller ont?

Hur växter bygger ledningar

Fotosyntesen och cellens energifabriker

Så säger vetenskapen om hundproblem

Bokashi, biokol och insekter

Voronesj och området kring Don

Vinter i Kaukasus