Seriebild

LärarhandledningHistorien om Bodri

Hédi Frieds berättelse och Stina Wirséns illustrationer blir för många barn det första mötet med ett av de viktigaste och mörkaste skeendena i vår moderna historia. Ur ett barnperspektiv och med absolut gehör för hur mycket, och hur litet, som kan berättas, har filmskaparna gett oss underlag för såväl historie- och religionsundervisningen, som viktiga samtal om etik och demokrati.

Syfte och målgrupp

Att berätta om Förintelsen för barn via en flickas kärlek till sin hund är ett lyhört sätt att närma sig det svåra. Hédi Frieds berättelse och Stina Wirséns bilder hjälper oss att förstå historien på precis den nivå vi själva befinner oss på.

Lärarhandledning är främst riktad mot årskurs 1-4 men kan också användas för äldre elever.

”Undervisningen ska stimulera eleverna att reflektera över olika livsfrågor och etiska förhållningssätt samt ge eleverna verktyg för att kunna analysera och ta ställning i etiska och moraliska frågor. På så sätt ska undervisningen bidra till elevernas möjligheter att utveckla en personlig livshållning och beredskap att handla ansvarsfullt i förhållande till sig själva och sin omgivning.” (Ämnets syfte, Religionskunskap, Lgr-22)

”Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför framtiden. /…/ Ett historiskt perspektiv ger oss redskap att förstå och förändra vår egen tid.” (Historia, Lgr-22)  

För åk 1 - 3 lyfts i läroplanen mänskliga rättigheter, alla människors lika värde och barnets rättigheter i enlighet med Barnkonventionen. Viktiga källor är skildringar av människors levnadsvillkor förr i tiden och minnen berättade av människor som lever nu. 

För åk 4 - 6 betonas bland annat vad historiska källor kan berätta om likheter och skillnader i levnadsvillkor för barn, kvinnor och män jämfört med i dag, vad religioner och andra livsåskådningar kan betyda för människors identitet, livsstil och grupptillhörighet, samt de nationella minoriteternas rättigheter. De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med Barnkonventionen, samt vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas.

I läroplanens inledning betonas ”Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde/…. /samt solidaritet mellan människor är de värden som skolan ska gestalta och förmedla.”

Om handledningen

Film är ett spännande och mångfacetterat pedagogiskt verktyg där våra handledningar är till för att vägleda dig som lärare. Åldersrekommendationen, som här sträcker sig från 7-10 år, är just en rekommendation.

Filmen är tillåten från 7 år.

Lärarhandledningen är skriven av Nina Nykvist för UR och Svenska filminstitutet.

Struktur och upplägg

Lärarhandledningen är uppdelad i två teman. Det ena fokuserar på filmens form och det andra på Förintelsen och de samtal om svåra frågor som filmen bjuder in till. Du som lärare väljer själv om du vill ta upp ett eller flera teman ur frågeställningarna och/eller om du vill viga lite mer tid till fördjupning och närstudier av själva filmmediet. Du känner dina elever bäst och vet vad som kan vara relevant och intressant just för dem.

Filmens form och innehåll

Eftersom filmen är så kort, endast 12 minuter, lämpar den sig väl för att ses flera gånger, för att närstudera hur den är gjord.

I filmen har konstnären Stina Wirséns bilder levandegjorts genom att de får växa fram inför våra ögon, som en del av berättandet. Först kommer linjen, sedan färgen och till sist får bilden liv och figurerna börjar agera. Fläckar av färg får berätta om att någon är rädd eller ivrig (när färg kommer utanför Bodris konturer) eller arg (den ilskna hunden på gatan ”läcker” färg när den skäller). Men fläckarna berättar också när något håller på att bli farligt, någon försvinner, eller när hoppet tänds.

Frågor

Låt eleverna arbeta med frågorna i par. För fråga 1-2 behöver eleverna titta och lyssna uppmärksamt medan de ser på filmen. Fråga 3-5 bjuder in eleverna till att använda sin egen fantasi och kreativitet.

  1. Hur förändras bilderna när Hédi och Bodri skiljs åt? Vad händer med färgerna? Med konturerna?
  2. Lyssna noga: ibland hörs ett ensamt instrument utan melodi. Vad händer i filmen då? Vilket instrument är det? Vilken känsla skapas?
  3. Bodri såg träden i ”snöpyjamas” och ”skirt gröna spetskjolar”. Det är ett poetiskt sätt att beskriva årstidernas växling. Hur skulle ni beskriva exempelvis hur dagen blir natt, hur vinterns kyla förvandlar en sjö eller hur en människa blir gammal med hjälp av poetiska kläder?
  4. Vilka instrument skulle ni själva använda om ni skulle göra film för att visa att det händer något magiskt? Eller, om någon snubblar på ett roligt sätt? Om någon gråter?
  5. "Att animera" betyder att göra levande. Känns filmen levande, tycker ni? Motivera och beskriv!

Arbeta vidare

Måla ”vått i vått” som Stina Wirsén:

Använd ett tjockare papper med grövre gräng (inte slätt, utan med struktur) som hastigt doppats i vatten, och vattenfärger. Låt bilden vara enkel. Arbeta en kort stund. Gör hellre flera enkla bilder än att arbeta länge med en enda. När bilderna torkat kan de användas till exempel som bakgrund till animerad film, eller så kan ni rama in favoriterna och göra en vägg av tavlor i klassrummet. Färgfläckarna kan också få ansikten efter att de torkat – och börja leva sitt eget liv i en alldeles ny berättelse.

Att berätta om svåra frågor

Krig är bland det svåraste vi som människor kan råka ut för, då allt vi byggt upp bryts ner.

Hur talar vi om kriget, hur kan vi förstå det, hur berör vi riktigt svåra frågor – på barnens nivå? Hur får barnen själva komma till tals? Barn är lyhörda, ser och hör och försöker förstå mer än vi tror. Att vi undviker ämnet betyder inte att barnen skyddas, tvärtom.

Kulturupplevelser ger oss en möjlighet att närma oss det svåra och få underlag för en gemensam erfarenhet som vi kan samtala utifrån. Genom litteraturen, teatern och filmen kan vi bearbeta det vi inte har ord för eller har tydliga svar på.

Fördjupning, tillsammans med barnen, men också för dig som lärare:

Historien om Bodri (Fried, Wirsén 2019) Bilderbok

Ensammast i världen (Eggens, Nygren 2003) Bilderbok
Förintelseöverlevaren Magda Eggens berättelse om en katt som försöker hitta en trygg plats i världen.

Dagen då kriget kom (Davies, Cobb 2018) Bilderbok
”Den här boken tillägnas alla barn som är vilse och ensamma. Och alla som hjälper dem.”

Frågor

Genom att låta barnen berätta om sina erfarenheter, funderingar och rädslor i en tillåtande, skapande anda, kan vi hålla samtalet levande och stärka både den etiska kompassen och känslan av hopp.

  1. Både Bodri och Hédi överlever kriget och får träffas igen. Då berättar Hédi för honom om allt det svåra som hänt. Ibland kan ett djur hjälpa oss att prata om det svåra och göra så att vi känner oss tröstade. Har era djur (eller gosedjur!) lyssnat och tröstat er?
  2. Har ni, eller någon äldre nära vuxen varit med om krig? Berätta (om ni vill och kan).

Arbeta vidare

Utgå från bildstöd:

Använd bildstödet med Stina Wirséns illustrationer. Detta fungerar utmärkt för att skapa en gemensam och tydligare förståelse för innehållet i filmen eller som underlag för vidare samtal om handlingen. Lyssna in eleverna under samtalen om bilderna. Här finns förslag på frågor med utgångspunkt i några av bilderna:

  • Sida 4: En radio sänder ut ljud, men inga bilder. Under kriget lyssnade man på radio för att få veta mer om allt som hände. Här ser vi en radio ur vilken det kommer ett förvridet ansikte; Adolf Hitler. Han startade kriget, och ville döda alla judar. Genom radion kunde många människor i hela världen höra hans tal.
    • Hur har Stina Wirsén tecknat för att vi ska se att orden som kom ur radion var hatiska och skrämmande?
    • Det är som om själva radion blivit elak – kan ni se hur?
    • Hédi lyssnar, men vad gör lillasyster Livia? Hur tror ni hon känner sig där bakom sin systers rygg?
  • Sida 6: När Bodri satt under trädet som ”tagit på sin kopparröda dräkt”, vet vi att Hédi snart kommer tillbaka. Men det vet inte Bodri. Han sitter och väntar, undrar och längtar.
    • Vad tror ni Bodri undrar över, och längtar mest efter?
    • Om Bodri kunde skriva ett brev eller skicka ett sms till Hédi, vad skulle det stå i det?
  • Sida 7: Bodri och Hédi träffas igen efter kriget. Båda har överlevt, men har haft det mycket svårt. Nu är de äntligen tillsammans igen.
    • Men vad behöver de mer för att bli friska och glada och få ett gott liv igen?
    • Aktivitet: Skriv ut bilden och låt eleverna arbeta i par:
      • Fyll tomrummet runt dem med sådant man behöver när man förlorat nästan allt. Rita / klipp & klistra / skriv runt Hédi och Bodri det ni skulle vilja ge dem för att de ska må bra.
      • Prata om era bilder efteråt. Vad är det vi behöver för att leva?

Skapa din egen berättelse:

Låt eleverna arbeta individuellt, i par eller i smågrupper. Låt dem göra om berättelsen till att handla om deras eget (påhittade) djur, genom att skriva, teckna, göra en tecknad serie eller en animation i stop-motionteknik.

  • Filmen heter Historien om Bodri. Byt ut ”Bodri” till ert eget (eller påhittade) husdjurs namn, och berätta vad som hände när kriget skilde er åt ur djurets perspektiv.
  • Dessa frågor kan ge hjälp på traven:
    • Vad var svårt?
    • Vad var djuret rädd för?
    • Vad längtade det efter?
    • Hur hittade det skydd och mat?
    • Fanns det något som trots allt var roligt och härligt, ibland?
    • Hur kändes det när kriget tog slut?
    • Fick ni träffas igen?