LärarhandledningDoktor Samuel
I 10 fristående avsnitt får vi följa med Doktor Samuel när han undersöker och hjälper barnen som kommer till honom på sjukhuset - ett lustfyllt sätt att lära om kroppen!
Syfte och målgrupp
Syftet med serien är att barn ska få en förståelse för kroppen och dess funktioner på ett lekfullt sätt.
Den primära målgruppen är 4–5 åringar i förskolan eller barn som visar ett stort intresse för kroppen och dess funktioner.
1. Förskolans värdegrund och uppdrag
Hållbar utveckling samt hälsa och välbefinnande
Utbildningen ska ge varje barn möjligheter att utforska, ställa frågor och samtala om företeelser och samband i omvärlden och på så sätt utmana och stimulera deras intresse för hälsa och välbefinnande.
Omsorg, utveckling och lärande
Utbildningen ska ta tillvara barnens egna erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning.
2.2 Omsorg, utveckling och lärande
- Förskolan ska ge varje barn förutsättningar att utveckla:
- sin identitet och känna trygghet i den samt medvetenhet om rätten till sin kroppsliga och personliga integritet,
- motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för hur viktigt det är att ta hand om sin hälsa och sitt välbefinnande,
- förmåga att utforska, beskriva med olika uttrycksformer, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap och teknik, och
- förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld.
- erfarenheter, behov och det de visar intresse för. Men barnen ska också kontinuerligt utmanas vidare utifrån läroplanen genom att inspireras till nya upptäckter och kunskaper. Förskolan ska bidra till kontinuitet och progression i barnens utveckling och lärande samt förbereda för fortsatt utbildning.
Om handledningen
Struktur och upplägg
Varje enskilt avsnitt i programserien har en egen del i lärarhandledningen. Där får du mer avsnittsspecifik information om hur ni kan arbeta med det specifika avsnittet.
Under rubriken "Arbeta med programmet" här nedan finns instruktioner och tips på hur ni i arbetslaget kan arbeta med serien, förbereda er inför och reflektera efter användningen.
Arbeta med programmet
Förförståelse
Det är viktigt att ni i arbetslaget har läst igenom lärarhandledningen och tittat igenom det avsnitt som ni har tänkt att visa för barngruppen. Detta för att ni ska veta vad som händer i avsnittet och kunna förbereda er på bästa sätt. Titta även igenom listan nedan på tips att tänka på före, under och efter avsnittet.
Före avsnittet
Fundera på hur ni ska visa avsnittet. Ska ni titta i helgrupp eller i mindre grupper?
Berätta för barnen att ni ska kolla på ett avsnitt om Doktor Samuel. Berätta gärna lite om vem han är.
Låt barnen få berätta vad de har för förförståelse om doktorer/läkare/sjukhus. Utifrån det kan ni ta reda på vad ni i arbetslaget behöver ge barnen för förståelse.
Är något av barnen rädd för sprutor, blod, doktorer eller sjukhus?
Hur ska ni göra när ni tittar på avsnittet? Ska ni pausa under tiden eller kolla på avsnittet i ett svep?
Hur många gånger behöver ni i arbetslaget ha sett avsnittet innan ni visar det för barngruppen?
Hur många gånger behöver barnen se avsnittet innan ni kan gå vidare med olika aktiviteter?
Vilka begrepp behöver barnen ha en förförståelse för inför avsnitten?
Under avsnittet
Var uppmärksam på om det är något barn i barngruppen som kan behöva lite extra stöttning i att sitta still och fokusera på avsnittet.
Är det något barn som upplever något i avsnittet som jobbigt, exempelvis blod eller sprutor?
Undvik störande ljud.
Undvik att bli störd, var tydlig gentemot andra att inte störa er under tiden som ni visar avsnittet för barngruppen.
Efter avsnittet
Reflektera och diskutera med barnen vad ni precis har sett. Ibland kan det vara lättare att sitta vid ett bord med en mindre grupp.
Genomföra någon aktivitet kopplad till avsnittet eller berätta för barnen att ni ska göra det vid ett annat tillfälle.
Reflektionsfrågor till arbetslaget
Vad fungerade bra? Vad kan vi använda vid nästa tillfälle?
Vad fungerade mindre bra? Hur ska vi göra för att förändra det?
Vilka förmågor har barnen fått möjlighet att träna på?
Om barnet har ett stort intresse för kroppen, kan ni då skapa en läkarmottagning på avdelningen där barnen kan få bearbeta och fördjupa sin kunskaper om det som de har sett i programserien?
Begrepp
Till varje avsnitt finns en begreppslista som kan vara bra att gå igenom. Komplettera eller anpassa listan så att den passar den aktuella barngruppen.
Generella begrepp som upprepas i serien och kan vara bra att gå igenom är följande:
öron, skelett, undersöka, ögat, näsa, mage, lungor, hjärtat, huden, blodet, hjärnan, sjukhus, läkare
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- svida
- tejp (som används på huden)
- sy
- steril
- stygn
- bedövning
- ärr
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först.
- Har du fått ett sår på kroppen någon gång? Vad gjorde du då?
- Hur tror ni det känns att få bedövning?
- Varför måste verktygen vara sterila när man använder dem i sår?
Arbeta vidare
Låt barnen prova att sy på antingen en tygbit eller på en skumgummibit (för att likna huden).
Låt barnen få känna på olika saker med olika kroppsdelar. Till exempel: känns det likadant att gå barfota på snö som att håll snö i handen? Känns det likadant om man drar en fjäder i ansiktet som på armen? (Kom ihåg att det är barnet som bestämmer var på dennes kropp som den vill testa sin hud).
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- virusinfektion
- blodprov
- blodbuss
- pirrigt
- sprit (sårsprit)
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först.
- Har ni tagit blodprov någon gång? Hur gjordes det då? Hur kändes det?
- Känner ni någon som lämnat blod?
- Hur känns det i kroppen när man är pirrig?
- Vad tror ni händer i kroppen när vi tappar blod?
Arbeta vidare
Undersök vidare blodomloppet i kroppen. Ta hjälp av bilder och låt barnen rita.
Berätta för barnen att det finns både vita och röda blodkroppar och dess olika syften. Undersök vidare, om barnen är intresserade.
Undersök om växter har motsvarighet till "blod" och vad det då kallas.
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- täppt
- snor
- pollen
- överkänslig
- allergisk
- svullen
- pricktest
- nysa
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först.
- När är det lättast att andas; när man är täppt eller inte i näsan?
- Vad brukar du nysa av?
- Vad ska man tänka på när man nyser?
- Kan vi andas vattnet eller i rymden där det inte finns syre?
Arbeta vidare
Låt barnen lukta på olika saker. Beroende på vad barnen har för erfarenheter av vad de ska lukta på, kan ni antingen låta dem se vad de ska lukta på eller göra ett blindtest och gissa.
Låt barnen prova och andas på olika vis. Testa att sätta fingrarna på nästan och täppa till olika mycket.
Undersök djur i vatten och hur de andas.
Prata om smittspridning och hygien. Hur sprids virus och bakterier och hur man kan undvika det.
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- bröstkorg
- ta blodtryck
- EKG
- nervös
- stetoskop
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först.
- Har du känt ditt hjärta slå? Var sitter det?
- När kan hjärtat slå så pass hårt att det känns som att det ska hoppa ur kroppen?
- Hur känns det i kroppen när man är nervös?
Arbeta vidare
Låt barnen få känna på sig själva om de kan hitta sin puls (hjälp de barn som har svårt att hitta den). Låt barnen få röra på sig och se om det är lättare att hitta pulsen då?
Visa en bild på hjärtat och dess olika delar.
Förklara att hjärtat i ens kropp är ungefär lika stor som en knuten hand. Därför har alla olika stora hjärtan och hjärtat växer när man blir större.
Har ni tillgång till ett stetoskop kan ni låta barnen lyssna på varandras hjärtan eller er vuxnas.
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- otoskop
- trumhinna
- ljudvågor
- hörselgång
- balansorgan
- vaxpropp
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först.
- Kommer ni ihåg vad vi har örat till?
- Hjalmar hade en vaxpropp i örat. Varför var det bra att spola bort den?
- Hur skulle det vara om vi inte hade ett balansorgan?
Arbeta vidare
Låt barnen få testa sin hörsel genom att be dem att blunda och när de hör ljudet ska de räcka upp handen.
Barnen kan få testa hur det känns att höra med olika ”skydd” för öronen. Exempelvis om de håller för öronen eller hörselkåpor.
Låt barnen träna på olika balansövningar.
Gör ett memory med olika öron och djur.
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
Ett oftalmoskop är ett optiskt instrument som används för att undersöka ögonbotten eller retina.
- kamera
- suddigt
- pupill
- remiss
- oftalmoskop
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först
- Vad heter den svarta prick i ögat som kan bli större eller mindre?
- Om vi ser suddigt på långt eller kort håll kan vi ta hjälp av en bra teknisk uppfinning. Vilken?
- Vad använder man en kamera till?
Arbeta vidare
Om ni har tillgång till en modell av ögat visa barnen den. Annars kan ni visa bilder på ögat och dess olika delar.
Arbeta vidare med ögat. Visa bilder på olika slags ögon, både människors och djurs.
Utforska i lek hur långt barnen kan se, hur bra man kan se i mörker och hur det känns när det är för ljust.
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- magsäck
- tarmar
- organ
- tunntarm
- tjocktarm
- förstoppning
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först.
- Vilken väg i kroppen åker maten som du stoppar i munnen tills det kommer ut som bajs?
- Hur vet du när du är hungrig?
- Vad är viktigt att göra när man är bajsnödig?
- Kommer du ihåg hur magen helst vill ha bajskorvarna?
- Vad skulle man göra för att inte bli förstoppad?
Arbeta vidare
Visa på samma bild som Doktor Samuel visade för Hilmer; Bristolskalan.
Leta upp bilderböcker som handlar om bajs eller förstoppning.
Ta reda på hur lång tunntarmen respektive tjocktarmen är i våra kroppar och bygg tillsammans en tunntarm av lego eller annat material.
Med hjälp av snören kan barnen få testa hur långt deras tarmar tillsammans skulle nå. Ett tips att göra det utomhus på en öppen yta.
Låt barnen gissa vilket djur som har bajsat. Antingen tar ni en promenad i närområdet eller så använder ni bilder på bajs och djur och låter barnen få para ihop rätt par, som ett memory.
Prata om att oro också kan visa sig som ont i magen och att det är bra att prata med någon vuxen man har förtroende för.
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- hjärna
- signaler
- hjärnskakning
- cykel
- cykelhjälm
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först
- Var i kroppen finns hjärnan?
- Varför är hjärnan så viktig, tror ni?
- Varför är det viktigt att ha cykelhjälm på sig?
Arbeta vidare
Visa bilder på hjärnan och förklara att det finns olika delar i den så som vänster hjärnhalva, höger hjärnhalva, cortex och de olika loberna.
Om ni har möjlighet går det att låta barnen få känna ungefär hur en hjärna känns med exempelvis gelé eller tofu.
Det går att göra olika aktiviteter som tränar minnet i hjärnan så som memory och andra minneslekar
Låt barnen få prova att göra samma tester som Emira fick göra hos Doktor Samuel så som stå på ett ben, peta på sin näsa med öppna/stängda ögon, knipa med ögonen eller klämma med händerna.
Lungorna
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- stetoskop
- lungor
- andetag
- syre
- luftrör
- astma
- andas
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först.
- Var i kroppen sitter luftröret?
- Går det att andas under vattnet? Hur gör man det i så fall?
- Hur kan man se på en person om den andas eller inte?
Arbeta vidare
Låt barnen testa att få andas på olika vis, exempelvis genom ett sugrör eller med ett papper för munnen.
För barn som inte vet vad en tennisbana är för något är det bra om ni i arbetslaget kan hitta något som motsvarar det i storleken som barnen lättare kan relatera till. Kan ni använda er av gården eller närliggande grönområde för att visa på storleken?
Har ni tillgång till ett stetoskop kan ni låta barnen lyssna på varandras lungor eller er vuxnas.
Visa gärna en bild på kroppen för att barnen ska se var lungorna sitter och varför man lyssnar på ryggen med stetoskopet.
Begreppslista
Nedan följer begrepp som kan vara bra att ha en förförståelse för inför att ni ska se programmet. Då alla barngrupper är olika är det upp till er i arbetslaget att ta reda på vilka begrepp just er barngrupp behöver förförståelse om och om ni behöver använda er av bildstöd.
- skelett
- röntgenbild
- röntgenapparat
- underben
- linda
- bandage
- kryckor
Frågor
Sammanfatta gärna avsnittet tillsammans för att fånga upp vad barnen kommer ihåg och om det är någonting som barnen reagerade starkt på och som måste adresseras först
- Varför tror ni vi har och behöver ett skelett?
- Har alla varelser skelett?
- Vilken färg tror vi skelettet har?
- Har någon brutit någonting på kroppen ?
Arbeta vidare
Visa barnen olika röntgenbilder. Det kan både vara på ett helt skelett eller bilder där skelettet har gått av. Är barnen intresserade av djur kan ni visa röntgenbilder på djur.
Visa på hur många ben vi har i kroppen. Detta kan göras antingen med trästavar, legobitar, snören eller annat material som ni har tillgång till. Visa på att när man föds har man cirka 300 ben men att när vi har växt klart minskar det till cirka 206 ben.
Visa på skillnaden på vårt största ben och vårt minsta (största är lårbenet och det minsta är stigbygeln som sitter i örat). Har man inte en modell av hela kroppens skelett kan det vara lättast att visa bilder i samma skala.
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).