Lärare i årskurs F-3 lägger idag mycket tid på arbete med obligatoriska kartläggningsmaterial och bedömningsstöd. Men vilken analys sker sedan? Hur påverkas matematikundervisningen? Frida Elmgren, lågstadielärare och speciallärare i matematik, berättar om sina undersökningar av tre olika skolor, med syftet att kartläggning och bedömning faktiskt ska leda till att skolor tidigt kan identifiera och följa elever i behov av stöd i matematik. Inspelat den 21 mars på Örebro universitet. Arrangör: Örebro universitet.

Matematikbiennalen 2024

Kartläggning och bedömningsstöd - vad händer sedan?

Mycket av matematiken bakom modern AI ryms inom mattekurserna på gymnasial nivå. Alper Yilmaz, undervisningsråd på Skolverket, berättar hur gymnasiematematik kan användas för att beskriva delar av hur AI fungerar. Han fokuserar främst på klassificering och tar upp bland annat algoritmen k-nearest neighbor (KNN), Bayes sats och artificiella neurala nätverk. Inspelat den 21 mars på Örebro universitet. Arrangör: Örebro universitet.

Matematik inom AI

Hur kan maskiner lära sig eller uppfatta något? Några av principerna för detta kan man faktiskt förstå redan i gymnasiet. Niklas Grip, gymnasielärare i matematik, programmering och fysik, delar med sig av saker han själv har provat i sin undervisning. Han har fokus just på maskininlärning och diskuterar bland annat linjär regression, logistisk regression och gradient descent, matrisalgebra och markovmodeller. Inspelat den 21 mars på Örebro universitet. Arrangör: Örebro universitet.

Matematiken bakom AI i gymnasiekurserna

Läsåret 2025/26 införs den ämnesutformade gymnasieskolan. Vad betyder det för matematikundervisningen på gymnasiet och komvux? Jan Kontinen och Carina Kjelsson, båda undervisningsråd på Skolverket, går igenom hur matematiken kommer att utformas och vilka förändringar som görs i ämnesplanen. Inspelat den 22 mars på Örebro universitet. Arrangör: Örebro universitet.

Ämnesutformning i matematik på gymnasiet

Från och med hösten 2023 används raka poäng vid bedömning av de nationella proven i matematik. Hur fastställs de olika kravgränserna? Niklas Thörn och Niclas Evén, som båda är provutvecklare vid Stockholms universitet, presenterar de olika metoder som används. De demonstrerar också praktiskt tillsammans med publiken hur matematiklärares bedömningar av vad t ex en ”E-elev” eller en ”A-elev” bör kunna ligger till grund för gränserna. Inspelat den 22 mars på Örebro universitet. Arrangör: Örebro universitet.

Nationella prov - kravgränssättning med raka poäng

Hur kan lärare bjuda in elever till nyfikna samtal som också leder till att de når relevanta matematiska mål? Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington, berättar om arbetet med att skapa miljöer där eleverna deltar, lyssnar och bygger vidare på andras idéer. Hon berättar om några viktiga element för att skapa jämlika och meningsfulla matematiska samtal. Inspelat den 22 mars på Örebro universitet. Arrangör: Örebro universitet.

Matematikdiskussioner för meningsfull inlärning

Att bygga tänkande klassrum är en metod för att låta elever i slumpmässiga grupper arbeta med matematikuppgifter som får dem att tänka själva. Peter Liljedahl, professor i matematikdidaktik vid Simon Fraser University, berättar om metoden. Hur kan man hjälpa eleverna att omvandla den oorganiserade och informella förståelsen de fått från sitt grupparbete till organiserad och formaliserad inlärning för dem själva? Inspelat den 22 mars på Örebro universitet. Arrangör: Örebro universitet.