LärarhandledningGeografens testamente - eller Den stora Sverigeresan

Geografens testamente - eller Den stora Sverigeresan, är en TV-serie med bas i geografiämnet, och riktar sig mot årskurs 4. Denna lärarhandledning är förankrad i kursplanen för geografi i Lgr22. I geografiundervisningen kan serien användas på många sätt. Särskilt användbar är den när undervisningen handlar om geografiska begrepp samt vid fältstudier med insamling av geografiska data och tolkning av dessa. Fältstudier i närmiljö kan jämföras med vad karaktärerna ser och upplever i serien.

Serien kan vara ett komplement till lärobok och kartbok, och användas för att få en uppfattning om väderstreck.

Andra undervisningskopplingar är vattnets kretslopp och hantering av vatten, resurser och odling, hur jordytan formas och förändras samt vilka konsekvenser detta kan få för människan, även i samspelet mellan människan och naturen. Det går även att koppla till hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

När man arbetar med denna serie passar det utmärkt att integrera ämnet geografi med andra ämnen som svenska, biologi och matematik.

Den här lärarhandledningen innehåller uppgifter och övningar som kan användas till enskilda avsnitt, eller löpande genom hela programserien. Till vissa avsnitt ligger specifika uppgifter som är direkt kopplade till innehåll i aktuellt avsnitt.

Struktur och upplägg

Förslag på uppgifter och övningar - följ med på resan

Geografisk information

Dessa uppgifter passar till samtliga avsnitt, och anpassas till de olika teman som behandlas.

• Låt eleverna använda kartböcker för att hitta olika typer av geografisk information om de platser som Holger och Mortensen besöker. Efter ett avsnitt kan eleverna arbeta med de platser som avsnittet handlat om och jämföra med kartboken där de arbetar med både topografiska och tematiska kartor. De tränar sig i att hämta olika typer av geografisk information från kartor. Eleverna följer på detta sätt med Holger och Mortensen på resan genom att använda sina kartböcker.
• Kartövningar kan kombineras med uppgifter om Sveriges geografi, som exempelvis var olika städer, landskap, öar, berg och sjöar ligger. De kan sedan försöka hitta slätter, skog, berg etc. På detta sätt kan eleverna även jobba med att förstå kartans uppbyggnad med färger, symboler och skalor. Jämför gärna kartan i kartboken med en digital karta. Diskutera när de olika varianterna är användbara, och hur de skiljer sig åt.

Hur formas landskapet och vad får det för konsekvenser?

Denna uppgift passar till de flesta avsnitt, och kan anpassas till olika teman.

• Holger och Mortensen får under serien se många olika delar av Sverige. Utgå från serien och spelet och arbeta med hur landskapet förändras och varför det ser ut som det gör. Lägg till kopplingen mellan människa och natur (natur/kultur) och hur de påverkar varandra. Beroende på avsnitt kan läraren tillsammans med eleverna göra nedslag i de svenska fjällen, de stora slätterna, öarna, kusten, sjöarna och skogarna.

Olika typer av landskap

Denna uppgift passar till samtliga avsnitt.

• Låt eleverna utifrån avsnitten lista olika typer av landskap. Det kan t. ex. vara slätt, fjäll, sjö, äng, stad, åker, betesmark, nationalpark och urskog. Ge egna exempel och be eleverna diskutera hur människor bor och lever i landskapet, samt på vilket sätt människor använder dessa landskap.
• Diskutera också hållbarhet kopplat till hur landskapen används. Hur kan vi påverka miljön och främja hållbar utveckling kopplat till användningen?
• Hur kan val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå påverka miljön och främja hållbar utveckling?

Efter hela programserien

Diskutera och se samband.

• Hur har landskapet påverkats av olika historiska skeenden? T ex istiden, stenåldern, industrialismen (förenkla: när människor började använda maskiner i sin vardag), modern tid. Vilka för- och nackdelar har detta inneburit för landskapet och miljön?
• Holger och Mortensen vistas och färdas på sjöar, älvar, kanaler och hav. Det är många olika typer av vattensamlingar. Vad är det egentligen för skillnad på dem? Låt eleverna skriva ner och diskutera dessa skillnader. Det kan kopplas ihop med vattnets kretslopp och även med sött, salt och bräckt vatten. Titta på kartan och se var olika slags vattensamlingar och vattendrag finns i ert närområde. Hänger några ihop med varandra? Vad händer med vattendragen under olika årstider och vid olika väder? Fundera och diskutera.

Upptäck

• Orientering med tipspromenad. Kombinera orientering med frågor om landskapet runt omkring. När eleverna kommer till en station ska de även svara rätt på en fråga. Bra tillfälle att träna på att läsa kartor och använda kompass.
• Upptäck vattnet i er närhet. Finns det något vattenkraftverk i närheten, någon sjö, å, hav eller brunn?
• Vilka användningsområden för vatten finns det i er närmiljö?
• Låt också eleverna upptäcka hur landskapet formas av vatten. Finns det t.ex. raukar, vattenfall, korvsjöar, kustremsor eller sandstränder i närheten?
• Varifrån kommer vattnet, innan det går via reningsverket ut i kranen hemma hos eleverna?
• Det kan också vara intressant ett besöka platser där natur möter människa på ett väldigt tydligt sätt. Det finns flera sådana platser i serien, som t.ex. bondgården, fågelstationen och vattenkraftverket. På dessa platser kan eleverna tydligt se människans och naturens samspel.

Skattjakt

Seriens innehåll är ett roligt sätt att lära sig mer om geografi. Efter att eleverna har sett programserien kan de göra något liknande i sin närmiljö. Eleverna kan själva få skapa gåtor och kartor som andra elever ska lösa och använda. Det krävs visserligen att eleverna tidigare fått kännedom om närmiljön, om kartor och om kompass. Holger och Mortensen får olika typer av redskap i de skatter som de hittar. Eleverna kan på liknande sätt få kännedom om dessa redskap.

Oktant: Används för att mäta vinklar. Visa upp och prata om varför och när de används.

Kompass: Det kan t.ex. vara ett ypperligt tillfälle att införa kompassen och väderstrecken, att även här jobba med kartboken och hjälpa eleverna att få en uppfattning om hur de kan orientera sig genom karta och kompass.

Kikare: Gör en exkursion och ta ut eleverna utomhus för att undersöka närmiljön. Undersök hur landskapet formas där ni är och hur marken används. Använd kikare för att undersöka saker längre bort, samt karta och kompass för att orientera er.

Timglas: Eleverna kan på tid använda sina lärdomar om karta och kompass. Antingen orientering ute eller genom att hitta rätt i kartboken.

Samisk ordbok: Sverige har fem minoriteter. Ta reda på mer om samer.

Barometer: Inför begreppen högtryck och lågtryck på enkel nivå. Diskutera vad en barometer egentligen mäter.

Nyckel: Nyckeln kan ses som en nyckel till kunskap.

Ficklampa: Här kan eleverna söka information om olika sorters ficklampor, deras användning i olika situationer, samt hur man klarade sig innan det fanns ficklampor. Viktigt att trycka på att ficklampan är ett hjälpmedel för att ta sig fram rumsligt och geografiskt.

Sammanfattande övning

Serien slutar med att Holger och Mortensen får ett meddelande från Mary. Hon har kommit till en annan planet. Eleverna kan här fortsätta berättelsen och fantisera om planeten som Mary kommit till. Uppgiften för eleverna kan vara att beskriva och berätta om hur det ser ut där. Vad växer och lever där? På vilket sätt lever eventuellt liv på planeten? Vad finns det för livsbetingelser? Hur ser landskapen ut? Finns det något samhälle? Eleverna kan rita olika typer av kartor och framför allt utgå från och ta lärdom av alla övningar och kunskaper de fått under seriens gång.