Till huvudinnehåll

LärarhandledningGeografens testamente - eller Den stora Sverigeresan

Programserien handlar om karaktären Holger Nilsson och hans vän ingenjör Mortensen. Holger ärver en mystisk maskin - graaf - efter den världsberömda geografen Mary Diana Graaf.

Holger och ingenjör Mortensen beger sig över hela Sverige för att leta efter sju skatter som ska leda dem till Marys mytomspunna laboratorium. De får dock akta sig för en mystisk och ondskefull gestalt som är ute efter graafen.

Serien innehåller åtta avsnitt som hänger ihop som en dramatisk följetong. Några avsnitt i serien kan upplevas som skrämmande. Tänk på att du som lärare kan behöva förbereda dina elever på detta.

Avsnitt i serien:

  1. De stora sjöarna
  2. De stora slätterna
  3. De djupa skogarna
  4. Den långa kusten
  5. De stora öarna
  6. De höga fjällen
  7. De tusentals öarna
  8. De stora städerna

Syfte och målgrupp

Geografens testamente - eller Den stora Sverigeresan, är en TV-serie med bas i geografiämnet, och riktar sig mot årskurs 4. Denna lärarhandledning är förankrad i kursplanen för geografi i Lgr22. I geografiundervisningen kan serien användas på många sätt. Särskilt användbar är den när undervisningen handlar om geografiska begrepp samt vid fältstudier med insamling av geografiska data och tolkning av dessa. Fältstudier i närmiljö kan jämföras med vad karaktärerna ser och upplever i serien.

Serien kan vara ett komplement till lärobok och kartbok, och användas för att få en uppfattning om väderstreck.

Andra undervisningskopplingar är vattnets kretslopp och hantering av vatten, resurser och odling, hur jordytan formas och förändras samt vilka konsekvenser detta kan få för människan, även i samspelet mellan människan och naturen. Det går även att koppla till hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

När man arbetar med denna serie passar det utmärkt att integrera ämnet geografi med andra ämnen som svenska, biologi och matematik.

Läroplanskopplingar

Centralt innehåll geografi årskurs 4-6

Geografiska förhållanden, mönster och processer

  • Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa for­mar och förändrar landskapet.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors an­vänd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
  • Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar männi­skans livsmiljöer.
  • Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och värl­den.
  • Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett ur­­val av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

Hållbar utveckling

  • Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
  • Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohäl­sa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Ar­be­­te för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Geografins metoder och verktyg

  • Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, sym­boler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
  • Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kar­tor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

(Skolverket, Lgr 22)

Om handledningen

Den här lärarhandledningen innehåller uppgifter och övningar som kan användas till enskilda avsnitt, eller löpande genom hela programserien. Till vissa avsnitt ligger specifika uppgifter som är direkt kopplade till innehåll i aktuellt avsnitt.

Struktur och upplägg

Förslag på uppgifter och övningar - följ med på resan

Geografisk information

Dessa uppgifter passar till samtliga avsnitt, och anpassas till de olika teman som behandlas.

  • Låt eleverna använda kartböcker för att hitta olika typer av geografisk information om de platser som Holger och Mortensen besöker. Efter ett avsnitt kan eleverna arbeta med de platser som avsnittet handlat om och jämföra med kartboken där de arbetar med både topografiska och tematiska kartor. De tränar sig i att hämta olika typer av geografisk information från kartor. Eleverna följer på detta sätt med Holger och Mortensen på resan genom att använda sina kartböcker.
  • Kartövningar kan kombineras med uppgifter om Sveriges geografi, som exempelvis var olika städer, landskap, öar, berg och sjöar ligger. De kan sedan försöka hitta slätter, skog, berg etc. På detta sätt kan eleverna även jobba med att förstå kartans uppbyggnad med färger, symboler och skalor. Jämför gärna kartan i kartboken med en digital karta. Diskutera när de olika varianterna är användbara, och hur de skiljer sig åt.

Hur formas landskapet och vad får det för konsekvenser?

Denna uppgift passar till de flesta avsnitt, och kan anpassas till olika teman.

  • Holger och Mortensen får under serien se många olika delar av Sverige. Utgå från serien och spelet och arbeta med hur landskapet förändras och varför det ser ut som det gör. Lägg till kopplingen mellan människa och natur (natur/kultur) och hur de påverkar varandra. Beroende på avsnitt kan läraren tillsammans med eleverna göra nedslag i de svenska fjällen, de stora slätterna, öarna, kusten, sjöarna och skogarna.

Olika typer av landskap

Denna uppgift passar till samtliga avsnitt.

  • Låt eleverna utifrån avsnitten lista olika typer av landskap. Det kan t. ex. vara slätt, fjäll, sjö, äng, stad, åker, betesmark, nationalpark och urskog. Ge egna exempel och be eleverna diskutera hur människor bor och lever i landskapet, samt på vilket sätt människor använder dessa landskap.
  • Diskutera också hållbarhet kopplat till hur landskapen används. Hur kan vi påverka miljön och främja hållbar utveckling kopplat till användningen?
  • Hur kan val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå påverka miljön och främja hållbar utveckling?

Efter hela programserien

Diskutera och se samband.

  • Hur har landskapet påverkats av olika historiska skeenden? T ex istiden, stenåldern, industrialismen (förenkla: när människor började använda maskiner i sin vardag), modern tid. Vilka för- och nackdelar har detta inneburit för landskapet och miljön?
  • Holger och Mortensen vistas och färdas på sjöar, älvar, kanaler och hav. Det är många olika typer av vattensamlingar. Vad är det egentligen för skillnad på dem? Låt eleverna skriva ner och diskutera dessa skillnader. Det kan kopplas ihop med vattnets kretslopp och även med sött, salt och bräckt vatten. Titta på kartan och se var olika slags vattensamlingar och vattendrag finns i ert närområde. Hänger några ihop med varandra? Vad händer med vattendragen under olika årstider och vid olika väder? Fundera och diskutera.

Upptäck

  • Orientering med tipspromenad. Kombinera orientering med frågor om landskapet runt omkring. När eleverna kommer till en station ska de även svara rätt på en fråga. Bra tillfälle att träna på att läsa kartor och använda kompass.
  • Upptäck vattnet i er närhet. Finns det något vattenkraftverk i närheten, någon sjö, å, hav eller brunn?
  • Vilka användningsområden för vatten finns det i er närmiljö?
  • Låt också eleverna upptäcka hur landskapet formas av vatten. Finns det t.ex. raukar, vattenfall, korvsjöar, kustremsor eller sandstränder i närheten?
  • Varifrån kommer vattnet, innan det går via reningsverket ut i kranen hemma hos eleverna?
  • Det kan också vara intressant ett besöka platser där natur möter människa på ett väldigt tydligt sätt. Det finns flera sådana platser i serien, som t.ex. bondgården, fågelstationen och vattenkraftverket. På dessa platser kan eleverna tydligt se människans och naturens samspel.

Skattjakt

Seriens innehåll är ett roligt sätt att lära sig mer om geografi. Efter att eleverna har sett programserien kan de göra något liknande i sin närmiljö. Eleverna kan själva få skapa gåtor och kartor som andra elever ska lösa och använda. Det krävs visserligen att eleverna tidigare fått kännedom om närmiljön, om kartor och om kompass. Holger och Mortensen får olika typer av redskap i de skatter som de hittar. Eleverna kan på liknande sätt få kännedom om dessa redskap.

Oktant: Används för att mäta vinklar. Visa upp och prata om varför och när de används.

Kompass: Det kan t.ex. vara ett ypperligt tillfälle att införa kompassen och väderstrecken, att även här jobba med kartboken och hjälpa eleverna att få en uppfattning om hur de kan orientera sig genom karta och kompass.

Kikare: Gör en exkursion och ta ut eleverna utomhus för att undersöka närmiljön. Undersök hur landskapet formas där ni är och hur marken används. Använd kikare för att undersöka saker längre bort, samt karta och kompass för att orientera er.

Timglas: Eleverna kan på tid använda sina lärdomar om karta och kompass. Antingen orientering ute eller genom att hitta rätt i kartboken.

Samisk ordbok: Sverige har fem minoriteter. Ta reda på mer om samer.

Barometer: Inför begreppen högtryck och lågtryck på enkel nivå. Diskutera vad en barometer egentligen mäter.

Nyckel: Nyckeln kan ses som en nyckel till kunskap.

Ficklampa: Här kan eleverna söka information om olika sorters ficklampor, deras användning i olika situationer, samt hur man klarade sig innan det fanns ficklampor. Viktigt att trycka på att ficklampan är ett hjälpmedel för att ta sig fram rumsligt och geografiskt.

Sammanfattande övning

Serien slutar med att Holger och Mortensen får ett meddelande från Mary. Hon har kommit till en annan planet. Eleverna kan här fortsätta berättelsen och fantisera om planeten som Mary kommit till. Uppgiften för eleverna kan vara att beskriva och berätta om hur det ser ut där. Vad växer och lever där? På vilket sätt lever eventuellt liv på planeten? Vad finns det för livsbetingelser? Hur ser landskapen ut? Finns det något samhälle? Eleverna kan rita olika typer av kartor och framför allt utgå från och ta lärdom av alla övningar och kunskaper de fått under seriens gång.

Använd generella övningar för att arbeta med det här avsnittet.

Använd generella och avsnittsspecifika uppgifter för att arbeta med det här avsnittet.

Arbeta vidare

Låt eleverna undersöka var maten kommer ifrån genom att till en början granska sitt kylskåp hemma och skriva upp vilka varor som finns där.

De kan även föra anteckningar om vad de ätit under flera dagar. I skolan kan de sedan undersöka var skolmaten kommer ifrån. Utgå från begreppet ekologisk. Vad innebär detta?

Vilka för- och nackdelar finns med ekologisk odling?

Använd generella och avsnittsspecifika övningar för att arbeta med det här avsnittet.

Arbeta vidare

Diskutera och undersök

  • Vad innebär ekologiskt skogsbruk?
  • Vilka andra metoder används för skogsbruk? Vad innebär de?
  • Var växer olika typer av träd?
  • Vad används träd till?

Gå på naturpromenad

Försök att få med så många inslag i landskapet som möjligt, såsom sjö, slätt, skog, berg, sten, ö och fjäll. Det beror på vad ni har i närheten eller har möjlighet att åka till. Stanna vid bestämda stationer och prata om varför landskapet ser ut som det gör och hur både geologiska processer och människan påverkar landskapet. Använd gärna karta och kompassövningar i samband med utomhuslektioner.

Inlandsisen har format landskapet på olika sätt. Kombinera gärna detta avsnitt med att själva göra se hur inlandsisen format landskapet i er närmiljö. I avsnittet tar de också upp världsrekord i landhöjning. Diskutera vad detta begrepp innebär och hur det märks i landskapet.

Arbeta vidare

Vattnets kretslopp, vattenkraft och hållbarhet.

Låt eleverna rita vattnets kretslopp på ett större papper. Det gäller att få med alla delar och helst koppla till människans användning. Eleverna kan med hjälp av serien och undervisningen förstå vattnets kretslopp och användning.

Använd olika experiment för att förklara vattnets kretslopp. Koka vatten och fråga eleverna vart vattnet tar vägen (avdunstning) eller ta med is som får smälta och fråga vad som händer med vattnet. Ta ett glas med vatten och is och fråga om det kommer vara mer vatten i glaset när isen smält? Det kommer vara lika mycket. Koppla sedan till vattnets olika former.

Vatten används på många olika sätt. Be eleverna föra anteckningar över när de använder vatten och studera när och hur vatten används i serien. Gör i klassen en gemensam lista på allt som vatten används till. Denna kan ni exempelvis sätta på väggen i klassrummet.

Hur kan olika val och prioriteringar på individ- och gruppnivå påverka hållbarhet kopplat till miljö och vatten? Ge exempel på hur sådana val och prioriteringar kan se ut.

Vatten formar landskapet. Rauken är en tydlig formation av havets slipningar, där sedan landhöjningen höjt klippan ur havet. Be eleverna rita varsin rauk och skriva ner/berätta hur den skapats.

Använd generella övningar för att arbeta med det här avsnittet.

Använd generella och avsnittsspecifika övningar för att arbeta med det här avsnittet.

Arbeta vidare

Samer - ett minoritetsfolk

Ta reda på fakta

Låt eleverna ta reda på fakta om samerna, fjällen och deras betesmark. Detta kan sedan sammanställas genom en plansch, utställning, film, tidning, drama eller på något annat sätt.

Gruvdrift

Ta reda på vilka gruvor som finns i Sverige, och hur det går till att bryta malm i dem.

Använd generella och avsnittsspecifika övningar för att arbeta med det här avsnittet.

I sjunde avsnittet har det blåst upp en mängd sopor på strandkanten. Detta gör Holger och Mortensen upprörda. Efter att ha sett avsnittet kan klassen ha en diskussion om vad som är rätt och fel att göra i omgivningen.

  • Får man slänga vad som helst i havet?
  • Vad skulle hända om många människor slängde saker var de vill?

Arbeta vidare

Det sjunde avsnittet handlar även om Bohusläns skärgård. Det kan därmed vara passande att diskutera vad en skärgård är, varför öarna är kala i Bohuslän samt hur många och var det finns skärgårdar i Sverige. Vad är ett ”skär”?

Fundera över levnadsvillkor i Skärgården förr och nu:

  • Vilka utmaningar kan ha funnits förr för de som levde i Skärgården? Vilka möjligheter?
  • Vad tror eleverna att de boende i skärgården arbetade med förr? Hur ser det ut nu?
  • Vilka utmaningar och möjligheter finns för boende i skärgården idag?
  • Diskutera också hur skärgården ska skyddas – vilka regler ska finnas för t ex boende, besökare och nybyggnation i skärgården?

Använd avsnittsspecifika övningar för att arbeta med det här avsnittet.

Låt eleverna utforska hur naturen syns i staden. De kan undersöka vilka element i staden som kommer från naturen. Detta kan de sedan redovisa på valfritt sätt t.ex. genom en utställning, redovisning eller liknande.

För att undersöka naturen i staden kan eleverna titta på kartor och jämföra grönområden med vägar och bebyggelse. Hur stor del av staden är grön? Varför finns det gröna områden i städer?

Arbeta vidare

Hållbar utveckling

I slutet av det sista avsnittet säger Mary Diana Graaf: ”...det dyrbaraste vi alla ärver. Det är jorden.” Citatet är talande för vad som menas med hållbar utveckling. Vi måste ta hand om jorden för att kommande generationer ska kunna leva under rimliga levnadsförhållanden.

  • Vad finns detsom kan leda till problem för kommande generationer?
  • Vad kan du och andra göra för att hjälpa till?

Individens och gruppens påverkan

Be eleverna intervjua sina föräldrar eller andra vuxna om huruvida de källsorterar, återvinner, handlar ekologiskt eller utför någon annan typ av aktiv åtgärd. Fråga även varför de gör detta. Om de inte gör något kan eleverna fråga varför de valt detta förhållningssätt. Eleverna kan ta med sig sin undersökning till skolan och så kan ni gemensamt sammanställa och diskutera resultaten. Koppla sedan detta till individens och gruppens påverkan - både positivt och negativt.

Undersök varor i affären

Gå igenom vad miljömärkning är och syftet med dessa. Gå sedan till en affär tillsammans med klassen och be eleverna skriva upp de miljömärken de hittar. Gå tillbaka till klassrummet och skriv upp alla märken på tavlan. Viktigt att här särskilja miljömärken från företagens märken. Diskutera varför dessa märken finns och vad de betyder. Låt eleverna undersöka vilka miljömärkta produkter de har i sina hem. Finns det alternativ till miljöfarliga produkter som till exempel rengöringsmedel, schampo, matvaror och annat?

Rita serier

Rita serier om hur Holger och Mortensen försöker leva upp till det som Mary vill att de ska göra. Mary vill att de ska ta hand om jorden. Hur gör Holger och Mortensen detta? Eleverna kan rita en serie eller skriva en berättelse om hur Holger och Mortensen tar hand om jorden. Förankra detta i hållbar utveckling.