Till huvudinnehåll
seriesimage

Urbana samer

I media porträtteras samer ofta som de som står för det rena, det fina och ursprungliga, och inte sällan som människor som fallit offer för vår moderna, västerländska kultur. Här är ett försök att motverka den bilden. Vad heter exempelvis hårddisk på samiska? Eller att messa? Beatrice Stenman är sydsame men bor i Tierp utanför Uppsala, mitt i den digitala kommunikationen och långt från rötterna i Lappland. Hon kan inte så mycket sydsamiska, men vill gärna lära sig mera för egen del och även för att föra språket vidare till sina barn. Beatrice får i uppgift att undersöka språkets betydelse. Hon gör det genom att samtala med en rad personer som har ett förhållande till frågan om ett eget språk som ett uttryck för rötter, identitet, erfarenhet och historia.

Programbild

Detta program finns tillgängligt under UR Access!

Läs mer om UR Access och hur du tar del av programmet

Fjollträsk

Beatrice besöker Fjollträsk, det vill säga Stockholm, för att träffa andra urbana samer och utbyta språkliga erfarenheter. Beatrice halvsyster Alexandra berättar om sin samiska bakgrund, om det samiska språket och om varför hon valde att döpa sina barn traditionellt svenskt i kyrkan. Beatrice samtalar även med Ohnyute Charles, hälften nordsame och hälften kanadensisk indian, och en kinesisk-norsk-svensk familj om betydelsen av att kunna flera språk. Författaren och journalisten Ann-Helén Laestadius berättar om vilken betydelse språket har för den samiska identiteten. Beatrice mamma Ewa berättar om hur det var att växa upp i en tid då det inte ansågs som fint att vara same. Vad har det haft för betydelse för Beatrice identitet och hennes önskan att lära sig sydsamiska? Och hur var det för den Stockholmsfödde samen och jeanstillverkaren Oskar Sommarlund att i vuxen ålder närma sig den samiska traditionen?

Om programmet

Ämnesord:

Samer, Samiska språk, Språkvetenskap

Produktionsår:

2011

Talat språk:

Svenska

Undertexter:

Svenska