Till huvudinnehåll

LärarhandledningGeografens testamente - Norden

Geografens testamente – Norden är en programserie med utgångspunkt i ämnet geografi. Serien är en fortsättning på Geografens testamente – eller Den stora Sverigeresan, men denna gång beger sig Holger och Mortensen ut i hela Norden. Geografens Testamente är en spännande skattjakt genom Norden – från Danska Fyn i söder, till Svalbard i norr. Äventyret tar sin början då Holger plötsligt upptäcker mystiska anteckningar i en gammal geografibok.

I tio avsnitt (10x20min) får vi följa med Holger och Mortensen i deras sökande efter en uråldrig skatt - det mytomspunna Gjallarhornet. Men ”Den Svarta Solen”, ett hemligt brödraskap, vill också åt det mäktiga instrumentet. En gastkramande jakt sätter fart.

Några avsnitt i serien kan upplevas som skrämmande. Tänk på att du som lärare kan behöva förbereda dina elever på detta.

Avsnitt i serien

  1. Tre huvudstäder
  2. Slätternas och strändernas rike
  3. Fjordarnas rike
  4. Fjällens rike
  5. Nordkalotten
  6. Samernas rike
  7. Spetsbergen
  8. Skogarnas och sjöarnas rike
  9. De gröna öarna
  10. Eldens och isens rike

Syfte och målgrupp

Geografens testamente är en TV-serie med bas i geografiämnet, och riktar sig mot årskurs 4-6. Den här säsongen handlar om Norden och är tänkt särskilt för årskurs 5. Denna lärarhandledning är förankrad i kursplanen för geografi i Lgr22.

Läroplanskopplingar

Geografi centralt innehåll årskurs 4-6

Geografiska förhållanden, mönster och processer

  • Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa for­mar och förändrar landskapet.
  • Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mine­raler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors an­vänd­ning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
  • Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar männi­skans livsmiljöer.
  • Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och värl­den.
  • Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett ur­­val av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.

Hållbar utveckling

  • Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
  • Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohäl­sa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Ar­be­­te för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta Nationerna (FN).

Geografins metoder och verktyg

  • Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, sym­boler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
  • Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
  • Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kar­tor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.

(Skolverket Lgr22)

Om handledningen

Till varje program finns övningar att använda i undervisningen. Samtliga övningar är uppbyggda med samma struktur och uppgiftstyp . De innehåller följande: namngeografi, centrala begrepp, kartövningar, geografisk analys, diskussion eller rollspel samt eventuellt något extra.

Struktur och upplägg

Undervisa med Geografens testamente - Norden

Övergripande övningar

I undervisningen kan du förutom de avsnittsspecifika uppgifterna även arbeta med övergripande övningar som bildar en röd tråd genom hela serien. Nedan följer förslag på sådana övningar:

  • Kartor. I serien besöker Holger och Mortensen många platser. Det dyker vid varje ny plats upp en ruta med namn på platsen samt platsbestämning i latitud och longitud. Låt eleverna skriva upp platserna och platsbestämningen, för att sedan hitta dem på olika typer av kartor. På det sättet arbetar eleverna med färger, symboler och skalor. Det är även bra om eleverna kan arbeta med topografiska och tematiska kartor som visar platserna.
  • För att synliggöra olika typer av kartor är det bra att jämföra digitala och analoga kartor och tillsammans fundera över de skillnader som finns mellan dem. Vilka kartor har eleverna använt, och i vilka sammanhang? Hur ser deras hemort ut på en digital och på en analog karta? När kan det vara bra att använda latitud och longitud?
  • Val och prioriteringar. Serien kan även vara en utgångspunkt till att ta upp värderingar med koppling till människans samspel med naturen. I vardagen gör alla människor val som påverkar miljön, även Holger och Mortensen. Vilka val gör Holger och Mortensen? Vad får detta för konsekvenser för miljön? Låt eleverna reflektera över om handlingen i serien bidrar till en hållbar utveckling, samt diskutera sina egna handlingar i vardagen och på vilket sätt de bidrar (eller inte bidrar) till en hållbar utveckling. Vilka enkla förändringar är möjliga för Holger och Mortensen för att skapa mer hållbara val i naturen?
  • Gränser. Olika typer av gränser finns det gott om i serien, exempelvis politiska gränser mellan länder, eller naturliga gränser i landskapen. Låt eleverna arbeta med gränser i kartböcker och annat material. Diskutera olika typer av gränser samt utforska egna gränser i närområdet. Varför finns gränser mellan länder? Vilka gränser stöter Holger och Mortensen på i serien? Diskutera även kultur- och naturlandskap och gränser mellan dessa landskap. Vilka gränser stöter eleverna på i sin vardag?
  • Transport. I geografiämnet är transport ett centralt begrepp. Det är ett sätt att ta sig från plats A till plats B. Holger och Mortensen använder en mängd olika transporter under seriens gång. Be eleverna anteckna vilka transporter som används, och arbeta sedan med dem. De kan förslagsvis undersöka om Holger och Mortensen färdas på ett miljövänligt sätt som är förenligt med hållbar utveckling. Resonera tillsammans om hur man mäter en sträcka på kartor, och hur det går att räkna ut tiden det tar att färdas mellan två punkter. Hur ser olika slags färdvägar ut på kartan? Se på ert närområde: vilka olika slags färdvägar finns på kartan? Hur väljer man den bästa (snabbaste) vägen? Hur ska man tänka för att färdas hållbart?
  • Landskap. Serien är mycket lämplig för att arbeta med hur Nordens natur- och kulturlandskap ser ut, samt orsaker till att det ser ut som det gör. Be eleverna uppmärksamma vad som utmärker olika natur- och kulturlandskap i Norden. Vilka olika klimat, naturområden och samhällen stöter Holger och Mortensen på? Vilka orsaker finns det till att det ser ut som det gör? Hur ser elevernas närområde ut? Vad utmärker deras närmsta natur- och kulturlandskap? Låt eleverna i par berätta om olika landskap de sett på resor, läst om i böcker eller sett på film. Hur kommer det sig att dessa landskap ser ut som de gör? Vilka utmaningar och möjligheter har olika slags landskap? Ge exempel.
  • Namngeografi. Namn och lägen på orter, berg, hav och vatten i Norden är något som passar bra att arbeta med när eleverna tittar på serien. Eleverna kan kolla upp de platser som nämns i kartböcker och försöka beskriva för varandra var Holger och Mortensen rest. Utmana varandra på namngeografi och lär er utantill var platser i Norden finns på kartan.

Exkursioner

  • Stadsvandring. Utforska tillsammans med eleverna hur en stad är uppbyggd. Vilka delar en stad består av, samt varför den ligger på den platsen som den gör. Gör detta genom att göra en stadsvandring. Hur hänger staden ihop? Vilken del tror eleverna byggdes först? Vilka delar tycker eleverna bäst om? Motivera svaren och resonera med varandra.
  • Strand. Besök en strand för att arbeta med geografiska begrepp som erosion, exogena- och endogena processer, vattnets kretslopp, bergarternas kretslopp, sediment, mineral och bergart. Elever kan försöka hitta stenar som de kan arbeta med. Försök att klassificera stenarna och förklara varför de ser ut som de gör, koppla till mineral, bergart och bergarternas kretslopp. Sortera stenar på olika sätt: i storleksordning, efter färg, efter bergart, efter form etc.
  • Fiskar i affären. Varifrån kommer fisken? Låt eleverna undersöka vilka fiskar som säljs i affären, samt vilka märkningar det finns på förpackningarna. De kan i grupp eller enskilt samla information för att jobba med den i klassrummet. I klassrummet kan de undersöka om fiskarna som säljs är lämpliga att äta med hållbar utveckling i åtanke, på det sättet kommer val och prioriteringar in. Låt eleverna söka efter recept på fiskrätter, och utifrån ett recept skapa en hållbar måltid.
  • Kompassanvändning. Arbeta med kompassen och olika typer av kartor. Låt eleverna t.ex. hitta till mål i olika väderstreck. Fundera över när en kompass kan vara bra att ha.
  • Egen tematisk karta. Låt eleverna välja ett tema för en karta som de sedan ska göra själva. Det kan t.ex. vara en karta som visar populära platser för ungdomar i staden, platser som är obehagliga, platser där det vistas mest människor eller något som eleverna själva kommer på.
  • Naturlandskap och kulturlandskap. Låt eleverna granska hur vägen till skolan ser ut. Vilka kultur- och naturlandskap kan de urskilja? Skapa en diskussion om hur mycket att det vi ser är påverkat av människan. Hur tror de att platsen såg ut förr – förr tusen år sedan, för hundra år sedan, för tio år sedan? Diskutera och försöka hitta bilder från förr.
  • Använda skogen. Mortensen har stor skicklighet i att använda naturen för att överleva och för att hitta rätt riktning i skogen. Konstruera en exkursion där eleverna tillsammans med läraren upptäcker och använder naturen för att hitta till en plats. Använda gärna karta och kompass.

Nordens länder är Danmark, Sverige, Norge, Island och Finland.

  • I vilket land ligger följande städer? Vilka av städerna är huvudstäder - och i vilket land?

Oslo - Göteborg - Köpenhamn - Helsingfors - Bergen - Stockholm - Århus - Esbo - Reykjavik - Akureyri - Åbo - Narvik - Abisko - Odense

  • Gör listor över fler nordiska städer som ni känner till.

Begreppslista

Beskriv hur en stad nära dig är uppbyggd. Gör en egen karta med din beskrivning som utgångspunkt.

Sätt ut latitud och longitud på tre av de platser som du har med.

Använd begreppen nedan:

  • gator
  • torg
  • vägar
  • transportmedel
  • sevärdheter
  • aktiviteter
  • parker
  • namn på viktiga byggnader och platser

Frågor

  1. Varför bildas städer? Varför hamnar de på de platser som de ligger på?
  2. Staden är beroende av landsbygden, men på vilket sätt? Vad skulle kunna hända om staden inte hade någon kontakt med landsbygden? Diskutera i par eller grupper.
  3. Du får välja att antingen flytta till staden eller landsbygden. Skriv ner dina argument och berätta för en klasskamrat om ditt val. Diskutera sedan i större grupper vilka för- och nackdelar som finns med de olika platserna.

Arbeta vidare

Kända platser och byggnader

I de tre huvudstäder som Holger besöker finns flera kända platser och byggnader.

  • Du ska tillsammans med några klasskamrater sätta samman en sightseeingstur till någon av de huvudstäder Holger besöker i avsnittet. Planera en vandringstur med några viktiga stopp, samt berätta om de platser där ni stannar. Redovisa som ett collage eller presentera inför klassen med till exempel Powerpoint.
  • Öppna en kartbok och granska de tematiska kartor du kan hitta som har med huvudstäderna som Holger besöker.
  • Vilken information om huvudstäderna kan du hämta från kartorna? Skriv en lista.

Norden har en hel del kust, och många städer ligger vid kusten. Varför är det så, att städer bildas vid havet?

  • Vilka av följande nordiska städer ligger vid kusten? (Använd gärna kartbok.)

Kristianstad - Mariehamn - Odense - Tammerfors - Luleå - Reykjavik - Bergen - Stavanger - Hammerfest - Århus - Husavik - Örebro - Helsingfors - Kalmar - Fredrikshamn - Harstad - Rovaniemi.

Begreppslista

Förklara följande begrepp:

  • ebb
  • flod
  • erosion
  • jordbruk
  • markanvändning

Frågor

Fundera över rörelser i naturen.

  1. Hur uppstår rörelser i vatten och vindar?
  2. Hur uppstår ebb och flod?
  3. Hur kan människan använda rörelser i vatten och vind?
  4. Hur kan människan använda ebb och flod?

Arbeta vidare

Markanvändning i Norden

I en kartbok eller på internet kan du hitta en tematisk karta som visar markanvändningen i Norden. Använd denna karta för att svara på frågorna.

  • Var odlas det mycket i Norden?
  • Vilka olika exempel på markanvändning finns det i Norden?
  • Beskriv vilken markanvändning som används mest i de olika Nordiska länderna.
  • Vilken markanvändning kan du se där du bor?
  • Vilken markanvändning har Holger hittills åkt igenom?

Diskutera

I Danmark stöter Holger och Mortensen på jordbruk och åkermark. Jordbruk är viktigt för människans överlevnad, dock bidrar jordbruk även till negativa effekter på miljön. Gör en lista tillsammans med en klasskramrat med positiva och negativa saker med jordbruk. Förklara varför era punkter är positiva eller negativa. Diskutera i helklass vad ni kommit fram till.

Norden omges av hav. Vilka är de hav som du hittar i Norden?

Begreppslista

Holger och Mortensen pratar om väder och klimat samt om hur Golfströmmen påverkar klimatet. Förklara begreppen genom att svara på frågorna nedan:

  • Vad menas med Golfströmmen?
  • Vad menas med klimat?
  • Vad är skillnaden på väder och klimat?

Frågor

Arbeta med kartboken. Peka ut Holger och Mortensens resa i Nordsjön med fiskebåten. Svara sedan på frågorna.

  1. Vilka hav möter Nordsjön i norr?
  2. Vilka hav finns väster om Nordsjön?
  3. Vilka länder/vilket land finns väster om Nordsjön?
  4. Vilka länder finns söder om Nordsjön?
  5. Vad menas med klimatförändring?
  6. Extrauppgift: För att förstå klimatförändringen måste du sätta dig in i hur växthuseffekten fungerar. Gör din egen ritning där du använder dina teckningar och ord för att beskriva växthuseffekten.

Arbeta vidare

Golfströmmen

Använd en informationskälla, t.ex. NE, för att läsa om Golfströmmen. Anteckna var den börjar och hur den rör sig i världen. Kolla i en kartbok och försök följa Golfströmmens rörelser på en världskarta. Svara sedan på frågorna:

  • Vilka länder påverkas av Golfströmmen? Hur påverkas de?
  • Vilka hav rör sig Golfströmmen igenom?
  • Beskriv vilka konsekvenser Golfströmmen ger för klimat, människor och miljö i Norden. Försök ge flera exempel.

Extrauppgift - rollspel om fiske

Du och några klasskamrater har en fiskebåt i Nordsjön. Ni arbetar som fiskare. Någon i gruppen är kapten medan de andra jobbar på båten. Ni stöter på en del bekymmer som ni behöver lösa. Ett möte på båten ordnas och kaptenen är ordförande. På mötet ska följande diskuteras:

  • Det har kommit ett beslut från EU om att endast en viss mängd fisk får infångas. Om ni minskar er fångst tappar ni inkomst. Hur gör ni och varför?
  • En del fiskeredskap är dåliga för miljön. Kolla upp vilka fiskeredskap ni vill använda för att fiska hållbart.
  • Vad behöver ni tänka på för att skydda fiskarter som är hotade?

I Norden finns många berg och fjäll.

  • I vilket land ligger följande berg/fjäll? Hur höga är de? Använd kartboken för att hitta svaren.

Fjäll/berg: Kebnekaise - Halde fjäll - Öræfajökull - Møllehøj

Begreppslista

Holger och Mortensen hamnar på fjället och stöter på en glaciär. Förklara begreppen nedan:

  • glaciär
  • topografisk karta
  • trädgräns
  • fjäll

Frågor

Leta upp en topografisk karta över Norden i kartboken. Svara sedan på frågorna.

  1. Vad betyder den gröna färgen på kartan?
  2. Vilken färg har bergstoppar som är över 1500 m ö h (meter över havet)?
  3. Ungefär hur djupt är det i Kattegatt?

Arbeta vidare

Fundera

Holger och Mortensen tycker att växtligheten förändras ju högre upp de kommer.

  • Vad tror du detta beror på?
  • Växtligheten förändras även ju längre norrut du kommer. Varför är det olika typer av växter och djur i södra Norden och norra Norden?
  • Hur kan ett berg blir högre? Hur kan det bli mindre, och hur kan det bli mer spetsigt eller mindre spetsigt? Beskriv vilka processer som inverkar.

Om golfströmmen inte fanns

Även i detta avsnitt pratar Holger och Mortensen om Golfströmmen. Men tänk om Golfströmmen inte fanns. Skriv och berätta hur ditt liv skulle kunna se ut om inte Golfströmmen värmde upp Norden. Läs varandras texter i klassen. Diskutera och jämför era berättelser.

Arbeta enskilt eller i par.

I avsnittet handlar det bland annat om statsgränser. Holger och Mortensen kommer till en plats där tre nordiska länder möts. Hur ser era kunskaper om länders gränser ut?

Ta ett blankt papper och rita upp Norden, alternativt använd blindkarta. Försök sedan rita ut gränserna mellan länderna i Norden utan att titta i en kartbok, sätt även ut gränser till länder utanför Norden. Skriv ut namn på länderna.

Begreppslista

Förklara följande begrepp:

  • halvö
  • stat
  • mineral
  • bergart
  • malm

Frågor

Leta upp en tematisk karta i kartboken som visar energi, gruvor och industri i Norden. Svara sedan på följande frågor:

  1. Var finns det järnmalm? Ge tre exempel.
  2. Var finns det andra typer av malmer? Ge tre exempel.
  3. Var finns det vattenkraftverk? Ge tre exempel.
  4. Var finns det värmekraftverk? (t.ex. kol eller olja som energikälla)
  5. Var finns det kärnkraftverk? Ge tre exempel.

Arbeta vidare

Norr om polcirkeln

Uttrycket norr om polcirkeln används av Holger och Mortensen i avsnittet.

  • Vad betyder det?

Värdefulla ämnen

Guld är mycket värdefullt. Hur kan det komma sig att en del ämnen i naturen är mer värdefulla än andra?

Diskutera och rita

Mortensen hittar guld när han vaskar i vattnet. När mineraler och bergarter färdas i vattnet så är det en del av bergarternas kretslopp. Alla stenar är en del av ett gigantiskt kretslopp. Diskutera i grupp och rita hur ni tror att detta kretslopp ser ut.

Det finns många öar i Norden.

  • Till vilka länder hör de här öarna/ögrupperna?

Svalbard - Gotland - Jylland - Åland - Lofoten

  • Varför kallas avsnittet samernas rike, tror ni? Fundera och diskutera.

Begreppslista

Förklara följande begrepp:

  • arktisk tundra
  • renskötsel
  • tjäle
  • midnattssol

Frågor

Arbeta med kartboken. Holger och Mortensen träffar på samer i Norge. Ta reda på mer om i vilka nordiska länder det finns samer.

  1. Gör en egen karta där du prickar in var samerna finns. Försök att sätta ut sameland (Sápmi).
  2. Titta på en karta över nordpolen i kartboken. Ligger Svalbard i eller utanför inlandsisen?
  3. Vilka världsdelar ligger närmast nordpolen?

Arbeta vidare

  • Holger och Mortensen får uppleva en natt när det aldrig blir mörkt. Vad beror det på?

Nordpolen (Arktis) smälter och har blivit mycket mindre de senaste årtiondena.

  • Vad beror detta på?
  • Vilka konsekvenser kan det få?
  • Vad kan människor göra åt saken?

Diskutera

På Svalbard stöter Holger och Mortensen på hus som byggts på pålar för att klara tjälen, samt isbjörnsvakter i staden. Människan har fått anpassa sig till naturens förutsättningar.

  • Får du anpassa dig efter naturen där du bor? På vilket sätt? Diskutera i större grupper eller helklass.

Finland sägs vara tusen sjöars land.

  • Vad heter de stora sjöarna i Norden?
  • Namnge de två största sjöarna i Nordens länder.

Begreppslista

Förklara följande begrepp:

  • skogsresurser
  • allemansrätt
  • gruvstad

Frågor

Använd kartboken för att hitta platser i Norden med mycket skog. Beskriv vilka platser detta är.

  1. Vilka länder i Norden har mycket skog och vilka har mindre skog?
  2. På Svalbard finns en övergiven gruvstad. Varför tror du att den blivit övergiven?
  3. Allemansrätt finns i flera nordiska länder. Hur hjälper allemansrätten Holger och Mortensen?

Arbeta vidare

  • Tänk dig att du likt Holger och Mortensen tvingas överleva på det skogen har att erbjuda, eller att inget längre går att köpa. Berätta hur du tror att du, din familj och människor runt omkring skulle klara sig.
  • Svartgeograferna vill forma naturen som de vill. På vilket sätt kan detta vara dåligt? Vad kan man göra om man styr solen? Diskutera i klassen.

Öva och bli en mästergeograf som Holger. Ta reda på svaren till följande frågor:

  • Vilka länder gränsar till Litauen?
  • Vilken är världens längsta flod?
  • Vilket är Afrikas högsta berg? Hur högt är berget?
  • Vilka grannländer har Polen?
  • Vilka svenska landskap gränsar till andra nordiska länder?

Begreppslista

Förklara följande begrepp:

  • position
  • latitud
  • longitud
  • ångbåt

Frågor

Öppna kartboken och välj ut fem positioner i Norden, anteckna latitud och longitud på platsen. Byt sedan med en klasskamrat. Nu ska du ta reda på vilka fem positioner som gömmer sig bakom din klasskompis anteckningar.

  1. Mortensen läser från Völvans sista spådom att solen börjar svartna och att isen på nytt får fäste i Norden. Vad menas med att isen på nytt får fäste i Norden?
  2. Holger och Mortensen åker med en ångbåt. Hur fungerar en ångbåt? Är en ångbåt bra eller dålig för miljön?

Arbeta vidare

Bli mästergeograf som Holger

  • Använd kartbok och skriv latitud och longitud för följande platser: Umeå - Roskilde - Lillehammer - Tammerfors - Reykjavik
  • Vad visar en topografisk karta?
  • På vilket sätt kan du använda en topografisk karta?

Ge exempel på två olika tematiska kartor och hur du kan använda dessa. 

  • Vilket är Nordens högsta berg?
  • Vad heter Nordens största sjö?
  • Vilken är Nordens längsta flod?
  • Vilken är Nordens största stad?
  • Vilket land har störst befolkning i Norden?
  • Vilka länder gränsar till Finland?
  • Vilka länder gränsar till Danmark?
  • Till vilket land hör Färöarna?
  • Till vilket land hör Grönland?
  • Förklara begreppet hållbar utveckling, och ge tre exempel på viktiga frågor som människan försöker lösa för att få en hållbar utveckling.
  • Vad heter huvudstäderna på:

Åland - Färöarna - Grönland

  • Vad heter deras högsta berg?
  • Vilka länder hör de här öarna till?

Begreppslista

Förklara följande begrepp:

  • republik
  • monarki
  • storm
  • självbestämmande

Frågor

Använd kartboken för att mäta avstånd genom att använda skalan på kartorna. Tänk på att du kanske får använda flera olika kartor. Svara på följande frågor:

  1. Ungefär hur långt är det från Färöarna till Köpenhamn?
  2. Ungefär hur långt är det från Färöarna till Grönland?

Arbeta vidare

  • Hur uppstår egentligen en storm?
  • Vilka konsekvenser kan en storm få för människor, natur och samhälle?
  • Färöarna har en speciell natur med gröna ängar, ingen skog och branta stup. Förklara varför landskapet på Färöarna ser ut som det gör.

Gruppuppgift

Holger och Mortensen besöker Åland, Grönland och Färöarna. Dessa öar är alla områden i Norden som har mer eller mindre självbestämmande men tillhör Finland och Danmark.

Arbeta i grupp och undersök hur det fungerar i en av ovanstående ögrupper. Beskriv ögruppen och försök att svara på vad de får bestämma själva och vad det land som ögruppen tillhör bestämmer. Presentera er ögrupp för övriga i klassen.

På Island finns många vulkaner och glaciärer.

  • Namnge tre vulkaner på Island och hitta deras höjd över havet.
  • Namnge också Islands största glaciär.

Begreppslista

Förklara följande begrepp:

  • gejser
  • vulkan
  • lava

Frågor

Studera temakartor i kartboken som visar jordbävningar, vulkaner och plattgränser.

  1. Hur ser det ut vid Island? Skriv ner den information du kan hitta i de tematiska kartorna.
  2. Försök även att hitta den mittoceanska ryggen och förklara vad det är för något.
  3. Holger kommer till Dimmuborgir eller ”de mörka bergen”. Hur kan det komma sig att bergen där ser ut som de gör?

Arbeta vidare

Vulkaner

Vulkaner kan skapa mycket kaos och skada men också bidra med en del positiva saker.

  • Beskriv hur en vulkan skapas och hur ett vulkanutbrott kan gå till.
  • Beskriv vilka konsekvenser ett vulkanutbrott kan få för människa, natur och samhälle.
  • Island är en ö som kommit upp ur havet. Hur har det egentligen gått till när Island skapades?

Avslutande uppgift - skriv och rita

Holger och Mortensen har räddat världen och Holger är numera mästergeograf. Vad tycker du att de ska göra nu? Hur ska Holger använda sina geografiska kunskaper på bästa sätt? Skriv och/eller rita hur en fortsättning skulle kunna se ut.