Till huvudinnehåll
seriesimage

Åsså har jag dyslexi

Att knappt kunna läsa och skriva när alla andra i klassen verkar klara det galant är tungt. Funderingar som "Är jag dum?" och "Vad är det för fel på mig?" tar hårt på självkänslan. Vi träffar åtta barn som alla har dyslexi. De berättar hur de kände innan de visste att det fanns något som hette dyslexi och om tiden efter att de fick diagnosen. Vi får också höra vilka de strategier de har för att tackla svårigheterna. Många av dem har utvecklat helt andra styrkor på grund av sin dyslexi.

Programbild

Detta program finns tillgängligt under UR Access!

Läs mer om UR Access och hur du tar del av programmet

Tro inte att du är dum!

"Först trodde jag att dyslexi var en jättefarlig sjukdom." Hanna hade ingen aning om att det fanns något som hette dyslexi. Hon trodde bara att hon var dum i huvudet för att hon hade svårt att hänga med i skolan. Hennes föräldrar trodde att hon hade fel på ögonen och tog henne till optikern. Men det var inget fel på Hannas syn. Hanna berättar om lättnaden hon kände när hon förstod att hon varken led av en dödlig sjukdom eller var dum i huvudet.