Till huvudinnehåll
seriesimage

Bildningsbyrån - ekonomi

Vi följer nationalekonomins idéutveckling från slutet av 1700-talet till idag. Vi porträtterar fem ekonomiska tänkare som haft stort inflytande på hur vi ser på ekonomisk politik idag. Vi träffar också nutida ekonomer och ekonomhistoriker som inspirerats av sina historiska företrädare. Då nationalekonomi bygger på underliggande antaganden och värderingar kan teoribildningar alltid diskuteras och ifrågasättas. Vi vrider och vänder på dessa perspektiv och försöker också placera de historiska ekonomerna i dagens debatt. Vad betyder Adam Smiths teori om egennyttan för en feminist? Och hur hade Milton Friedman velat lösa eurokrisen?

Detta program finns tillgängligt under UR Access!

Läs mer om UR Access och hur du tar del av programmet

Adam Smith, moralen och girigheten

Adam Smith gjorde nationalekonomin till en modern vetenskap med boken "Nationernas välstånd" 1776. Smiths tanke var att om vi alla handlar egennyttigt så kommer det på sikt gynna hela samhället. Som genom "en osynlig hand" kommer allas våra själviska ansträngningar bidra till att det kommer mat på bordet, till samhälleliga framsteg och nationens välstånd. Smith var moralfilosof och väl medveten om att människan har fler drivkrafter än att bara sko sig själv. Och trots sin tro på marknadskrafterna pläderade han för högre beskattning av de rika och för en statlig industripolitik. Kanske bilden av Adam Smith som den rationella egennyttans och marknadens apostel inte är så entydig? Professor Lars Pålsson Syll ger sin syn på Smiths teorier.