Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Våren 2015 gjorde vi ett program om situationen på Lövgärdesskolan i Göteborg. Skolinspektionen riktade skarp kritik mot skolan efter att de fått in ovanligt många anmälningar om våld, hot och otrygghet bland eleverna. Men områdeschefen i stadsdelen menade att man var på väg att komma till rätta med problemen. Under hösten har ännu fler anmälningar kommit in till Skolinspektionen som konstaterar att skolan inte har tagit kontroll över situationen. Vi återvänder till Lövgärdet.

Skolministeriet

Skolministeriet granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom levande reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal. Landets enda program om skolan. Säsong 10.

Åter till Lövgärdet

Robin och Joaquín är i  20-årsåldern och båda har en bakgrund av skolavhopp och arbetslöshet. Nu försöker de vända sina liv. Gruppen unga som varken jobbar eller pluggar är en knivig utmaning för samhället. Men framför allt är det en svår situation att ta sig ur för den unga människa som väl hamnat där. Vad var det som gick snett i skolan för Robin och Joaquín? Och hur ser deras chanser ut att komma igen?

Vad ska du göra med ditt liv?

Vad händer i mötet mellan det sekulära landet Sverige och den allt större andelen nya invånare från länder med en mer religiöst präglad kultur? På en skola i utkanten av Västerås träffas lärare och vägledare för en studiecirkel om kulturmöten. De vittnar om att det finns ett behov bland lärare av att få diskutera de situationer som kan uppstå när elever från andra kulturer möter den icke-konfessionella religionsundervisningen i skolan. Lärarna möter frågor från både elever och föräldrar. Hur kan skolan bidra till en ömsesidig förståelse, både mellan religiösa grupper och mellan det sekulära och det religiösa?

Religionen i den sekulära skolan

En morgon när lågstadieläraren Petra Roman kom ner i sitt kök för att göra frukost till familjen blev hon stående framför köksluckorna och undrade vad hon gjorde där. - Det var en total blackout, jag stod och skakade och tårarna rann, berättar Petra om den krasch som utlöstes av arbetsrelaterad stress och som följdes av en lång sjukskrivning. Vad är det med lärarnas arbetsmiljö som gör att så många mår dåligt? Och vad görs för att förbättra situationen?

Lärarnas arbetsbörda

Tensta gymnasium var på 90-talet en ansedd skola i Stockholm som lockade till sig elever från hela staden. Nu ska skolan läggas ned efter att söktrycket har minskat under en lång tid. Droppen som fick bägaren att rinna över var den hårda kritik som Skolinspektionen kom med tidigare i år. Skolan beskrivs där som otrygg, fylld av konflikter och med kaosartade lektioner. Hur blev det så? Och vad får nedläggningen för konsekvenser för eleverna, och för förorten?

Berättelsen om en skolas uppgång och fall

Digitaliseringen av skolan går undan och lärare har idag en uppsjö av digitala läromedel att välja bland, många med fagra löften om pedagogiska genvägar. Inte sällan erbjuds apparna och programmen kostnadsfritt. Men vem har egentligen koll på vilka digitala läromedel som fungerar? Björn Sjödén har granskat digitala läromedel och säger att det saknas vetenskaplig validering och standardisering av dem. Han varnar för att de i värsta fall riskerar att hämma elevernas lärande.

Den digitala djungeln

Det sitter en bildlärare och kör taxi på Stockholms gator. Och i Kista galleria står en geografilärare och skakar en påse med sallad. Det snabbspår för nyanlända med lärarexamen som nyligen lanserades är tänkt att ge kortare vägar till jobb och samtidigt bidra till att lösa lärarbristen i Sverige. Men hur bra har vi varit på att ta till vara den lärarkompetens som finns bland de många människor som kommit till Sverige under lång tid? Vi hör tre berättelser som handlar om hinder på vägen, slocknade drömmar och om mödan och tålamodet som krävs av den som ändå lyckas ta sig fram.

Snabbspår och långspår

Med sina 21 vitesförelägganden om totalt drygt 14 miljoner kronor utmärker sig skolkoncernen Praktiska Sverige AB bland de skolor Skolinspektionen har granskat. Koncernen är nu en av de skolhuvudmän som Skolverket har inlett en dialog med inom den statliga satsningen Samverkan för bästa skola. Satsningen är ett uppdrag från Regeringen och ska erbjuda hjälp och stöttning till skolor med problem. Skolutvecklaren och debattören Per Kornhall är kritisk till att staten går in och håller skolföretag under armarna på det här sättet. Han menar att man lappar och lagar ett system som är felbyggt i grunden och att staten istället borde ta över skolor som inte fungerar.

Staten ger första hjälpen till problemskolor

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?

En skola för rätt och fel

Barn och unga i Sverige mår allt sämre enligt flera undersökningar de senaste decennierna. Men forskningen har släpat efter. Vi träffar forskare som tittar på hur skolmiljö, hälsa och skolresultat hänger ihop och samverkar. Och vi besöker Malmaskolan i Kolsva som sedan flera år arbetar aktivt för en bra skolkultur där elevhälsan är en angelägenhet för hela skolans personal. Satsningen har enligt skolans rektor Johan Hallberg lett till att fler klarar skolan och blir behöriga till gymnasiet.

Vad betyder skolmiljön för hur eleverna mår?

Sedan möjligheten att ge barn hemundervisning ströps åt i Sverige genom en lagändring 2011 har familjer som vill hemskola sina barn tvingats flytta till andra länder. På Åland finns en koloni bestående av ett femtontal svenska familjer som flytt systemet i Sverige. De flesta av dem tror på filosofin om "unschooling" eller "avskolifiering". Vi åker till Åland för att ta reda på vad det är och vad de här familjerna gör som de inte får göra i Sverige.

De svenska skolflyktingarna

Fyra av fem som jobbar i skolan anser att de inte har tillräckliga kunskaper om NPF, neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, som adhd och autism. Det visar en undersökning som gjorts vid Karolinska institutet. Barnombudsmannen Fredrik Malmberg tycker att kunskapsbristen är så allvarlig att han vill se lagstiftning om mer NPF-kunskap i lärarutbildningen. Många lärarutbildningar i Sverige motsätter sig en statlig reglering och menar att om något mer ska in i lärarutbildningen så måste något annat ut. Vi besöker Källbrinksskolan i Huddinge där man aktivt jobbar med att NPF-säkra sin skola.

Behöver lärare kunna mer om NPF?

Skolverkets nya riktmärken för storleken på barngrupper i förskolan rekommenderar sex till tolv barn per grupp för de minsta barnen och nio till femton per grupp för de större barnen. Ute i verkligheten är barngrupperna ofta betydligt större än så, och när vi ringer runt till några kommuner är många av dem tveksamma till riktmärkenas användbarhet. Vi går till botten med frågan om barngruppsstorlekens betydelse och om vilka andra faktorer än gruppstorleken som spelar in för kvaliteten i förskolan.

Hur stor bör en barngrupp i förskolan vara?

De kallar sig dövaktivister och de rycker ut när dövas och hörselskadades rättigheter är hotade. 23-åriga Rebecca Jonsson och några andra aktivister kedjade vid ett tillfälle fast sig i trappen till dövskolan Östervångsskolan i Lund. De protesterade mot att ingen döv kandidat gått vidare i rekryteringen av en ny rektor till skolan. En annan tendens som väcker protester bland unga döva är att dövskolor slås ihop med skolor för hörande. Vi möter dövaktivisterna som vänder sig mot vad de kallar hörselnormen i samhället och som vill att dövskolan ska vara en fristad där döva och hörselskadade får vara sig själva. Hela programmets innehåll finns som text i programmanuset.

Skolministeriet : Deaf power i skolan

Deaf power i skolan

Att lämplighetspröva de som vill bli lärare har varit ett återkommande förslag från olika politiska håll. Förespråkarna menar att ett sådant test skulle stärka läraryrkets status och sålla bort direkt olämpliga kandidater. Nu ska lämplighetsprövning testas skarpt inför höstens antagning till lärarutbildningen på Linnéuniversitetet i Växjö och Högskolan i Jönköping. Vad är det som anses känneteckna en lämplig lärare och går det verkligen att avgöra i ett test vem som håller måttet och inte?

Vad är en lämplig lärare?

De stora moderna språken tyska, franska och spanska får allt svårare att locka till sig både lärare och elever i skolan. Vad beror den här dalande populariteten på? Vilka förklaringar kan man hitta om man lyfter blicken från skolan och ser på hur språk värderas i det omgivande samhället? Och om färre nu lär sig tyska, franska och spanska - vad spelar det egentligen för roll?

Har det blivit omodernt med moderna språk?

Många vittnar om att intresset för den samiska kulturen och det samiska språket ökar bland unga samer. Om man vill fånga upp den trenden behövs behöriga lärare med kompetens i de samiska språkvarieteterna. Men återväxten av sådana lärare är dålig. En ämneslärarutbildning i samiska startade vid Umeå universitet efter en satsning från regeringen. Utbildningen har för närvarande inga studerande alls. Vad behöver göras för att få fram fler samiska lärare?

Fler lärare behövs för att rädda samiskan

Varje år kommer nya elever till svenska skolor med perspektiv från andra länder. Vad är det de ser? Vi träffar 13-åriga Alexia från Spanien, Tumuzgi som är 18 år och från Eritrea och 17-åriga Devanshi från Indien för att höra vad de tycker utmärker den svenska skolan. Det handlar om fina matsalar, mobiltelefoner på lektionerna och en slapp inställning till läxor - på gott och ont.

Skolan är lite annorlunda här i Sverige

Amanda började känna sig trött. Kompisarna tänkte att det kanske var en förkylning. Men det var cancer. Under Amandas sjukdomstid slets klassen mellan hopp och förtvivlan med varje besked om hur behandlingen gick. Tills beskedet kom att Amanda inte fanns med dem längre. Vad händer med en klass när en av klasskamraterna rycks bort med bara månader kvar till skolavslutningen? Och hur är det att ta studenten när en älskad kompis saknas?

När Amanda blev sjuk

Fler än 20 000 barn lär finnas bland de flyktingar som sitter fast i grekiska läger. De blev strandade där när land efter land i EU stängde sina gränser under höstens flyktingvåg. Någon skolgång för de här barnen kan Grekland än så länge inte erbjuda. Vi har besökt flyktinglägret i grekiska Katsikas där volontärer har startat en provisorisk skola. Vad är det för förhållanden de här barnen lever under? Och vilken betydelse har det för dem att få gå i skola i väntan på en framtid?

Skolan i flyktinglägret

På Margarinfabrikken i Oslo brukade man producera tusentals ton margarin varje år. Nu hyser den gamla fabriksbyggnaden en jätteförskola med närmare 500 barn. Det här är en stordriftsmodell som även svenska kommunchefer sneglar intresserat på. Från Malmö, en stad med en pressad förskolesituation, åkte en delegation nyligen till Margarinfabrikken på studiebesök. Hur skulle jätteförskolor tas emot här i Sverige? Måste förskolan vara småskalig för att vara trygg?

Dagisfabrik - en framtidsmodell för förskolan?

År 2032 ska alla barn från den romska minoriteten ha samma livschanser som andra svenska barn. Det är en av målsättningarna i den så kallade Romastrategin från 2012. Vägen dit kan verka lång då det finns stora brister i romska barns skolgång. Samir Muratovic arbetar med att bygga upp förtroende mellan skolan och romska familjer för att får fler romska barn att komma till skolan. På Södertörns högskola finns en brobyggarutbildning, men flera platser står tomma till kursstart hösten 2016.

Långt kvar till lika livschanser för romska barn

Alexander hoppas på att få ett jobb i matbutiken där han gjorde sin praktik. Men bara en av fem som har gått ut gymnasiesärskolan, som Alexander, får ett riktigt jobb på den öppna arbetsmarknaden. Det visar en studie från Högskolan i Halmstad. Många vittnar om att det har blivit svårare att få arbetsgivare att ta emot praktikanter eller anställda från den här gruppen. Och allra sämst på att erbjuda platser är offentlig sektor. Vad måste till för att arbetsmarknaden för särskoleelever ska bli bättre?

Dåliga chanser till jobb efter särskolan

103-årige Gösta Vestlund har kallats folkbildningens "grand old man". Han har varit aktiv inom folkhögskolorna sedan 1930-talet och är så än idag. "En bildad människa kränker aldrig en annan människa medvetet", säger Gösta Vestlund. Han ser bildning som en fråga om relationer människor emellan. Vi möter honom i ett samtal om hans liv och om hans tankar kring bildningens betydelse.

Ett liv i folkbildningens tjänst

Jonas Linderoth är professor i pedagogik vid Göteborgs universitet och har skrivit debattboken "Lärarens återkomst - från förvirring till upprättelse". Han vill be om ursäkt för 1990-talets pedagogiska idéer som han själv varit med om att sprida. Linderoth vill ge upprättelse till lärarna som berättar, visar och instruerar - en typ av lärare som han menar har levt på undantag under en lång tid. Vi möter Jonas Linderoth i ett samtal om boken och om vilka idéer han nu tar avstånd från.

Pedagogikprofessorn som bad om ursäkt

Alla elever ska ha tillgång till ett skolbibliotek enligt skollagen. Men en kartläggning som Kungliga biblioteket har gjort tillsammans med andra myndigheter visar att 86 av Sveriges 290 kommuner saknar bemannade skolbibliotek. Enligt samma rapport saknas ofta intresse för skolbibliotek hos både skolhuvudmän och rektorer. Hur kan det få se ut så här? Vi besöker Bokmässan och pratar skolbibliotek och likvärdighet med bland andra representanter från Kungliga biblioteket, Skolinspektionen och utbildningsminister Gustav Fridolin.

Skolbiblioteken och likvärdigheten

Liberalerna med partiledaren Jan Björklund i spetsen har kommit med ett konkret förslag kring religiösa friskolor. De vill att nya religiösa skolor stoppas helt och att befintliga skolor inte tillåts expandera. Men försvararna av religiösa skolor menar att det skulle bryta mot internationella konventioner. Vi synar argumenten för och emot skolor med religiös profil. Är det ens möjligt att förbjuda dem? Eller stämmer det som förespråkarna säger - att möjligheten att välja en religiös skola är en mänsklig rättighet?

Går det att förbjuda religiösa friskolor?

I Frankrike ska alla skolelever genomgå en övning där man simulerar att skolan utsätts för en terrorattack. Dessutom patrullerar beväpnade militärer regelbundet utanför skolorna. Den ökade säkerheten på skolor i Frankrike har införts efter raden av stora terrorattentat i landet och efter att terrorgruppen IS uttalat hot mot franska skolor. Vi träffar föräldrar och skolpersonal i Paris för att höra hur de ser på att skolan har blivit en hotad plats. Och vad tänker eleverna själva?

Skärpt terrorberedskap på franska skolor

När det skjuts någonstans i förorten så tänker man ofta att nu behöver eleverna fler fritidsgårdar, mer hip hop och breakdance. Men det som de behöver är en stabil och trygg skolgång, säger Hamid Zafar. Han är en av rektorerna på Sjumilaskolan i Biskopsgården i Göteborg. Det är samma skola som han själv gick i som nykommen flykting från Afghanistan på 1980-talet. Vi träffar Hamid Zafar för ett samtal om skolans roll i ett socialt utsatt område.

Rektor i Biskopsgården

Skillnaderna mellan skolor ökar och de flesta är överens om att skolsegregationen är ett problem. Men svaren på frågan om vad man ska göra åt det skiljer sig åt. Skolkommissionen lyfte i ett delbetänkande förslaget om ett obligatoriskt skolval. Strax därefter gjorde också alliansen det till sin politik. Men forskare ifrågasätter att ett obligatoriskt skolval skulle ha någon effekt mot skolsegregationen. Vad vill man då uppnå med ett obligatoriskt val?

Skolvalet och skolsegregationen

Jay hänger gärna med sina vänner inne i stan på eftermiddagarna. Julia går ofta till biblioteket. Varje år går ungefär 13 000 elever ut nian utan att bli behöriga till gymnasiet. Vi träffar två av dem för att höra vad som gick snett i skolan för dem. Deras berättelser handlar om prestationskrav och identitet i en tonårstid då livet inte alltid är enkelt.

Ej behörig

Lärarlönelyftet var reformen som skulle lyfta läraryrket. Men i takt med att pengarna fördelas hörs allt fler missnöjesyttringar från både lärare och rektorer. Vad handlar det här missnöjet om? Varför upplevs inte ett tillskott på 3 miljarder till Sveriges lärare som positivt av alla? Och vad tänker ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson om hur lärarlönelyftet har tagits emot?

Lyftet som sänkte stämningen

Leander har Downs syndrom och när han började skolan så blev det i särskolan. Men Leanders mamma har sedan dess tänkt om och nu går han istället i en vanlig klass där han får särskilt stöd. Sverige är i stort sett ensamt om att ha skolformen särskola. I många länder inkluderas barn med funktionsnedsättningar i vanliga klasser. Borde vi också göra så?

Särskolan och inkluderingstanken

15-åriga Justus har under hela sin skolgång haft hjälp av två personliga assistenter. Han behöver tillsyn dygnet runt för att hans andning ska fungera, annars riskerar han att kvävas och dö. Men under hösten drog Försäkringskassan plötsligt in assistansen helt. När Justus är i skolan måste pappa Erik nu vara med honom varje dag. Vem tar ansvar för att Justus ska kunna gå i skolan?

Justus och den indragna assistansen

Det började som ett experiment i mitten av nittiotalet där pedagogerna på förskoleavdelningarna Tittmyran och Björntomten i Trödje utanför Gävle filmade sig själva i arbetet med barnen. Upptäckten av hur olika man bemötte flickor och pojkar ledde till en förändring av pedagogiken som kom att väcka stor uppmärksamhet. Som förskolechef var Kajsa Wahlström drivande bakom projektet och än idag föreläser hon om lärdomarna från det som har kallats Sveriges första jämställda förskola. Vi träffar Kajsa Wahlström för ett samtal om hennes drivkrafter, och om hur hon ser på den jämställda pedagogikens ställning då och nu.

En pionjär inom jämställd pedagogik

Många dagar känner jag mig som en clown, för här står jag och pratar om verb och de sitter och tänker på en eventuell död. Det säger Lina-Maria Abrahamsson som är lärare på Angeredsgymnasiet. Hon är en av de drygt 300 lärare som i höstas skrev under ett upprop med kravet att Sverige slutar utvisa ensamkommande ungdomar till Afghanistan. Oron och osäkerheten i klassrummen gör det omöjligt för lärarna att utföra sitt uppdrag. Vi besöker Angeredsgymnasiet för att ta reda på hur skolan kan påverkas av flyktingpolitiken.

Skolministeriet

Åter till Lövgärdet

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Skolministeriet

Åter till Lövgärdet

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte