Seriebild

LärarhandledningUnga på tvärs

Unga på tvärs är en programserie som handlar om unga människors hantering av de utmaningar och svåra situationer som livet är fyllt av.

Syfte och målgrupp

Serien belyser hur vår uppväxt, personlighet och självbild på olika sätt kan fungera som både hinder och förutsättningsskapare för de utmaningar som vi behöver lösa i livet.

Unga på tvärs är framför allt riktad till elever på gymnasiet.

Centralt innehåll i kursen Psykologi 1 (Gy11):

  • Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information.
  • Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas.

Centralt innehåll i kursen Psykologi 2a (Gy11):

  • Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar.
  • Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö.
  • Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlingsalternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns betydelse för psykisk hälsa och ohälsa.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Säsong 1 består av tre avsnitt. Till samtliga tre avsnitt finns begreppslistor, diskussionsfrågor, samt förslag på olika fördjupningsuppgifter. Fördjupningsuppgifterna är indelade i tre olika kategorier - kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva, utvecklings- och personlighetspsykologi och klinisk psykologi. Frågorna till avsnitten har däremot ingen uppdelning i kategorier, eftersom flera av frågorna är tillämpbara för både Psykologi 1 och Psykologi 2a, så där behöver du som undervisande lärare göra ett urval utifrån hur du arbetar med kursinnehållet. Detta gäller även begreppslistorna.

Arbeta med programmet

Att använda sig av film i undervisningen är något som många elever uppskattar. För att optimera de möjligheter som ett filmbaserat medium öppnar upp för, kan det vara bra att förbereda dina elever innan ni tittar på filmen. Nedan presenteras förslag på olika aktiviteter som både syftar till att väcka elevernas förförståelse, samt intresse och nyfikenhet för programinnehållet, men som också kan hjälpa eleverna att ha ett bra fokus under tiden som ni tittar på programmet.

Metodtips

Gå igenom begreppslistan med eleverna. De kan själva först få fundera över vad de olika begreppen innebär, innan ni går igenom dem tillsammans.

Visa eleverna de frågor som hör till avsnittet innan ni tittar på filmklippet. För att följa upp frågorna efteråt kan EPA-modellen vara en bra aktivitet. Eleverna får då först fundera över en fråga enskilt (E), sedan diskutera den tillsammans i par (P) för att sen lyfta frågan tillsammans i helklass.

Ett annat alternativ för att väcka elevernas intresse och nyfikenhet för programinnehållet kan vara att låta de själva ställa frågor om sådant, som de önskar få svar på under filmklippet. Detta förutsätter, att de först får en presentation av det avsnitt som de ska få se, och med utgångspunkt från det formulera hur-, vad- och varför-frågor. Efter att de har sett klart filmklippet, kan de först själva få summera vilka av frågorna de fick svar på och vilka frågor som fortfarande är obesvarade, där de kan ta hjälp av någon annan i gruppen eller dig som lärare.

Ytterligare ett alternativ för att väcka intresse och förväntan för innehållet, kan vara att eleverna tillsammans i par får förutspå utgången av programmet, utifrån vad de har fått veta att avsnittet ska handla om.

Eleverna kan också få i uppgift, att under tiden som de tittar på programmet, göra 2-3 iakttagelser utifrån kategorier, som du på förhand bestämt till exempel “Detta förvånade mig”, “Det här tycker jag var särskilt viktigt” etc. Efter filmklippen kan eleverna sedan få redovisa sina iakttagelser parvis.

episodebild

Jonathan har ägnat större delen av sitt liv åt att dölja sin homosexualitet för omgivningen. Skammen över sin sexualitet och feminina personlighet har fått honom att leva ett dubbelliv där han fått lägga mycket energi och fokus på att upprätthålla en falsk bild av sig själv. Jonathan inser att han inte längre kan fortsätta leva på det sättet han gör. Längtan efter att få uttrycka sitt sanna jag, gör att han till slut fattar mod att våga berätta sanningen för sina föräldrar.

Begreppslista

  • en karlakarl
  • könsstereotyper
  • fördomar
  • sexuell identitet
  • identifikation
  • självschema
  • identitet
  • självbild
  • självet och idealsjälvet
  • libido/livsdrift
  • temperament
  • egenskaper/personlighetsdrag
  • kongruens

Frågor

  1. Vilken bild verkar Jonathan ha av sig själv?
  2. Vilken bild får du av vem Jonathan egentligen skulle vilja vara?
  3. Vad håller Jonathan tillbaka att öppet våga erkänna sin sexuella läggning?
  4. Vad menar Jonathan när han säger att hans pappa är en “karlakarl”?
  5. Vad menar Jonathan när han säger att hans pappa är “en stark kontrast till mig och min sanna identitet”?
  6. På vilket sätt märks det att Jonathan lägger stor vikt vid sin relation till sin pappa?
  7. Hur har Jonathan påverkats av att behöva dölja sin homosexualitet för sin omgivning?
  8. Varför har Jonathan sett sin sexualitet som “ett handikapp” tror du?
  9. Varför tror du att Jonathan först tänker att homosexualitet är något som går att bota?
  10. Varför blir acceptansen från omgivningen så viktig för Jonathan?
  11. Hur kan Jonathans temperament beskrivas?
  12. Vilka fem egenskaper/personlighetsdrag skulle du säga beskriver Jonathans personlighet på ett bra sätt?

Arbeta vidare

Kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva

  • Alla människor har ett självschema som innehåller information om hur man ser på sig själv och vem man är. Självschemat är viktigt för oss, eftersom det styr hur vi tar oss an vardagen och livet i stort. För de allra flesta människor, är det viktigt att få behålla den bild vi har av oss själva och när vi umgås med andra, så söker vi bekräftelse på att vårt självschema stämmer. Om vi upplever att bilden av oss själva blir hotad, kan vi på gott och ont ta till strategier för att se till att upprätthålla den bilden som andra har om oss. Gör en lista på strategier som du använder dig av för att få behålla ditt självschema, dvs. bilden av dig själv och hur du vill att andra ska uppfatta dig.
    • Fundera vidare: Vad har Jonathan använt sig av för strategier för att bevara sitt självschema?
  • I din identitet har du flera olika roller och varje roll har på sätt och vis sin egen identitet. T.ex. har du kanske en identitet som vän, en annan som småsyskon, och en tredje som elev i klassrummet. Identiteten är därför väldigt komplex. Under tonåren är det vanligt att vi ifrågasätter vilka vi är och vilka vi vill vara. Att lägga om pusselbitarna i identiteten under ungdomsåren är en helt naturlig process. Rita upp en tankekarta där du beskriver din identitet i din roll som ungdom. Vad innebär den identiteten för dig? Vem är du? Vad tycker du om? Vad är viktigt för dig? Hur tror du andra uppfattar dig? Vad är du osäker på? Annat?
    • Fundera vidare: I samband med att identiteten utvecklas kan vi råka ut för identitetsförvirring eller identitetskris. Frågor som “vem är jag?” och “vem vill jag vara?”, leder till att vi behöver omvärdera oss själva och med det kommer vår identitet utvecklas och kanske även omformas. Vad skulle du säga att Jonathans identitetskris handlar om och skulle du säga att det verkar som att han kommer att lösa den?
  • Carl Rogers teori om självet och idealsjälvet beskriver hur pass väl bilden av oss själva stämmer överens med bilden av hur vi skulle vilja vara. Om det finns en överensstämmelse mår individen bra, men om det råder inkongruens känner individen sig missnöjd med sig själv. Fördjupa dig i teorin och undersök sedan med hjälp av ett venndiagram om det råder kongruens eller inkongruens mellan ditt själv och idealsjälv.
    • Fundera vidare: Hur tror du att kongruensen mellan Jonathans själv och idealsjälv kommer att påverkas, när han nu berättat för sina föräldrar om sin homosexualitet, och mer öppet kommer kunna visa vem han egentligen är?

Utvecklings- och personlighetspsykologi

  • Sigmund Freuds psykosexuella utvecklingsteori utgår från tanken om att libidon, livsdriften, förflyttar sig under barndomen med syfte att få olika behov tillfredsställda. Fördjupa dig i teorin med fokus på den genitala fasen. Analysera därefter Jonathans situation utifrån teorin.
  • Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori utgår från tanken att en människa går igenom olika utvecklingsfaser genom hela livet. Varje utvecklingsfas innebär en konflikt som behöver lösas, och de sociala och kulturella erfarenheter som kommer utav detta, är det som formar personligheten. Fördjupa dig i teorin med fokus på de två faserna som sträcker sig från ungdomsåren till och med tidig vuxenålder. Analysera därefter Jonathans situation utifrån teorin och se om du kan hitta ett svar på vad som talar för och vad som talar emot att han har löst eller kommer att lösa de två utvecklingskriserna med tillfredsställande resultat.
  • En människas medfödda förhållningssätt till världen kallas inom psykologin för temperament. Temperamentsforskningen har i sina studier visat, att det temperament barn uppvisar under de första levnadsåren, ofta fortsätter påverka beteendet genom hela livet. Fördjupa dig i ämnet och ta reda på vilka de olika temperamentsfaktorerna är. Analysera Jonathan utifrån dessa faktorer och skriv sedan ihop hans temperamentsprofil.
  • Femfaktorteorin beskriver en människas personlighet utifrån fem universella personlighetsdrag. Fördjupa dig i ämnet och analysera därefter Jonathans personlighet utifrån teorin.
episodebild

Liv är en ung kvinna som har dåliga erfarenheter av att vara i en relation. Ett stort problem är att hon alltid faller för män som behandlar henne illa. Relationerna tar slut och för varje uppbrott stärks upplevelsen av att det är omöjligt att hitta den sanna kärleken. Det går så långt att Liv helt slutar att dejta. Hon inser till sist en viktig sak. Om hon någonsin ska kunna hitta en partner som behandlar henne bra, kan hon inte längre fortsätta fly från sig själv, sitt förflutna och sin skam.

Begreppslista

  • tankeschema
  • kärleksschema
  • självbild
  • bekräftelsebehov
  • dysfunktionella relationer
  • anknytning
  • villkorslös kärlek
  • temperament
  • egenskaper/personlighetsdrag

Frågor

  1. Vad skulle du säga att Liv har för bild av sig själv?
  2. Hur skulle du beskriva den självkänsla Liv har, när det kommer till kärleksrelationer?
  3. Vad får du för bild av Livs barndom och uppväxt?
  4. Vilka kopplingar kan du se mellan Livs barndom och den svårighet hon upplever som vuxen, när det kommer till att hitta en trygg och varaktig kärleksrelation?
  5. Vad är det för skam Liv bär på?
  6. Hur reagerar Liv i sina förhållanden när hon känner sig otrygg och osäker på sin partner?
  7. Hur skulle du beskriva Livs temperament?
  8. Vilka fem egenskaper/personlighetsdrag skulle du säga beskriver Livs personlighet på ett bra sätt?

Arbeta vidare

Kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva

  • Elaine Hatfield och Richard Rapson har utvecklat en kognitiv teori om om människors kärleksscheman. I den här teorin kan kärleksscheman delas in i två huvudsakliga kategorier; de som vill och de som inte vill ha en kärleksrelation. För varje kategori finns det sen ett antal undergrupper. Läs in dig på detta och rita sen upp ditt eget kärleksschema som en tankekarta, där du fyller på med dina tankar och antaganden som har med kärlek och relationer att göra.
    • Fundera vidare: Vi söker konstant bekräftelse för de scheman vi har. Vårt tänkande blir på så vis selektivt och kan fungera lite som en självuppfyllande profetia. Om vi till exempel tänker att vi är bra personer som förtjänar att ha det bra, så kommer vi i större utsträckning lägga märke till sådant som bekräftar det antagandet än sådant som motsäger det. För varje gång vi får något bekräftat stärks tankemönstret för det som saken gäller. Utifrån Livs kärleksschema och vad du fått veta om hennes relationer, på vilket sätt skulle man kunna säga att hennes kärleksschema eventuellt kan komma att leda henne vilse framöver?
  • Carl Rogers lyfter fram två starka drivkrafter som finns inom människan. Den ena är uppskattningen från vår omgivning och den andra är behovet av en positiv självbild. Det är med hjälp av uppskattningen från vår omgivning, som vi utvecklar positiva självbilder. Fundera och skriv sen ner hur du tror, att de här två drivkrafterna inom Liv, har påverkats av att hon gång på gång har hamnat i relationer som varit destruktiva för henne.

​Välj ut en relation som du mår bra av. Det kan vara relationen med en förälder, kompis, partner, tränare eller någon annan som du kommer på. Beskriv på vilka olika sätt som den relationen påverkar din självbild positivt.

Utvecklings- och personlighetspsykologi

  • Anknytningsteorin (utvecklad av John Bowlby och Mary Ainsworth) beskriver det emotionella band som skapas mellan barn och förälder under de första levnadsåren och hur den relationen sedan kommer att fungera som en mall för hur barnet etablerar relationer till andra människor senare i livet. Fördjupa dig i ämnet och ta reda på mer om de olika anknytningsmodellerna. Analysera därefter Livs anknytningsmönster.
  • Fördjupa dig i Carl Rogers teori om vikten av villkorslös kärlek under barndom och uppväxt. Formulera tre frågor som teorin kan ge dig svar på och analysera sedan det du får veta om Livs barndom och uppväxt. Sammanställ de svar du får.
  • En människas medfödda förhållningssätt till världen kallas inom psykologin för temperament. Temperamentsforskningen har i sina studier visat att det temperament barn uppvisar under de första levnadsåren ofta fortsätter påverka beteendet genom hela livet. Fördjupa dig i ämnet och ta reda på vilka de olika temperamentsfaktorerna är. Analysera Liv utifrån dessa faktorer och skriv sedan ihop hennes temperamentsprofil.
  • Femfaktorteorin beskriver en människas personlighet utifrån fem universella personlighetsdrag. Fördjupa dig i ämnet och analysera därefter Livs personlighet utifrån teorin.
episodebild

Nikita är en ung kvinna som drömmer om att få flytta hemifrån och utbilda sig till makeupartist. Utbildningen är dyr och Nikita är pank. Alla pengar Nikita har lägger hon nämligen på att shoppa, vilket är det enda som ger henne glädje och tillfredsställelse i livet. Med nya kläder och nytt smink kompenserar hon för sin dåliga självkänsla och tilltro till sig själv. Kommer hon klara av att bryta den onda cirkeln hon har hamnat i för att till slut kunna göra det som hon drömmer om?

Begreppslista

  • makeupartist
  • det sociala arvet
  • tankeschema
  • självschema
  • dysfunktionella tankar
  • funktionella tankar
  • konfirmeringsbias/selektivt tänkande
  • inlärd hjälplöshet
  • självkänsla
  • självtillit
  • self-efficacy (självförmåga)
  • detet, jaget och överjaget
  • jagsvag/jagstark
  • temperament
  • egenskaper/personlighetsdrag
  • beroende
  • dopamin

Frågor

  1. Vad tror du att det kan vara som får en person att känna “det spelar ingen roll/det här kommer jag ändå inte klara”?
  2. Vilken bild verkar Nikita ha av sig själv?
  3. Vad under hennes uppväxt kan ha påverkat den bild hon har av sig själv?
  4. Vad menar Nikita när hon säger att hennes beteende är påverkat av "det sociala arvet”?
  5. Hur skulle du beskriva Nikitas temperament?
  6. Vilka fem egenskaper/personlighetsdrag skulle du säga beskriver Nikitas personlighet på ett bra sätt?
  7. Vilket intryck får du av Nikitas mående medan hon shoppar?
  8. Vad är det bakåt i tiden som har hänt och som kan förklara varför hon har utvecklat ett shoppingberoende?
  9. Vilka negativa effekter får hennes beroende på hennes psykiska hälsa?
  10. Hon vet att det hon gör inte är bra, men ändå gör hon det. Varför?

Arbeta vidare

Kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva

  • Våra tankescheman innehåller tankar om oss själva, om andra och om omvärlden och kan vara både funktionella och dysfunktionella. Schemana är automatiserade och aktiveras utan att vi behöver göra så mycket själva. Detta blir ett problem för en individ som kan ha många dysfunktionella eller negativa scheman. Nikita har hamnat i en situation som hon har svårt att ta sig ur. Gör en lista på de tankar och antaganden som hon uttrycker och som verkar begränsa henne i sitt vardagliga liv.
  • Självschemat är viktigt för oss eftersom det styr hur vi tar oss an vardagen och livet i stort. Den delen av självschemat som innehåller information om hur du ser på dig själv är ditt privata självschema, medan den delen av schemat som handlar om hur du tror att andra ser på dig är det officiella självschemat. Om det är viktigt för dig vad andra människor tänker och tycker om dig, kan det innebära att du lägger mycket energi och resurser på att ge människor i din omgivning en viss bild av dig själv. Detta kan då innebära att det privata och officiella självschemat skiljer sig mycket åt. Undersök med hjälp av ett venndiagram om ditt privata självschema och officiella självschema skiljer sig mycket åt eller om de stämmer bra överens.
    • Fundera vidare: Upprepa övningen ovan fast nu utifrån hur du uppfattar Nikitas privata och officiella självschema.
  • ​En människas tänkande är selektivt. Det innebär att vi lättare tar in information som bekräftar/konfirmerar det vi redan tänker och sållar bort sådant som inte stämmer överens med våra tankar. På så vis ser vi till att hela tiden stärka de tankescheman som vi redan har om oss själva, andra och omvärlden - på gott och ont. I vilka situationer upplever du att Nikita har tankar om sig själv som får styra de val hon gör och som därigenom gör så att hon får sina tankar konfirmerade?

Martin Seligman myntade begreppet "inlärd hjälplöshet" på 1970-talet. Detta är ett fenomen som uppkommer när individen upplever att hen varken kan förutse eller påverka en uppkommen situation, vilket leder till passivitet och att man förlorar hoppet om att det ska kunna bli bättre. Läs på mer om detta och skriv sen en lista på bra tips och strategier som kan hjälpa Nikita att få tillbaka kontrollen över sitt liv och sina handlingar.

  • ​Rosenbergs självskattningsskala är utformad för att kunna mäta vår egen självkänsla. Formuläret innehåller tio påståenden som man ska ta ställning till. Följande tre påståenden är hämtade från formuläret: “Jag har en positiv inställning till mig själv”, “Jag kan göra saker lika bra som de flesta andra” och “På det hela taget känner jag mig misslyckad.". Din uppgift blir nu att utifrån det sedda filmklippet motivera och förklara hur du upplever Nikitas självkänsla utifrån dessa tre påståenden.

​Rosenbergs självskattningsskala finns att hämta på nätet. Gör en skattning av din egen självkänsla utifrån formulärets tio påståenden. Fundera över vilka faktorer som har påverkat och bidragit till den självkänsla du har. Sammanställ dessa i en lista. Om du vill kan du också dela upp dem under två olika rubriker där du sorterar efter vad som har haft en positiv inverkan och vad som har haft en negativ inverkan. 

Utvecklings- och personlighetspsykologi 

  • Enligt Albert Bandura utvecklas vår tilltro till oss själva, self-efficacy, redan under tidig barndom och i takt med att vi blir äldre fortsätter den att utvecklas antingen i en positiv eller negativ riktning beroende på huruvida vi lyckas med det vi företar oss. Fördjupa dig i teorin och ta reda på vad som uttrycker hög respektive låg självtillit. Undersök därefter den självtillit Nikita har till olika situationer som hon berättar om.
  • Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori utgår från tanken att en människa går igenom olika utvecklingsfaser genom hela livet. Varje utvecklingsfas innebär en konflikt som behöver lösas, och de sociala och kulturella erfarenheter som kommer utav detta, är det som formar personligheten. Fördjupa dig i teorin med fokus på de två faserna som sträcker sig från ungdomsåren till och med tidig vuxenålder. Analysera därefter Nikitas situation utifrån teorin och se om du kan hitta ett svar på vad som talar för och vad som talar emot att hon har löst eller kommer att lösa de två utvecklingskriserna med tillfredsställande resultat.
  • Enligt Sigmund Freud pågår ständigt konflikter inom oss människor mellan vad vi vet att vi borde göra och vad vi kanske hellre vill göra. Denna kamp, där vi ständigt behöver lösa konflikter, kan beskrivas utifrån Freuds teoretiska indelning av vår personlighet i detet, jaget och överjaget. Fördjupa dig i teorin och använd sedan den kunskapen för att analysera Nikitas personlighet, samt undersök om teorin även kan hjälpa dig att komma fram till en förklaring till varför hennes livssituation ser ut som den gör.
  • En människas medfödda förhållningssätt till världen kallas inom psykologin för temperament. Temperamentsforskningen har i sina studier visat att det temperament barn uppvisar under de första levnadsåren ofta fortsätter påverka beteendet genom hela livet. Fördjupa dig i ämnet och ta reda på vilka de olika temperamentsfaktorerna är. Analysera Nikita utifrån dessa faktorer och skriv sedan ihop hennes temperamentsprofil.
  • Femfaktorteorin beskriver en människas personlighet utifrån fem universella personlighetsdrag. Fördjupa dig i ämnet och analysera därefter Nikitas personlighet utifrån teorin.

Klinisk psykologi

  • Alla psykiatriska sjukdomar utgår från hjärnan. När man har en beroendesjukdom har man hamnat i en situation där man blivit beroende av ett visst stimuli eller substans. Fördjupa dig inom beroendesjukdomar. Ta reda på vilka psykologiska mekanismer som triggas av ett beroende och som kan försvåra för en person att bryta sitt beteendemönster. Undersök även vilka riskfaktorer, uppväxt och personlighet, som kan öka sårbarheten till att utveckla ett beroende.