Seriebild

LärarhandledningUnga på tvärs

Unga på tvärs är en programserie som handlar om unga människors hantering av de utmaningar och svåra situationer som livet är fyllt av.

Syfte och målgrupp

Serien belyser hur vår uppväxt, personlighet och självbild på olika sätt kan fungera som både hinder och förutsättningsskapare för de utmaningar som vi behöver lösa i livet.

Unga på tvärs är framför allt riktad till elever på gymnasiet.

Centralt innehåll i kursen Psykologi 1 (Gy11):

  • Kognitionspsykologi och dess tillämpningar: hur människan uppfattar och förstår sin omvärld och sig själv. I samband med det behandlas hur hjärnan tar emot och bearbetar information.
  • Verklighetsuppfattningar och självbilder. Hur de påverkas och formas.
  • Socialpsykologi och dess tillämpningar: hur människan påverkas och formas tillsammans med andra utifrån de grupper och organisationer hon eller han tillhör.
  • Psykisk hälsa och ohälsa med betoning på stress och stresshantering samt kriser och krishantering.

Centralt innehåll i Psykologi 2a (Gy11):

  • Personlighetspsykologi och dess tillämpningar: hur individen beskrivs utifrån sina egenskaper och hur dessa påverkar individens beteende, känslor och tankar.
  • Utvecklingspsykologi och dess tillämpningar: hur människan utvecklas genom livet i samspel mellan arv och miljö.
  • Klinisk psykologi: psykisk ohälsa och olika psykologiska behandlingsalternativ. I samband med det behandlas arvets och miljöns betydelse för psykisk hälsa och ohälsa.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Säsong 2 består av fyra avsnitt. Till samtliga fyra avsnitt finns begreppslistor, diskussionsfrågor, samt förslag på olika fördjupningsuppgifter. Fördjupningsuppgifterna är indelade i tre olika kategorier - kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva; utvecklings- och personlighetspsykologi och klinisk psykologi. Frågorna till avsnitten har däremot ingen uppdelning i kategorier, eftersom flera av frågorna är tillämpbara för både Psykologi 1 och Psykologi 2a, så där behöver du som undervisande lärare göra ett urval utifrån hur du arbetar med kursinnehållet. Detta gäller även begreppslistorna.

Arbeta med programmet

Att använda sig av film i undervisningen är något som många elever uppskattar. För att optimera de möjligheter som filmbaserat medium öppnar upp för, kan det vara bra att förbereda dina elever innan ni tittar på filmen. Nedan presenteras förslag på olika aktiviteter som både syftar till att väcka elevernas förförståelse, samt intresse och nyfikenhet för programinnehållet, men som också kan hjälpa eleverna att ha ett bra fokus under tiden som ni tittar på programmet.

Metodtips

Gå igenom begreppslistan med eleverna. De kan själva först få fundera vad de olika begreppen innebär, innan ni går igenom dem tillsammans.

Visa eleverna de frågor som hör till avsnittet innan ni tittar på filmklippet. För att följa upp frågorna efteråt kan EPA-modellen vara en bra aktivitet. Eleverna får då först fundera över en fråga enskilt (E), sedan diskutera den tillsammans i par (P) för att sen lyfta frågan tillsammans i helklass.

Ett annat alternativ för att väcka elevernas intresse och nyfikenhet för programinnehållet kan vara att låta de själva ställa frågor om sådant som de önskar få svar på under avsnittet. Detta förutsätter, att de först får en presentation av det avsnitt som de ska få se, och med utgångspunkt från det formulerar hur-, vad- och varför-frågor. Efter att de har sett klart filmklippet, kan de först själva få summera vilka av frågorna de fick svar på och vilka frågor som fortfarande är obesvarade, där de kan ta hjälp av någon annan i gruppen eller dig som lärare.

Ytterligare ett alternativ för att väcka intresse och förväntan för innehållet, kan vara att eleverna tillsammans i par får förutspå utgången av programmet, utifrån vad de har fått veta att avsnittet ska handla om.

Eleverna kan också få i uppgift att under tiden som de tittar på programmet göra 2-3 iakttagelser utifrån kategorier som du på förhand bestämt till exempel “Detta förvånade mig”, “Det här tycker jag var särskilt viktigt” etc. Efter filmklippen kan eleverna sedan få redovisa sina iakttagelser parvis.

episodebild

På sociala medier är Jennifer den som inspirerar sina följare att våga stå upp för sig själva och se sina mobbare i ögonen. Det som hon inte delar med sig av är att hon själv ägnar mycket tid åt att gömma sig för sina före detta plågoandar. Detta gör att hon ifrågasätter om hon verkligen kan vara en förebild för sina följare, när hon inte själv kan leva upp till de råd hon ger. Kommer Jennifer klara av att möta sina rädslor och bli den förebild hon vill vara för sina följare?

Begreppslista

  • mobbning
  • dysfunktionella tankar
  • funktionella tankar
  • självbild
  • självkänsla
  • självförtroende
  • PTSD/posttraumatiskt stressyndrom

Frågor

  1. Hur verkar Jennifer se på sig själv?
  2. På vilket sätt är Jennifer begränsad av sin självkänsla i vardagen?
  3. På vilket sätt är Jennifer begränsad av sitt självförtroende i vardagen?
  4. På vilka olika sätt märks det att Jennifer klandrar sig själv för att hon blivit mobbad?
  5. Jennifers lågstadielärare ger sin syn på varför hon tror att Jennifer blev mobbad. Varför har Jennifer så svårt att ta till sig av den förklaringen tror du?
  6. Vad är det för typ av bekräftelse som Jennifer vill ha från de som har mobbat henne?
  7. Varför tror du att den bekräftelsen är så avgörande för Jennifer?
  8. Vad är det Jennifer skulle vilja förändra hos sig själv för att kunna vara en bättre förebild för sina följare?
  9. Anser du att Jennifer kan vara en bra förebild för sina följare när hon inte själv kan följa de råd hon ger? Motivera!

Arbeta vidare

Kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva

  • Inom kognitionspsykologin är en grundläggande princip att tanken kommer före känslan. Albert Ellis redogör i ABC-modellen för hur en en situation (A/activating event) triggar en tanke hos individen (B/beliefs) som sen väcker en känsla (C/emotional consequences) och det är utifrån den känslan som individen sedan handlar. När Jennifer ska gå ut (A) ser hon alltid till att fixa sig. Utgå från Ellis ABC-modell och undersök vilka tankar (B) som triggas av situationen att lämna hemmet och vad är det för känslor (C) som de tankarna väcker, som sedan leder till att Jennifer behöver sminka sig innan hon går hemifrån.
    • Vilka tankar skulle Jennifer behöva förändra för att hon ska kunna lämna hemmet utan att behöva sminka sig innan? Nu blir din uppgift att byta ut de gamla tankarna mot tankar som leder till känslor som gör att Jennifer vågar lämna sitt hem utan att göra sig i ordning innan. Rita upp händelseförloppet enligt Ellis ABC-modell. Om du tycker det är roligt att måla kan du rita upp det som en seriestripp.
  • Carl Rogers lyfter fram två starka drivkrafter som finns inom människan. Den ena är uppskattningen från vår omgivning och den andra är behovet av en positiv självbild. Det är med hjälp av uppskattningen från vår omgivning som vi utvecklar positiva självbilder. Ta ett papper och rita upp en figur eller en streckgubbe som ska symbolisera dig. Lägg till rubriken “Min positiva självbild” överst. Fyll sen på med text som beskriver de positiva delarna av din självbild, till exempel "jag är generös", "jag älskar matte", "jag har fint hår", etc. Försök få ner minst 5 olika positiva antaganden om dig själv. Gå sen vidare med att lägga till text för varje antagande du skrivit upp, som beskriver vad eller vem/vilka som har stärkt detta positiva antagande om dig själv.

​Jennifer har varit utsatt för mobbning. Hur tror du att de här två drivkrafterna hos Jennifer, uppskattning från omgivningen och behovet av en positiv självbild, har påverkats av den mobbning hon har varit utsatt för? Undersök detta genom att upprepa övningen ovan fast nu utifrån Jennifers perspektiv och med fokus på den negativa delen av hennes självbild.

  • ​Rosenbergs självskattningsskala är utformad för att kunna mäta vår egen självkänsla. Formuläret innehåller tio påståenden som man ska ta ställning till. Följande tre påståenden är hämtade från formuläret: “Jag har en positiv inställning till mig själv”, “Jag känner mig minst lika värdefull som alla andra” och “Ibland känner jag att jag är helt värdelös". Din uppgift blir nu att utifrån det sedda filmklippet motivera och förklara hur du upplever Jennifers självkänsla utifrån dessa tre påståenden.

​Rosenbergs självskattningsskala finns att hämta på nätet. Gör en skattning av din egen självkänsla utifrån formulärets tio påståenden. Fundera över vilka faktorer som har påverkat och bidragit till den självkänsla du har. Sammanställ dessa i en lista. Om du vill kan du också dela upp dem under två olika rubriker där du sorterar efter vad som har haft en positiv inverkan och vad som har haft en negativ inverkan.

Utvecklings- och personlighetspsykologi

  • Erik Homburger Eriksons psykosociala utvecklingsteori utgår från tanken att en människa går igenom olika utvecklingsfaser genom hela livet. Varje utvecklingsfas innebär en konflikt som behöver lösas, och de sociala och kulturella erfarenheter som kommer utav detta, är det som formar personligheten. Fördjupa dig i teorin med fokus på de två faserna som sträcker sig från ungdomsåren till och med tidig vuxenålder. Analysera därefter Jennifers situation utifrån teorin och se om du kan hitta ett svar på vad som talar för och vad som talar emot att han har löst eller kommer att lösa de två utvecklingskriserna med tillfredsställande resultat.
  • Femfaktorteorin beskriver en människas personlighet utifrån fem universella personlighetsdrag. Fördjupa dig i ämnet och analysera därefter Jennifer personlighet utifrån teorin.

Klinisk psykologi

  • PTSD är en förkortning som på svenska står för posttraumatiskt stressyndrom. Detta kan drabba den som varit utsatt för eller bevittnat ett trauma. Fördjupa dig i ämnet och undersök därefter om du kan hitta tecken och symptom hos Jennifer som visar att hon drabbats av PTSD och vad för typ av behandling hon är i behov av för att kunna läka det trauma hon har varit med om.
episodebild

Helena har under sin uppväxt haft en fin relation till sin mamma, men det är en relation som hon nu är på väg att förlora. Sedan två år tillbaka bor Helenas mamma på ett vårdhem efter att ha fått två blodproppar i hjärnan. Hjärnskadan har gjort att hon blivit personlighetsförändrad. Som tidsfördriv spenderar hennes mamma stora summor pengar på utländska samtal och spel på Facebook. För att hennes mamma inte ska riskera att hamna utblottad på gatan, försöker Helena desperat ta kontroll över de utgifter som följer med mammans tidsfördriv, men inser att uppgiften är henne övermäktig. För att få tillbaka energin som krävs för att orka ta hand om sig själv och sitt eget liv, bestämmer sig Helena för att omyndighetsförklara sin mamma. Hur ska Helena kunna berätta det här för sin mamma och kommer det innebära slutet för deras relation?

Begreppslista

  • blodpropp
  • omyndighetsförklarad
  • tankeschema
  • attribuering
  • kontrollfokus
  • självbild
  • självet och idealsjälvet
  • detet, jaget och överjaget
  • jagsvag/jagstark
  • temperament
  • egenskaper/personlighetsdrag

Frågor

  1. Hur verkar Helena se på sig själv?
  2. På vilka olika sätt påverkas Helenas vardag av att hon behöver ta ansvar för sin mamma?
  3. Hur beskriver Helena sin relation med mamman innan hjärnskadan?
  4. Hur har hjärnskadan påverkat relationen mellan Helena och hennes mamma?
  5. På vilket sätt beskriver Helena sin mammas personlighetsförändring?
  6. På vilka olika sätt kan det hjälpa Helena om hennes mamma blir omyndighetsförklarad?
  7. Hur skulle du beskriva Helenas temperament?
  8. Vilka fem egenskaper/personlighetsdrag skulle du säga beskriver Helenas personlighet på ett bra sätt?

Arbeta vidare

Kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva

  • De tankescheman vi har ligger till grund för hur vi tolkar och hittar förklaringar till det som händer och sker i vår vardag. Det kallas för attribuering. Om tolkningen leder till att vi själva upplever oss ansvariga för det som händer lägger vi kontrollfokus inom oss själva. Om vi däremot upplever att vi inte kan påverka eller har ansvar för det som sker, lägger vi kontrollfokus utanför oss själva. Våra scheman kan både guida oss rätt och leda oss vilse. Fundera och skriv sedan ner en händelse i skolan där du nådde en framgång och sedan en händelse i skolan där du stötte på en motgång. Fortsätt sedan att skriva ner för varje händelse vad det var som påverkade att det blev som det blev. Var det på grund av dig själv? Någon annan? Både och? Ta även ställning till om ditt sätt att attribuera i de här två olika situationerna hjälper eller stjälper dig i ditt skolarbete, samt motivera varför.
    • Fundera vidare: Helena hamnade i en jobbig situation när hon försökte ta ansvar för sin mammas ekonomi. Skulle du säga att Helenas sätt att attribuera i situationen var funktionellt, det vill säga att det hjälpte henne att reda ut situationen?
  • Carl Rogers teori om självet och idealsjälvet, beskriver hur pass väl bilden av oss själva stämmer överens med bilden av hur vi skulle vilja vara. Om det finns en överensstämmelse mår individen bra, men om det råder inkongruens känner individen sig missnöjd med sig själv. Fördjupa dig i teorin och undersök sedan med hjälp av ett venndiagram om det råder kongruens eller inkongruens mellan ditt själv och idealsjälv.
    • Fundera vidare: Utifrån vad du får veta i filmklippet, skulle du säga att Helena ställer höga krav på sig själv i sin relation till sin mamma? Hur tror du att det påverkar hennes självbild?

Utvecklings- och personlighetspsykologi

  • Enligt Sigmund Freud pågår ständigt konflikter inom oss människor mellan vad vi vet att vi borde göra och vad vi kanske hellre vill göra. Denna kamp, där vi ständigt behöver lösa konflikter, kan beskrivas utifrån Freuds teoretiska indelning av vår personlighet i detet, jaget och överjaget. Fördjupa dig i teorin och använd sedan den kunskapen för att analysera Helenas personlighet och hur hon hanterar situationen med sin mamma.
  • En människas medfödda förhållningssätt till världen kallas inom psykologin för temperament. Temperamentsforskningen har i sina studier visat att det temperament barn uppvisar under de första levnadsåren ofta fortsätter påverka beteendet genom hela livet. Fördjupa dig i ämnet och ta reda på vilka de olika temperamentsfaktorerna är. Analysera Helena utifrån dessa faktorer och skriv sedan ihop hennes temperamentsprofil.
  • Femfaktorteorin beskriver en människas personlighet utifrån fem universella personlighetsdrag. Fördjupa dig i ämnet och analysera därefter Helenas personlighet utifrån teorin.

Sebastian har en pappa som bor i Egypten och som han aldrig har träffat. Inom Sebastian gror en stark längtan efter att få lära känna sin pappa och han vill nu ta kontakt med honom på sociala medier. Den längtan han känner krockar med osäkerheten om hans pappa ens vill ha honom i sitt liv eller ens ha med honom att göra. Osäkerheten gör Sebastian rädd och han ställs inför ett beslut där han behöver ta ställning till om det är värt risken att bli avvisad. Kommer Sebastian våga ta kontakt med sin pappa?

Begreppslista

  • tankeschema
  • kontrollfokus
  • attribuering
  • identitet
  • självkänsla
  • spegling/identifikation
  • temperament
  • egenskaper/personlighetsdrag

Frågor

  1. Vad menar Sebastian när han säger “att det kanske är bättre att leva i okunskap än att riskera att bli avvisad"?
  2. På vilka olika sätt märks det att Sebastian saknar att ha en pappa i sitt liv som han kan identifiera sig med?
  3. Vilka hinder ser mamman med att ta kontakt med Sebastians pappa via Facebook?
  4. Sebastians mamma säger att det är lite orättvist att han är den som ska vara tålmodig och vara den som tar ansvar för att ta kontakt med pappan. Vad menar hon med det?
  5. När flera veckor har gått har han fortfarande inte fått något svar på sin vänförfrågan. Hur verkar Sebastian hantera den motgången?
  6. Hur skulle du beskriva Sebastians temperament?
  7. Vilka fem egenskaper/personlighetsdrag skulle du säga beskriver Sebastians personlighet på ett bra sätt?

Arbeta vidare

​Kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva

  • De tankescheman vi har ligger till grund för hur vi tolkar och hittar förklaringar till det som händer och sker i vår vardag. Det kallas för attribuering. Om tolkningen leder till att vi själva upplever oss ansvariga för det som händer lägger vi kontrollfokus inom oss själva. Om vi däremot upplever att vi inte kan påverka eller har ansvar för det som sker lägger vi kontrollfokus utanför oss själva. Våra scheman kan både guida oss rätt och leda oss vilse. Fundera och skriv sedan ner en händelse som har med vänskap och relationer att göra och där du nådde en framgång och sedan en händelse där du stötte på en motgång. Fortsätt sedan att skriva ner för varje händelse vad det var som påverkade att det blev som det blev. Var det på grund av dig själv? Någon annan? Både och? Ta även ställning till om ditt sätt att attribuera i de här två olika situationerna hjälper eller stjälper dig när det kommer till vänskap och relationer, samt motivera varför.
    • Fundera vidare: Sebastian hamnade i en känslomässigt stressande situation, när hans pappa ignorerade vänförfrågan på Facebook. Skulle du säga att Sebastians sätt att attribuera i situationen var funktionellt, det vill säga att det hjälpte honom att hantera situationen på ett bra och funktionellt sätt
  • En människas identitet är i allra högsta grad komplex. Hur vi upplever vilka vi är, våra minnen, tankar, reaktioner och handlingar utgör tillsammans viktiga delar av vår identitet. Identiteten är något som börjar utvecklas och formas under uppväxten. Genom att identifiera oss med viktiga personer i vår omgivning, som exempelvis våra föräldrar, är vi aktiva i vårt eget identitetsbyggande. Gör en egen kartläggning av din identitet och undersök vilka delar av den som du har fått från dina föräldrar.
    • Fundera vidare: Under tonåren är det vanligt att vi ifrågasätter vilka vi är och vilka vi vill vara. Att lägga om pusselbitarna i sin identitet under ungdomsåren är en helt naturlig process. Hur tror du att Sebastians identitetsutveckling har påverkats av att han under hela sin uppväxt saknat sin pappa? På vilket sätt kan kontakt med pappan hjälpa honom vidare i identitetsutvecklingen?
  • Rosenbergs självskattningsskala är utformad för att kunna mäta vår egen självkänsla. Formuläret innehåller tio påståenden som man ska ta ställning till. Följande tre påståenden är hämtade från formuläret: “Jag har en positiv inställning till mig själv”, “Jag känner att jag har en hel del bra egenskaper.” och “Jag känner mig minst lika värdefull som alla andra.". Din uppgift blir nu att utifrån det sedda filmklippet motivera och förklara hur du upplever Sebastians självkänsla utifrån dessa tre påståenden.

Rosenbergs självskattningsskala finns att hämta på nätet. Gör en skattning av din egen självkänsla utifrån formulärets tio påståenden. Fundera över vilka faktorer som har påverkat och bidragit till den självkänsla du har. Sammanställ dessa i en lista. Om du vill kan du också dela upp dem under två olika rubriker där du sorterar efter vad som har haft en positiv inverkan och vad som har haft en negativ inverkan

Utvecklings- och personlighetspsykologi

  • En människas medfödda förhållningssätt till världen kallas inom psykologin för temperament. Temperamentsforskningen har i sina studier visat att det temperament barn uppvisar under de första levnadsåren ofta fortsätter påverka beteendet genom hela livet. Fördjupa dig i ämnet och ta reda på vilka de olika temperamentsfaktorerna är. Analysera Sebastian utifrån dessa faktorer och skriv sedan ihop hans temperamentsprofil.
  • Femfaktorteorin beskriver en människas personlighet utifrån fem universella personlighetsdrag. Fördjupa dig i ämnet och analysera därefter Sebastians personlighet utifrån teorin.
episodebild

Mia pluggar på universitetet och umgås mycket med sina vänner i studiegruppen. De har en fin vänskap och gemenskap, men det finns något som Mia inte vågat berätta om: att båda hennes föräldrar är döda på grund av missbruk. Det närmar sig jul och samtal om familj och traditioner gör att det blir allt svårare för Mia att dölja sanningen. Rädslan att hon ska bli dömd för sina föräldrars leverne och bli behandlad som ett offer gör att hon tvekar på om hon ska våga berätta. Samtidigt finns en längtan efter att få vara ärlig om sitt förflutna och att få bli bekräftad för vad hon har åstadkommit trots sin trassliga uppväxt. Kommer Mia fatta det mod som behövs för att våga berätta för sin studiegrupp?

Begreppslista

  • missbruk
  • självschema
  • dysfunktionella tankar
  • funktionella tankar
  • självbild
  • fördomar
  • temperament
  • egenskaper/personlighetsdrag

Frågor

  1. Vilken bild verkar Mia ha av sig själv?
  2. Vad för bild vill hon att vännerna i studiegruppen ska ha av henne?
  3. Varför upplever Mia julen som en extra jobbig period?
  4. Mia är rädd för att hennes roll i gruppen kommer att förändras när hon berättat sanningen om sina föräldrar. Vilka fördomar tror du att Mia kan vara rädd för att andra ska ha om henne om de får veta att hennes föräldrar var missbrukare?
  5. Varför är Mia så rädd för att hennes studiegrupp ska tycka synd om henne om hon berättar sanningen om sina föräldrar?
  6. Hur kan Mias temperament beskrivas?
  7. Vilka fem egenskaper/personlighetsdrag skulle du säga beskriver Mias personlighet på ett bra sätt?

Arbeta vidare

Kognitionspsykologi, verklighetsuppfattningar och bilden av oss själva

  • Inom kognitionspsykologin är en grundläggande princip att tanken kommer före känslan. Albert Ellis redogör i ABC-modellen för hur en en situation (A/activating event) triggar en tanke hos individen (B/beliefs) som sen väcker en känsla (C/emotional consequences) och det är utifrån den känslan som individen sedan handlar. Utgå från Ellis ABC-modell och undersök vilka tankar (B) som triggas av en situation där Mia berättar för sin studiegrupp om sina föräldrar (A) och vad är det för känslor (C) som de tankarna väcker som sedan leder till att hon inte vill berätta.
  • Alla människor har ett självschema som innehåller information om hur man ser på sig själv och vem man är. Självschemat är viktigt för oss, eftersom det styr hur vi tar oss an vardagen och livet i stort. För de allra flesta människor är det viktigt att få behålla den bild vi har av oss själva och när vi umgås med andra så söker vi bekräftelse på att vårt självschema stämmer. Om vi upplever att bilden av oss själva blir hotad, kan vi på gott och ont ta till strategier för att se till att upprätthålla den bilden som andra har om oss. Gör en lista på strategier som du använder dig av för att få behålla ditt självschema, dvs. bilden av dig själv och hur du vill att andra ska uppfatta dig.
    • Fundera vidare: Vad har Mia använt sig av för strategier för att bevara sitt självschema?
  • Carl Rogers lyfter fram två starka drivkrafter som finns inom människan. Den ena är uppskattningen från vår omgivning och den andra är behovet av en positiv självbild. Det är med hjälp av uppskattningen från vår omgivning som vi utvecklar positiva självbilder. Fundera och skriv sen ner vad du uppfattar verkar vara viktigt för Mias självbild. Skriv därefter ner vad hon är rädd för att vännerna i studiegruppen kommer att tänka om henne om hon berättar sanningen om sina föräldrar. Dra sen en slutsats om på vilket sätt hon upplever att sin självbild blir hotad av det.

Utvecklings- och personlighetspsykologi

  • En människas medfödda förhållningssätt till världen kallas inom psykologin för temperament. Temperamentsforskningen har i sina studier visat, att det temperament barn uppvisar under de första levnadsåren, ofta fortsätter påverka beteendet genom hela livet. Fördjupa dig i ämnet och ta reda på vilka de olika temperamentsfaktorerna är. Analysera Mia utifrån dessa faktorer och skriv sedan ihop hans temperamentsprofil.
  • Femfaktorteorin beskriver en människas personlighet utifrån fem universella personlighetsdrag. Fördjupa dig i ämnet och analysera därefter Mias personlighet utifrån teorin.