LärarhandledningTänk till - våga fråga
I Tänk till – våga fråga? finns svaren på frågorna ingen egentligen vågar ställa till människor som valt olika vägar, är sig själva trots omgivande normer eller har olika förutsättningar. Svaren är personliga, men genom att ta del av olika personers erfarenheter, känslor och tankar får fler möjlighet att känna igen sig och förstå och respektera andra. Tänk till är program som höjer ungas röster om det som är viktigt. Programmen finns på Instagram, TikTok och Youtube. Många av dem finns också på UR Play. Ämnen som Tänk till lyfter handlar om allt från relationer, identitetsfrågor, hbtq, extremism, religion, politik till invandring. Det finns 29 avsnitt i serien Tänk till – våga fråga? hittar du på UR Play. De avsnitt som kan passa särskilt bra att ta upp i skolan är:
- Saker du aldrig vågat fråga en transkille!
- Saker du aldrig vågat fråga en transtjej!
- Saker du aldrig vågat fråga en före detta nazist!
- Saker du aldrig vågat fråga en hijabi!
- Saker du aldrig vågat fråga en före detta kriminell!
- Saker du aldrig vågat fråga en ensamkommande!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som flytt!
- Saker du aldrig vågat fråga en same!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som sitter i rullstol!
- Saker du aldrig vågat fråga någon som är adopterad!
I mars 2022 reste redaktionen till Polen för att träffa ungdomar som flytt från Ukraina. Dessa program passar också verksamheten i skolan. Du hittar dem på Instagram och Youtube. Sök på: Tänk till II Vittnesmål från Polen
Syfte och målgrupp
Målgruppen är elever på gymnasiet.
Tänk till –våga fråga? är i första hand inte tänkt att användas i skolan. Det är är en kanal direkt till, med och av unga. Men eftersom många av avsnitten tar upp ämnen som är framskrivna i Gy11 så går det att finna stöd till undervisningen genom att använda Tänk till – våga fråga? som en utgångspunkt för samtal om frågor som rör värdegrund och mänskliga rättigheter.
Precis som på alla platser i samhället kan starka känslor väckas i skolan i samband med undervisning. I en tid av polarisering och extremism ställs det höga krav på skolans demokratiska uppdrag. Detta material är tänkt att fungera som ett stöd när det “brinner till” i klassrummet, för att främja demokratiska samtal och hanteringen/acceptansen av dessa. Att stötta eleverna att kunna skilja på tankar, känslor, tolkningar och fakta är en del i att stödja demokratin. På så sätt kan undervisningen ge möjlighet att uppmuntra och stödja eleverna när starka emotioner kommer upp, istället för att värja sig från dem.
Fördelen med att använda röster från personerna i Tänk till, som ju inte är elever eller vuxna på skolan, är att personerna i avsnitten talar för sig själva. Det minskar risken för att elever kan känna att de måste bli privata och berätta hur det är eller har varit för just dem.
UR föreslår alltså att man tar upp frågorna när det blir aktuellt, till exempel på mentorstid eller i ämnesundervisningen. Längre ner i detta material kan du läsa mer om varför det är viktigt, vad utmaningarna kan vara och vilka grundläggande förutsättningar som är bra att skapa.
UR varken vill eller kan peka ut teman som svåra eller kontroversiella, utan vill enbart erbjuda ett samtalsstöd för den lärare som möter kontroversiella åsikter eller frågor i klassrummet och som behöver hantera dessa. Åsikter kan vara kontroversiella genom att de kan brista i respekt för mänskliga rättigheter eller bryta mot diskrimineringslagarna.
Skolväsendet vilar på demokratins grund. Det är första meningen i Gy11. Detta är ett grundläggande värde som skolan ska förmedla och gestalta, och det kräver ett respektfullt och öppet samtalsklimat.
Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska i skolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, könsöverskridande identitet eller uttryck, sexuell läggning, ålder eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Alla tendenser till diskriminering eller kränkande behandling ska aktivt motverkas. Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser. (Skolans värdegrund och uppgifter, Gy11)
Om handledningen
Struktur och upplägg
Den här lärarhandledningen vill ge dig som lärare ett stöd för hur du med hjälp av Tänk till – våga fråga? kan vägleda och hantera samtal i skolan om svåra frågor.
Handledningen ger först ett antal förslag på metoder för att leda samtal om värdegrund och normer. Sedan följer ett avsnitt som beskriver bakgrunden till varför det är viktigt att ta upp svåra eller kontroversiella frågor i skolan.
Förberedelser
- Involvera elevhälsan tidigt så att de är förberedda och vid behov kan läsa in sig på frågorna.
- Låt klassens klimat vara vägledande. Kommer det gå att arbeta i helklass eller passar mindre grupper bättre? Eller är det istället eget arbete som passar den här klassen bäst just nu? Beroende på klassens förmåga att hantera olikheter och hierarkier kan det vara lättare att starta med mer enskilt arbete för att över tid gå över till mer gemensamt arbete.
- Sätt upp ett antal samtalsregler, till exempel: alla elever har rätt att uttrycka sin åsikt, alla elever har ansvar för att lyssna respektfullt, ingen elev ska ge kränkande kommentarer till någon annan. Om det är nödvändigt påminn som samtalsregler som utgår från demokratiska principer och principer om mänskliga rättigheter. Yttrandefriheten är en grundläggande mänsklig rättighet som endast kan begränsas för att skydda en annan mänsklig rättighet.
Inledning
För att få igång eleverna i samtal kan det vara bra att börja med några lättare och neutrala frågor. Kanske kan eleverna berätta om en favoritserie, ett drömresemål eller vad de skulle ta med till en öde ö.
Frågor
Inled med beskrivande frågor efter avsnitten, till exempel:
- Vilka frågor fick deltagarna?
- Vad svarade deltagarna på de olika frågorna?
Gå därefter in på elevernas reaktioner genom frågor som:
- Fanns det frågor som du upplevde som okänsliga? Varför då?
- Verkade det bekvämt eller obekvämt för de som svarade? Hur kommer det sig, tror du?
- Var det några svar som förvånade dig? Hur kommer det sig?
- Var det någon av frågorna som du förstår kan vara särskilt känslig. och kanske svår att svara på?
- Var det någon av frågorna som du inte upplever som svår eller känslig? Motivera ditt svar.
- Hur kommer det sig att samma fråga kan upplevas olika av olika personer? Fundera utifrån livssituation, identitet eller förutsättningar.
Både lärare och elever ska försöka att undvika att bedöma varandras svar. Svara "tack", "intressant" eller "spännande". Du som lärare kan gärna hjälpa eleverna att sortera vad som är en tolkning och vad som är fakta när du ger respons.
Uppmana eleverna att inte dra för stora växlar av svaren i programmen. Individerna som svarar på frågorna i avsnitten svarar utifrån sig själva. De representerar inte en grupp.
Tips inför diskussionerna:
- Utgå från öppna frågor där det ges möjlighet att reflektera fritt, utan att det finns bara ett korrekt eller felaktigt svar på frågan. Det kan till och med finnas flera alternativa svar. Det är inte säkert att du som lärare är den som vet mest om frågan.
- Be eleverna att utveckla sina svar genom att motivera, exemplifiera och förklara. Om de inte håller med någon annan, så är det bra om de förklarar varför och visar hur de själva tänker.
- Låt gärna eleverna sammanfatta vad andra har sagt för att uppmuntra eleverna att lyssna på varandra.
- Skilj på sak och person! Uppmana eleverna att de ska tycka till om frågan i sig, inte om personen.
- Ge eleverna betänketid. Se till att pausa mellan frågan och när diskussionen startar. Gärna 3-5 sekunder.
- Arbeta gärna med EPA – enskilt, par, alla – för att få alla elever delaktiga. När hela klassen diskuterar kan det vara bra att använda handuppräckning: "Hur många håller med?", "Har alla förstått?". När eleverna sitter i par är det bra om de paras ihop slumpvis, låt dem inte välja partners själva. När ni diskuterar i helklass kan det vara bra att använda metoder som till exempel fyra hörn, där olika hörn representerar olika åsikter och eleverna ställer sig i det hörn som bäst stämmer överens med hur de själva tänker, heta linjen , där eleverna ställer sig kring en tänkt linje i klassrummet, fyrtorn , där du delar ut lappar med åsikter till några elever som sprider ut sig i klassrummet. Sedan får övriga elever ställa sig nära den person vars åsikt man håller med om mest.
- Tyst diskussion kan också vara bra att använda sig av. Då skriver läraren åsikter på blädderblockspapper och lägger ut på några bänkar i klassrummet. Eleverna går sedan tysta runt och skriver kommentarer till åsikterna eller svar på frågorna på pappren. Sedan läser någon, kanske läraren, upp alla svar/kommentarer.
Arbeta vidare
Kanske kan arbetet kompletteras med att eleverna får i uppgift att söka reda på fakta för att bredda perspektivet ytterligare: hur kan livsvillkoren se ut för andra som identifierar sig med den sociala gruppen, finns det lagar eller andra regelverk som individer som tillhör gruppen måste förhålla sig till, vilka normer i samhället påverkar livsvillkoren för gruppen?
Avslutning
Det kan vara hjälpsamt att i förväg reflektera över hur ett avslut på ett samtal görs. Är det att nå konsensus? Att avsluta i hegemoni? Med hegemoni som didaktiskt ideal innebär det ett avslut där skillnader och konflikter kvarstår. Det är viktigt att påpeka att hegemoni alltid är ett temporärt avslut. Hegemoni kan alltid rubbas av det den utesluter. Då hegemoni endast avslutar diskussionen och inte konflikten i sig, finns alltid möjlighet att återuppta diskussionen.
Se till att det finns tid över så att alla elever har fått säga det de vill. Fråga om det finns något mer att säga, eller om alla har fått säga sitt. Var det en viss åsikt som fick dominera? Kände någon sig överkörd? Vad ska man ta upp nästa lektion?
Bakgrund
Referenser / källor
Hantera kontroversiella frågor, Europarådet
Undervisa om kontroversiella frågor, utbildningspaket för lärare, Europarådet
Kontroversiella frågor, Stöd i arbetet, Skolverket
Forskning och studentuppsatser om kontroversiella frågor:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1520210/FULLTEXT02.pdf
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1580501/FULLTEXT01.pdf
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1327663/FULLTEXT01.pdf
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1404524/FULLTEXT01.pdf
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1256577/SPIKBLAD01.pdf
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).