LärarhandledningEn särskild sommar - pratstartare
Dessa 18 pratstartare är korta videos där elever i gymnasiesärskolan tar upp olika viktiga ämnen som har med vuxenlivet att göra. De är tänkta att inleda en klassrumsdiskussion kring olika teman. Delarna är plockade ur UR:s realityserie En Särskild sommar (säsong 2), med premiär i tv hösten 2022. Vissa delar av avsnitten är utformade som tävlingar där ungdomarna tävlar mot varandra i lag, inom det tema som avsnittet handlar om. De ungdomar som medverkar i avsnitten har alla intellektuell funktionsnedsättning och själva har gått i gymnasiesärskolan. I avsnitten reflekterar de över kärlek, sex och samtycke, sociala medier, fysisk och psykisk hälsa samt arbetslivet och framtiden.
Avsnittsförteckning
Tv-avsnitten till "En särskild sommar 2" är 30 minuter långa och till varje sådant avsnitt hör tre pratstartare inom samma tema. De korta avsnitten, pratstartarna, är ca 5 minuter långa och kan användas enskilt och i valfri ordning.
Nedan är en förteckning över samtliga program i serien:
Avsnitt 1: Samtycke (30 min)
Pratstartare 1: Workshop om samtycke
Pratstartare 2: Tävling rita könen
Pratstartare 3: Diskussion om kärlek
Avsnitt 2: Sociala medier (30 min)
Pratstartare 1: Workshop sociala medier
Pratstartare 2: Tävling om sociala medier
Pratstartare 3: Diskussion sociala medier
Min diagnos (30 min)
Pratstartare 1: Hur pratar man om IF
Pratstartare 2: Styrkor med IF
Pratstartare 3: Diskussion om IF
Må bra på insidan (30 min)
Pratstartare 1: Ensamhet
Pratstartare 2: Ältande
Pratstartare 3: Diskussion om vänskap
Vi vill ha ett jobb (30 min)
Pratstartare 1: Vi provjobbar
Pratstartare 2: Vilka jobb kan man ha med IF?
Pratstartare 3: Diskussion om att arbeta
Rör på dig! (30 min)
Pratstartare 1: Träna där du står
Pratstartare 2: Rör som du känner dig
Pratstartare 3: Varför ska man träna?
Syfte och målgrupp
Programmen kan användas inom många av gymnasiesärskolans kurser eller inom folkbildningen. De kan också med fördel användas på mentorstimmar eller i ämnesövergripande lektioner. Syftet är att eleverna ska få förståelse för olika sammanhang, träna sin självständighet och jobba mot personliga mål inför vuxenlivet.
Målgrupp: gymnasiesärskolan, folkbildningen, särskild utbildning för vuxna
Läroplanskopplingar
Läroplanskoppling/Koppling till läroplanen, GySär13
Programmen och handledningens övningar kan kopplas till följande kunskapsmål:
Det är skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar
- har tillägnat sig kunskaper i de kurser eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv,
- har utvecklat sin förmåga att
- formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem,
- reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
- kritiskt granska normer, värdera påståenden och förhållanden, och
- lösa praktiska problem och arbetsuppgifter,
- har kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck,
- har utvecklat kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa,
- har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
- har utvecklat sin förmåga att kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
- kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
- respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
- tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
- har stärkt sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor,
- fått möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper och
- självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,
- utvecklat sin självkännedom och ökat sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha,
- har viss kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete,
- blivit medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket
Om handledningen
Struktur och upplägg
En särskild sommar finns i två säsonger med längre avsnitt och 18 pratstartare till varje säsong. Säsong 1 har en egen lärarhandledning uppbyggd på samma sätt som denna.
Man kan antingen titta på det längre avsnittet och därefter gå vidare till en eller flera pratstartare eller enbart arbeta med de korta pratstartarna.
Till varje avsnitt i programserien finns en handledning som innehåller:
1. En kort beskrivning av avsnittets innehåll.
2. Frågor eller citat att samtala om.
3. Uppdrag kopplade till läroplanen och avsnittets innehåll.
Till vissa uppdrag finns arbetsblad. De hittas under ”pedagogiskt material”.
Två askar
Handledningen hänvisar till användning av två askar:
• ”Klassens frågelåda”, en större ask för klassrumsdiskussioner
• ”Framtidens ask”, en mindre, personlig ask för varje elev.
Klassens frågelåda – klassrumsdiskussioner
Använd en tom burk med lock eller en skokartong för att skapa ”Klassens frågelåda”. Illustrera gärna asken med ord, teckningar eller bilder som eleverna förknippar med framtiden och med att vara vuxen. Ni kan låta utsmyckningen av asken bli ett moment i sig. Asken används i lärarhandledningen till att samla frågor från eleverna efter varje avsnitt. Till avsnitten finns även färdiga frågor och citat från ungdomarna i programmet att samtala kring.
En av svårigheterna med undervisning om sexualitet, relationer och diagnoser är att kunna balansera mellan det personliga och det privata. Det är centralt att respektera elevens behov av integritet. Användningen av anonyma frågor från eleverna, blandat med frågor och citat från programmen, kan hjälpa till att få igång ett samtal.
Framtidens ask – elevens personliga
Längst bak i lärarhandledningen finns ett kopieringsunderlag: en modell på en ask. Syftet är att varje elev också skapar sin egen ask där hen samlar personliga mål; saker som hen vill lära sig mer om, eller sysslor och färdigheter att behärska. Det kan handla om vardagssysslor, som att stryka kläder och laga mat. Det kan också handla om att lära sig mer om sin diagnos, hantera sociala medier, arbetslivet, leva hälsosamt eller öva på att inleda relationer. Låt tillverkningen av asken bli ett moment i sig. Använd mallen för att vika och limma ihop en egen ask. Om man vill göra den större kan man förstora mallen till A3-format. För gärna över ritningen till ett lite tjockare papper eller limma fast mallen på ett tjockare papper. Klipp ut, färglägg, illustrera och vik sedan ihop asken och limma ihop sidornas kanter.
Samtycke
Frågor
- När kan man säga nej? Hur kan man säga nej? Är det svårare att säga nej än att säga ja – varför tror du att det är så?
- Är det okej att säga ja? Vad ska man tänka på då?
- Är det normalt att inte vilja ha sex eller närhet med någon annan person?
- Johanna: ”Samtycke kan handla om olika saker – inte bara sex.”
- Experten Katerina: ”Hur vet man att det är en kompis eller om det är någonting mer – vad finns det för signaler?”
- Experten Katerina: ”Man måste se att den andra vill”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna minnas särskilt när det kommer till samtycke? Be dem skriva ner sin lärdom eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag 1. Samtycke – tycker du som jag?
Att säga och visa att man vill är lätt, men hur visar och säger man att man inte vill eller har ångrat sig när man väl har börjat pussas, kramas, hångla eller ha sex? Låt eleverna tillsammans skapa olika dialoger och händelser och dramatisera olika förlopp med hjälp av tex dockor, skapade bilder eller texter.
Uppdrag 2. Samtycke i andra situationer.
Öva på att fråga samtycke och att säga och visa ja eller nej i andra situationer än närhet och sex, tex när man spelar ett spel, kastar en boll till varandra eller liknande situationer. Stanna upp och våga fråga och våga säga nej. Viktigt att bekräfta den andras kroppsspråk och vad personen säger.
Tävling: Rita könen
Frågor
- Hur ser det kvinnliga könsorganet ut och vilka delar består det av?
- Hur ser det manliga könsorganet ut och vilka delar består det av?
- Experten Katerina: ”Någonstans börjar ju sexualiteten med en själv”
- Daniela: ”Jag hade inte koll på hur en snippa ser ut”
- Nils: ”Jag kommer aldrig ha sex”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till könsorganen? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag 1. Könets anatomi
Gör som ungdomarna i programmet. Låt eleverna rita eller illustrera hur könsorganen ser ut. Bestäm om både de yttre och de inre delarna av könsorganen ska ingå. Låt eleverna diskutera bilderna gemensamt.
Uppdrag 2. Könscellens väg genom kroppen
Rita penisen och vaginan i genomskärning med alla yttre och inre delar. Visa spermiens väg från testikeln till bitestikeln, genom sädesledaren, förbi prostatan och slutligen ut genom urinröret.
Visa äggets väg från äggstocken till äggledaren, in i slidan och om ingen befruktning skett vidare ut ur kroppen med mensen.
Gör en motsvarande genomgång av vad som händer under ett samlag och när en spermie befruktar ett ägg och vad som händer i kvinnans kropp efter det. Vad händer med äggcellen och spermien om det inte sker någon befruktning?
Lär dig mer på Umo.se
Gå in på www.umo.se. Där finns tydlig och lättläst information om könsorganen, de olika delarnas namn och funktion. Webbplatsen använder Talande web. All text går att få uppläst om man vill.
Diskussion om kärlek
Frågor
- Vilka andra känslor kan vara starkt kopplade till kärlek?
- Hur visar man att man inte är intresserad på ett bra sätt?
- Kraiwi: ”Sättet man pratar – det är stor skillnad från hur man pratar med en kompis”
- Nils: ”Kärlek är en relation som man kan bygga upp”
- Johnny: ”Då vill jag bara titta med ögonen och säga jag älskar dig!”
- Vad är hedersrelaterat våld och förtryck? Vad kan man göra om någon annan vill bestämma vem man ska vara kär i och leva med?
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad mer vill eleverna lära sig om kärlek? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis eller en deltagare i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag 1. Vad händer i kroppen?
I avsnittet berättar deltagarna om pirrande känslor i magen, men vad händer med känslorna, könsorganen och andra kroppsdelar? Låt eleverna beskriva och ta reda på vad som händer i kroppen när man upplever kärlek. Låt eleverna rita av en kropp och illustrera var kärlekskänslorna finns. Rita och samtala även om var och hur det känns när det inte känns bra. Vad är skillnaden mellan dessa känslor? Känns de på olika platser i kroppen? Kan du skilja på vad som är vad?
Läxa
Ge som läxa till eleverna att ta reda på vad som händer i kroppen när man blir förälskad genom att söka på UMO.se
Tips! Se på avsnittet ”Vad händer i kroppen när man är kär ”på www.svtplay.se SVT Lilla aktuellt
Uppdrag 2. Åldersgräns
Man bestämmer själv över sin kropp och sin sexualitet och det ska kännas bra för båda. Men det finns regler för hur gammal man måste vara för att ha sex. Undersök vilka regler som gäller för olika åldrar.
Workshop sociala medier
Frågor
- Vilka olika brott kan hända på sociala medier? Vilka känner ni till?
- Vad ska man tänka på för att skydda sig mot de faror som finns på sociala medier?
- Nils: ”Jag brukar skita i de negativa människorna och fokusera på dem som är positiva istället”
- Julia: ”De gömmer sig bakom telefoner och datorer – de skulle aldrig säga sådant rakt ut i verkligheten”
- Daniela: ”Jag blev trakasserad av min kille … jag blev utnyttjad och det kändes inte OK”
- Experten Hugo: ”Det finns äldre som riktar in sig på yngre bara för att lura av dem bilder”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till problemen och farorna på sociala medier? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag. Trista typer på nätet – haters, troll och catfish.
Det är lätt att låtsas vara någon annan på sociala medier och det är svårt att veta om den man pratar med faktiskt är den personen som den utger sig vara. Personen kanske använder någon annans fotografi och hittar på en historia om sig själv som inte är sann.
Låt eleverna skriva ner en komihåglista till sig själv vad de inte ska dela med sig av till andra, sina privata uppgifter de ska tänka på när de är ute på nätet. Fotografera av den eller skriv ner den i anteckningar på telefonen.
Uppdrag. Inställningar som skydd
Det finns olika inställningar som du kan använda för att styra kontakterna på sociala medier och minska riskerna för att du och dina inlägg inte nås av personer du inte känner? Hur gör man om man vill sluta följa någon, blockera en person eller rapportera något olämpligt på sociala medier?
Uppdrag. Källkritik
Använd Skolverkets checklista och diskutera vad man kan tro på eller inte och hur man kan undersöka om något är sant eller inte.
Gå in på www.skolverket.se Där finns en checklistan Kolla källan - Sociala medier med ett antal kritiska frågor som elever kan ställa sig när de använder sociala medier.
Tips! Se även avsnittet Källkritik och medier i programserien Mediesnacket på UR.
Tävling om Sociala medier
Frågor
- Vad menas med att det man skriver på sociala medier finns kvar för evigt?
- Hur ofta är OK att kontakta någon på sociala medier, mail, telefon eller meddelandefunktioner?
- Hur ska man hantera taskiga kommentarer på sociala medier?
- Hur säger man till när en kompis går över gränsen eller att någon som försöker kontakta dig gör det?
- Vad kan jag göra om något skrivit något elakt om mig?
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna minnas särskilt när det kommer till förhållningssätten på sociala medier? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag 1. Forumspel: samtycke på sociala medier
För att träna i relationer på nätet, att både sätta gränser och respektera andras önskemål om kontakt kan man spela forumspel med en situation som urartar. Använd två eller tre karaktärer. Två personer som har kontakt med varandra på sociala medier och någon annan som finns med i bakgrunden.
Förslag: Två personer får kontakt på sociala medier. Plötsligt går allt fel och katastrofen är ett faktum.
STOPP! Vem vill hoppa in och byta plats med någon karaktär och rädda situationen eller börja om från början?
Gå in på www.umo.se Där finns tydlig och lättläst information om relationer och tips om att umgås på nätet. Webbplatsen använder Talande web. All text går att få uppläst om man vill.
Diskussion sociala medier
Frågor
- Har du råkat ut för något dåligt på Internet? Har någon skrivit något dumt till dig?
- Hur vet man att något är sant, på skoj eller ljug på sociala medier?
- Nils: ”Jag har blivit lurad många gånger ”. ”Det är också ett brott det de gör”
- Kraiwi: ”Jag försvarade en kompis och sen skrev en tjej rasistiska saker om mig”
- Julia: ”Man kan vara elak i verkligen också men jag tror inte att man skulle våga säga de elaka orden på riktigt och då är det är lättare att skriva”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer sina egna eller andras erfarenheter? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag 1. Rollspel
En kontakt med någon på sociala medier kan leda till vänskap men kan också leda till att man råkar illa ut. Det är viktigt att vara förberedd och veta vad man kan göra för att undvika farorna och vad man kan göra om man blir utsatt för något obehagligt eller brottsligt.
Eleverna får följande roller:
- En ungdom
- En hater, catfish eller bedragare
- En kompis
- En vuxen
Tips! Ta reda på mer om barn och ungas rättigheter vid brott på Brottsoffermyndighetens sida: www.jagvillveta.se Webbplatsen använder Talande web. All text går att få uppläst om man vill.
Dagbok över skärmtid Arbetsblad.pdfUppdrag 2. Dagbok över skärm- och speltid
Håll en dagbok över hur mycket tid du lägger ner på sociala medier och digitala spel under en vecka och när på dygnet du spelar. Skriv också ner hur många timmar du sover varje natt.
Genom att skriva upp hur mycket och när på dygnet du gör det kan du jämföra med dina klasskompisar och diskutera vad man kan göra för att hålla det på en bra nivå. Ta reda på vad man kan göra om man behöver minska användningen.
Hur pratar man om IF?
Frågor
- Vad är du bra på, är det något som du är särskilt stolt över?
- Måste man berätta att man har IF? I vilka situationer är det viktigt för någon att veta?
- Experten Emma: ”IF syns inte på många som har det, men det märks inuti att man har det”
- Experten Emma: ”Om man har IF kan man ha svårt att hantera pengar, pengars värde och matten”
- Experten Emma: ”Med min IF har jag svårt att tolka om man är arg på mig” ”Jag har svårt att tolka om någon skämtar med mig på ett ironiskt sätt” ”Jag har svårt att tolka olika röstlägen”
- Julia: ”Det kan ju vara i skolarbete att man ligger efter sånt – att man kämpar med läxor.
- Julia: ”Det tog många år för mig att acceptera att jag har IF”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till just sin IF? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Kartlägg lösingar.pdfUppdrag. Det här hjälper mig/ Så här vill jag att du gör (arbetsblad)
Calle beskriver sin IF och sina behov så här: ”Jag förstår inte om man pratar för snabbt, om man pratar sakta förstår jag mer”
Sätt ord på vad du har svårt med och hur du vill att andra ska göra för att du ska kunna delta på samma villkor som andra.
Uppdrag. Förändring
Deltagarna demonstrerar dels för att de är stolta över sig själva men även för att de vill skapa förändring? Vilken förändring vill du se? Hur skulle du kunna påverka det?
Styrkor med IF
Frågor
- Vilka är dina styrkor?
- Hur brukar du beskriva din IF för andra som inte vet vad det är?
- Johnny: ”Det är viktigt att prata om diagnoser för den föds man med och då har man en del som man är bra på och inte bra på”
- Johnny: ”Det som är svårt det är att förstå om det är skoj eller inte”
- Johanna: ”Jag mår inte så bra av min diagnos”
- Kraiwi: ”Min styrka är att jag står för den jag är”
- Julia: ”Jag tror vi blir starka av det, att vi vågar prata om det och vågar visa hur vi känner oss och så”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till IF och andra diagnoser? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag. Superkraft och sårbarhet
De flesta superhjältar med ovanliga krafter och förmågor har även ovanliga svagheter. En person som klarar allt hela tiden och aldrig stöter på några problem eller hinder, hur kul och spännande är det egentligen? Vilka exempel finns på hjältar och karaktärer med både styrkor och svagheter, positiva och negativa sidor. Tänk på karaktärer från filmer, böcker, sagor, serier eller spel.
Diskussion om IF
Frågor
- Vad är du bra på, är det något som du är särskilt stolt över?
- Deltagarna demonstrerar dels för att de är stolta över sig själva men även för att de vill skapa förändring? Vilken förändring vill du se? Hur kan man påverka för att nå en förändring?
- I vilka sammanhang eller platser upplever du att det inte finns några hinder? Vad är det som gör att det är så tror du?
- Nils: ”Oavsett om vi har diagnos eller inte - Vi är lika värda! ”
- Kraiwi: ”Jag har kompisar som respekterar mig för den jag är - det är viktigast ”
- Experten Emma: ”De är unika och bra precis som de är, de ska älska och tycka om sig själva precis som de är”
- Daniella: ”Jag har blivit retad för att jag har en diagnos och de har inte förstått att jag hade det”
- Kraiwi: ”Jag har kompisar som accepterar mig för den jag är"
- Johanna: "Jag är alltid snäll och aldrig elak"
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om när det kommer till sina rättigheter eller minnas särskilt när det gäller sina styrkor eller allas lika värde? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag 1. Gör Emmas Power-övning.
Låt eleverna skriva ner saker som de är bra på, sina bra egenskaper, för att visa hur bra de är. Låt andra elever berätta vad de tycker att kompisarna är bra på. Skapa demonstrationsplakat eller bilder med tre saker som de är stolta över.
Uppdrag 2. Ta reda på om dina rättigheter
I avsnittet ropar deltagarna Vi är lika värda! Låt ungdomarna undersöka vilka särskilda rättigheter det finns för personer med funktionsnedsättning och vad som menas med diskriminering?
Tips! Läs om diskriminering här: https://www.do.se/sprak-och-lattlast/om-diskriminering-lattlast/vad-ar-diskriminering-lattlast
Ensamhet
Frågor
- Nils: ”Jag har varit mycket ensam och ledsen och velat träffa vänner” (Corona)
- Nils: ”När jag inte har någon att prata med då brukar jag ringa en kompis”
- Kraiwi: ”Det kan kännas ganska jobbigt att vara ensam”
- Johanna: ”För att jag ska må bra lyssnar jag på musik så att jag mår bättre och blir på bra humör igen”
Arbeta vidare
Uppdrag 1. Håll dialogen igång
Övning i att hälsa på varandra, hålla en dialog och turas om i samtal. Netflixserien On the spectrum hade en övning där dialogen hölls levande genom att inte ställa ja/nej-frågor utan istället använda ”Vad/vem/var/hur/när och varför-frågor” för att håla dialogen igång.
Uppdrag 2 Aktiviteter
Undersök vilka aktiviteter som eleverna deltar i.
Ältande
Frågor
- Vad kan ni fastna kring ältande och övertänka?
- Experten Sofie: ”Det kan bli att jag tjatar för att jag vill veta liksom”
- Daniela: ”Det kan hända att jag blir riktigt sur när jag inte får ut det ur huvudet”
- Kraiwi: ”Jag brukar grubbla över min ekonomi”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till att hantera oro och ältande? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag: Oro
Sömn är jätteviktigt och det är ofta vid läggdags som tankarna kommer eller blir extra starka. Expertens tips är att skriva ner vad det är du fastnar i på ett papper och lägga det i en mapp. Lämna tanken på lappen och ta hjälp av någon nästa morgon för att se hur man kan lösa det som man grubblar på. Försök också bryta oron genom att aktivera dig med något annat för en stund. Tex att gå en promenad eller att ringa en vän.
Följ tipsen i filmen på Umos hemsida:
https://www.umo.se/att-ma-daligt/tips-for-att-ma-battre/film-tips-for-att-ma-bra/
Om Umo, ungdomsmotagningen: På deras webbplats finns tydlig och lättläst information om vart man kan vända sig om man mår dåligt. Webbplatsen använder Talande web. All text går att få uppläst om man vill.
Diskussion om vänskap
Frågor
- Lova: ” En bra kompis är både snäll och omtänksam och man kan prata med varandra”
- Johnny: ”Jag hade en kompis som gjorde fel mot mig men han bad om ursäkt”
- Julia: ”Ibland tror jag man kanske inte märker själv att man gör fel, för alla reagerar på olika sätt”
- Calle: ”Om någon är ledsen då är det viktigaste att trösta någon”
- Calle: ”Om jag mår dåligt, då brukar jag släppa ut det direkt”
- Johnny: ”Om man är ledsen kan man prata med de kompisar som man står närmast, sina föräldrar”
- Daniela: ”Man ska alltid försöka att peppa sin kompis”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till vänskap? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag: Rollspel
Vad kan man göra när ens kompis känner sig nere och man vill få kompisen på bra humör?
Nedstämdhet kan påverka olika personer på olika sätt. En del blir ledsna eller verkar trötta och andra blir arga eller irriterade. En del vill vara ifred och andra vill ha tröst och sällskap.
Eleverna får följande roller:
- En ledsen kompis
- Två vänner som stöttar och försöker trösta
Vi provjobbar
Frågor
- Vilka jobb har du provat på?
- Vilka jobb vet du att andra personer med IF har?
- Johanna ”Det kan vara full fart och lite stressigt”
- Lova: ”När jag träffar på nya personer känner jag mig lite blyg”
- Arbetsgivaren/Bonden: ”Det är nog ingen som kan allt på en gång”
- Johnny: ”Ibland kan det hända att jag organiserar fel, det gäller att koncentrera sig noga när man har IF”
- Kraiwi: ”Jag kanske inte kan göra allt som alla andra…men jag lär mig något nytt hela tiden”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till arbetslivet. Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag 1: Möten med arbetslivet
Studiebesök, besök från arbetslivet och prao ger bra erfarenheter för när man ska göra sina egna val i framtiden. Bjud in representanter från olika yrken i närområdet eller unga vuxna som berättar om hur de gjort sina val.
Tips! Se även programserien Jag jobbar på UR Play. Sex unga vuxna med IF visar sina arbetsplatser, berättar hur de fick sitt arbete och vad arbetet betyder för dem. I programmen möter vi också deltagarnas handledare, som berättar vad deltagarna bidrar med på arbetsplatsen och vilket stöd de får.
Uppdrag 2: Spelar kön någon roll?
I vissa yrken arbetar fler killar än tjejer eller tvärt om. Finns det några begränsningar för vilket yrke man kan välja beroende på vilket kön man har? Diskutera vidare i gruppen.
Vilka jobb kan man ha med IF?
Frågor
- Har du något drömyrke eller en drömarbetsplats? Vad är det som gör att de vill arbeta just där eller inom det yrket?
- Kraiwi: ”Att bli målare är större jobb än vad man tror, det är inte bara att måla”
- Vad är ett bra jobb?
- Hur har olika yrken förändras i takt med den tekniska utvecklingen? Jämför hur ett yrke såg ut för 100 år sedan jämfört med idag – vad har förändrats.
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till olika yrken? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag 1: Hjälpmedel och stöd på arbetsplatsen
Julia: ”Fast man har IF så fungerar många yrken med bra strategier --- lösningar för hur man kan jobba på den arbetsplatsen”
Vilka möjligheter finns efter studierna? Lär er mer om rätten till tillgänglighet, stöd och hjälpmedel både inom studier och i arbetslivet
Gå in på www.arbetsförmedlingen.se och undersök vilken hjälp som finns för arbetssökande med funktionsnedsättning.
Uppdrag 2: Arbetsplatsen
På en arbetsplats kan det vara bra att kunna ta eget ansvar, vara hjälpsam och punktlig, att våga fråga om man inte vet, att vara bra på att samarbeta och att ta egna initiativ. Ge eleverna i uppdrag att diskutera olika egenskaper som kan komma till bra nytta på en arbetsplats. Vad är eleverna bra på sedan tidigare, är det något skolämne som eleven gillar eller en egenskap eller förmåga som eleven vet att den är särskilt bra på eller vill utveckla?
Uppdrag. Hjälpmedel
Om man har svårt med sådant som handlar om minne, planering och koncentration finns det digitala hjälpmedel som stöd för att till exempel planera en resa, hitta till ett ställe eller påminna sig om saker. Undersök vilka funktioner som finns på webbsidor, inbyggda i mobiltelefoner eller som appar. Vilka hjälpmedel använder eleverna redan? Vilka vill de använda? Och hur får de tillgång till dem?
Undersök tillsammans vart man kan vända sig om man är nyfiken på hjälpmedel för personer med IF. Information om hjälpmedel för kommunikation och kognitivt stöd finns på till exempel 1177 vårdguiden, www.1177.se
Diskussion om att arbeta
Frågor
- Hur får man ett jobb? (studier, praktik, anknytning – att man känner någon)
- Vilka steg behöver man ta innan man får ett jobb?
- Johanna: ”Jag kan ha så svårt att prata om jobb för jag har inte tänkt på det än”
- Julia: ”Ett bra jobb kan vara roligt men sen finns det också tråkiga saker som ska göras på jobbet - det är typ som i vanliga livet”
- Johnny: ”Ett bra jobb är när man känner sig behövd och känner att man inte vill sluta på det här jobbet”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till hur man söker och får ett arbete. Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Skriv ett cv.pdf Uppdrag 1: Skriv ett CV (arbetsblad)
I ett CV sammanställer och organiserar du information om dig själv, dina utbildningar, tidigare arbetsplatser du varit på, andra viktiga erfarenheter och dina kontaktuppgifter.
Rollspel arbetsintervju.pdfUppdrag 2: Rollspel om anställningsintervju (arbetsblad)
Spela ett rollspel utifrån en situation där en ungdom besöker en arbetsplats för en arbetsintervju inför en praktikplats eller en anställning. Eleverna får följande roller:
- En arbetssökande
- En arbetsgivare
Uppdrag 3: Det livslånga lärandet
Möjligheterna till utbildning tar inte slut efter gymnasiesärskolan. Det finns kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och kurser på olika studieförbund som kan hjälpa dig vidare mot ditt mål. Bjud in eller besök en studie- och yrkesvägledare för att få reda på mer om vilka utbildningar som finns efter gymnasiesärskolan.
Träna där du står
Frågor
- Vad är rörelse för dig?
- Kraivi: ”Jag tycker att det är viktigt att röra på sig”
- Julia: ”Det behöver inte vara ett måste att dra till ett gym”
- Hur känner du dig direkt efter att du tränat?
- Hur kan man känna sig om man inte rört sig på länge?
- Experten Erika: ”Om jag rör mig i en kvart kommer jag känna mig helt annorlunda efter”
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till träning? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Tips! Se även programserien Slappis – hitta lugnet på UR play. Det är en serie av tre korta avslappningsövningar.
Effekter på kort sikt och lång sikt
Låt eleverna undersöka vidare dels hur mycket man behöver röra på sig för att kroppen ska må bra och dels varför man mår bättre av rörelse och träning.
Tips! Gå in på www.umo.se. Där finns filmer om rörelse och träning.
Uppdrag. Hitta dina egna rörelser
Gör experten Erikas rörelseövning och uppfinn dina egna övningar. Kom på så många egna övningar och rörelser du kan på 10 minuter. Försök att hitta rörelser som tränar olika muskelgrupper eller träningsmoment som kan göras som intervallträning. Involvera saker som finns i omgivningen som vikter eller träningshjälpmedel såsom tex stolar och trappor.
Uppdrag. Mikroträning och rörelsepauser
Skapa egna korta övningar på 3-5 minuter som du kan göra under dagen.
Rör dig som du känner dig
Frågor
- Experten Erika: ”Det kroppen kan göra är rätt att göra.”
- Experten Erika: ”Det finns inga regler för hur vi ska röra oss”
- Experten Erika: ”Man behöver ingen dyr personlig tränare”
- Julia: ”Allt när man rör sig, det är träning”
- Vad gör du för motion eller träning?
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till rörelse? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag Rör som du känner dig
Gör Experten Erikas rörelseövning med musik och ögonbilder. Rör dig efter musiken och prova att släppa ut känslor både glada, irriterade och arga känslor till musiken. Reflektera efteråt hur kroppen känns efteråt.
Varför ska man träna?
Frågor
- Varför ska man röra på sig?
- Vad kan smärta efter träning bero på?
- Vad kan hända om man inte tränar eller rör sig?
- Hur peppar man någon som inte tycker att det är kul att träna?
- Vad gör du för att få motion och träning?
- Vad kan man göra för att få in mer rörelse och träning i vardagen?
Arbeta vidare
Framtidens ask
Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till fördelarna med träning? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.
Uppdrag. Promenad
Ge i uppdrag att undersöka hur många steg eller rullstolsdrag är bra att ta varje dag? Klassen kan utmana varandra i en stegtävling eller samla steg och rullstolsdrag för att nå så högt som möjligt. Ge varandra tips, peppa varandra för att komma i mål och utvärdera under tävlingens gång hur det går. Hjälpmedel finns till exempel i mobiltelefonen.
Uppdrag. Kroppen och hjärnan
Träning kan se olika ut beroende på vad man vill ha för resultat. Man kan röra sig för sitt välmående, för att få starkare muskler, bättre kondition eller för att hålla vikten. Undersök tillsammans vilka positiva effekter rörelse och träning har för tex hjärnan, musklerna och hjärtat.
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).