Till huvudinnehåll
Seriebild
LärarhandledningTitta på serien

LärarhandledningEn särskild sommar - pratstartare

Dessa 18 pratstartare är korta videos där elever i gymnasiesärskolan tar upp olika viktiga ämnen som har med vuxenlivet att göra. De är tänkta att inleda en klassrumsdiskussion kring olika teman. Delarna är plockade ur UR:s realityserie En Särskild sommar (säsong 2), med premiär i tv hösten 2022. Vissa delar av avsnitten är utformade som tävlingar där ungdomarna tävlar mot varandra i lag, inom det tema som avsnittet handlar om. De ungdomar som medverkar i avsnitten har alla intellektuell funktionsnedsättning och själva har gått i gymnasiesärskolan. I avsnitten reflekterar de över kärlek, sex och samtycke, sociala medier, fysisk och psykisk hälsa samt arbetslivet och framtiden. 

Avsnittsförteckning

Tv-avsnitten till "En särskild sommar 2" är 30 minuter långa och till varje sådant avsnitt hör tre pratstartare inom samma tema. De korta avsnitten, pratstartarna, är ca 5 minuter långa och kan användas enskilt och i valfri ordning.

Nedan är en förteckning över samtliga program i serien:

Avsnitt 1: Samtycke (30 min)                  

Pratstartare 1: Workshop om samtycke

Pratstartare 2: Tävling rita könen

Pratstartare 3: Diskussion om kärlek

Avsnitt 2: Sociala medier (30 min)         

Pratstartare 1: Workshop sociala medier

Pratstartare 2: Tävling om sociala medier

Pratstartare 3: Diskussion sociala medier

Min diagnos (30 min)             

Pratstartare 1: Hur pratar man om IF

Pratstartare 2: Styrkor med IF

Pratstartare 3: Diskussion om IF

Må bra på insidan (30 min)   

Pratstartare 1: Ensamhet

Pratstartare 2: Ältande

Pratstartare 3: Diskussion om vänskap

Vi vill ha ett jobb (30 min)    

Pratstartare 1: Vi provjobbar

Pratstartare 2: Vilka jobb kan man ha med IF?

Pratstartare 3: Diskussion om att arbeta

Rör på dig! (30 min)               

Pratstartare 1: Träna där du står

Pratstartare 2: Rör som du känner dig

Pratstartare 3: Varför ska man träna?

Syfte och målgrupp

Programmen kan användas inom många av gymnasiesärskolans kurser eller inom folkbildningen. De kan också med fördel användas på mentorstimmar eller i ämnesövergripande lektioner. Syftet är att eleverna ska få förståelse för olika sammanhang, träna sin självständighet och jobba mot personliga mål inför vuxenlivet.

Målgrupp: gymnasiesärskolan, folkbildningen, särskild utbildning för vuxna

Läroplanskoppling/Koppling till läroplanen, GySär13

Programmen och handledningens övningar kan kopplas till följande kunskapsmål:

Det är skolans ansvar att varje elev efter genomförd gymnasiesärskoleutbildning utifrån sina förutsättningar

  • har tillägnat sig kunskaper i de kurser eller ämnesområden som ingår i studievägen och kan använda dessa i samhällsliv, arbetsliv, för fortsatta studier och i vardagsliv,
  • har utvecklat sin förmåga att
  1. formulera, analysera och pröva antaganden samt lösa problem,
  2. reflektera över sina erfarenheter och sitt eget sätt att lära,
  3. kritiskt granska normer, värdera påståenden och förhållanden, och
  4. lösa praktiska problem och arbetsuppgifter,
  • har kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck,
  • har utvecklat kunskaper om förutsättningarna för en god hälsa,
  • har kunskaper om samhälls- och arbetsliv,
  • har utvecklat sin förmåga att kritiskt granska och bedöma information för att kunna diskutera och ta ställning i olika livsfrågor och värderingsfrågor,
  • kan göra medvetna ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter,
  • respekterar andra människors egenvärde samt deras kroppsliga och personliga integritet,
  • tar avstånd från att människor utsätts för våld, förtryck, diskriminering och kränkande behandling samt medverkar till att hjälpa människor,
  • har stärkt sin tilltro till den egna förmågan att själv och tillsammans med andra ta initiativ, ta ansvar och påverka sina villkor,
  • fått möjlighet att reflektera över sina erfarenheter och tillämpa sina kunskaper och
  • självständigt eller med stöd kan ta ställning till fortsatt studie- och yrkesinriktning på grundval av samlade erfarenheter och kunskaper,
  • utvecklat sin självkännedom och ökat sin förmåga att analysera olika valmöjligheter och bedöma vilka konsekvenser dessa kan ha,
  • har viss kännedom om arbetslivets villkor, särskilt inom sitt studieområde, samt om möjligheter till fortsatt utbildning, praktik och arbete,  
  • blivit medveten om att alla yrkesområden förändras i takt med teknisk utveckling, förändringar i samhälls- och yrkesliv samt ökad internationell samverkan och därmed förstår behovet av personlig utveckling i yrket

Om handledningen

Struktur och upplägg

En särskild sommar finns i två säsonger med längre avsnitt och 18 pratstartare till varje säsong. Säsong 1 har en egen lärarhandledning uppbyggd på samma sätt som denna.

Man kan antingen titta på det längre avsnittet och därefter gå vidare till en eller flera pratstartare eller enbart arbeta med de korta pratstartarna.

Till varje avsnitt i programserien finns en handledning som innehåller:

1. En kort beskrivning av avsnittets innehåll.

2. Frågor eller citat att samtala om.

3. Uppdrag kopplade till läroplanen och avsnittets innehåll.

Till vissa uppdrag finns arbetsblad. De hittas under ”pedagogiskt material”.

Två askar

Handledningen hänvisar till användning av två askar:

• ”Klassens frågelåda”, en större ask för klassrumsdiskussioner

• ”Framtidens ask”, en mindre, personlig ask för varje elev.

Klassens frågelåda – klassrumsdiskussioner

Använd en tom burk med lock eller en skokartong för att skapa ”Klassens frågelåda”. Illustrera gärna asken med ord, teckningar eller bilder som eleverna förknippar med framtiden och med att vara vuxen. Ni kan låta utsmyckningen av asken bli ett moment i sig. Asken används i lärarhandledningen till att samla frågor från eleverna efter varje avsnitt. Till avsnitten finns även färdiga frågor och citat från ungdomarna i programmet att samtala kring.

En av svårigheterna med undervisning om sexualitet, relationer och diagnoser är att kunna balansera mellan det personliga och det privata. Det är centralt att respektera elevens behov av integritet. Användningen av anonyma frågor från eleverna, blandat med frågor och citat från programmen, kan hjälpa till att få igång ett samtal.

Framtidens ask – elevens personliga

Längst bak i lärarhandledningen finns ett kopieringsunderlag: en modell på en ask. Syftet är att varje elev också skapar sin egen ask där hen samlar personliga mål; saker som hen vill lära sig mer om, eller sysslor och färdigheter att behärska. Det kan handla om vardagssysslor, som att stryka kläder och laga mat. Det kan också handla om att lära sig mer om sin diagnos, hantera sociala medier, arbetslivet, leva hälsosamt eller öva på att inleda relationer. Låt tillverkningen av asken bli ett moment i sig. Använd mallen för att vika och limma ihop en egen ask. Om man vill göra den större kan man förstora mallen till A3-format. För gärna över ritningen till ett lite tjockare papper eller limma fast mallen på ett tjockare papper. Klipp ut, färglägg, illustrera och vik sedan ihop asken och limma ihop sidornas kanter.

Avsnitt 1 · 28 min

Samtycke

"Samtycke och sex"

Vad är samtycke och varför är det så viktigt? Hur vet man om någon vill eller inte vill? Hur vet jag om jag vill? Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om samtycke, att läsa av andras signaler, att stanna upp och fråga vad man själv och den andra personen vill. 

I första säsongen av En särskild sommar finns: ”Kondomer” och avsnitt 2 ”Sex” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med denna pratstartare. I lärarhandledningen finns samtalsfrågor, citat och uppdrag som handlar om preventivmedel och sex. Uppdragen handlar om preventivmedel, besök på ungdomsmottagningen och appen Mitt privatliv som vänder sig till personer med IF.

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. När kan man säga nej? Hur kan man säga nej? Är det svårare att säga nej än att säga ja – varför tror du att det är så?
  2. Är det okej att säga ja? Vad ska man tänka på då?
  3. Är det normalt att inte vilja ha sex eller närhet med någon annan person?
  4. Johanna: ”Samtycke kan handla om olika saker – inte bara sex.”
  5. Experten Katerina: ”Hur vet man att det är en kompis eller om det är någonting mer – vad finns det för signaler?”
  6. Experten Katerina: ”Man måste se att den andra vill”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna minnas särskilt när det kommer till samtycke? Be dem skriva ner sin lärdom eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag 1. Samtycke – tycker du som jag?

Att säga och visa att man vill är lätt, men hur visar och säger man att man inte vill eller har ångrat sig när man väl har börjat pussas, kramas, hångla eller ha sex? Låt eleverna tillsammans skapa olika dialoger och händelser och dramatisera olika förlopp med hjälp av tex dockor, skapade bilder eller texter.

Uppdrag 2. Samtycke i andra situationer. 

Öva på att fråga samtycke och att säga och visa ja eller nej i andra situationer än närhet och sex, tex när man spelar ett spel, kastar en boll till varandra eller liknande situationer. Stanna upp och våga fråga och våga säga nej. Viktigt att bekräfta den andras kroppsspråk och vad personen säger. 

Avsnitt 3 · 4 min

Tävling: Rita könen

Tävling rita könen

Kroppskännedom är viktigt. Hur en penis ser ut är lätt att se med blotta ögat, men hur ser en vagina ut och vilka delar består det kvinnliga könsorganet av? Ungdomarna i avsnittet träffar en sexolog och tävlar i att måla en vagina och en penis så detaljerat som möjligt. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om könets delar. 

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Hur ser det kvinnliga könsorganet ut och vilka delar består det av?
  2. Hur ser det manliga könsorganet ut och vilka delar består det av?
  3. Experten Katerina: ”Någonstans börjar ju sexualiteten med en själv”
  4. Daniela: ”Jag hade inte koll på hur en snippa ser ut”
  5. Nils: ”Jag kommer aldrig ha sex”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till könsorganen? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag 1. Könets anatomi

Gör som ungdomarna i programmet. Låt eleverna rita eller illustrera hur könsorganen ser ut. Bestäm om både de yttre och de inre delarna av könsorganen ska ingå. Låt eleverna diskutera bilderna gemensamt.  

Uppdrag 2. Könscellens väg genom kroppen

Rita penisen och vaginan i genomskärning med alla yttre och inre delar. Visa spermiens väg från testikeln till bitestikeln, genom sädesledaren, förbi prostatan och slutligen ut genom urinröret.

Visa äggets väg från äggstocken till äggledaren, in i slidan och om ingen befruktning skett vidare ut ur kroppen med mensen.

Gör en motsvarande genomgång av vad som händer under ett samlag och när en spermie befruktar ett ägg och vad som händer i kvinnans kropp efter det. Vad händer med äggcellen och spermien om det inte sker någon befruktning?

Lär dig mer på Umo.se

Gå in på www.umo.se. Där finns tydlig och lättläst information om könsorganen, de olika delarnas namn och funktion. Webbplatsen använder Talande web. All text går att få uppläst om man vill.

Avsnitt 2 · 4 min

Diskussion om kärlek

Vad är kärlek

”Kärlek är en så stor känsla, både jobbigt och bra” säger Julia. Vad är kärlek för ungdomarna i klassrummet, och hur känns kroppen och hjärnan när man är kär? Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om kärlek och känslor. 

Avsnitten 3 ”Hitta en partner”, 18 ”Gå på dejt” och 10 ”Vänskap” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med denna pratstartare. I lärarhandledningen finns samtalsfrågor, citat och uppdrag som handlar om vänskap, att hitta en partner och gå på dejt.

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vilka andra känslor kan vara starkt kopplade till kärlek?
  2. Hur visar man att man inte är intresserad på ett bra sätt?
  3. Kraiwi: ”Sättet man pratar – det är stor skillnad från hur man pratar med en kompis”
  4. Nils: ”Kärlek är en relation som man kan bygga upp”
  5. Johnny: ”Då vill jag bara titta med ögonen och säga jag älskar dig!”
  6. Vad är hedersrelaterat våld och förtryck? Vad kan man göra om någon annan vill bestämma vem man ska vara kär i och leva med?

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad mer vill eleverna lära sig om kärlek? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis eller en deltagare i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag 1. Vad händer i kroppen?

I avsnittet berättar deltagarna om pirrande känslor i magen, men vad händer med känslorna, könsorganen och andra kroppsdelar? Låt eleverna beskriva och ta reda på vad som händer i kroppen när man upplever kärlek. Låt eleverna rita av en kropp och illustrera var kärlekskänslorna finns. Rita och samtala även om var och hur det känns när det inte känns bra. Vad är skillnaden mellan dessa känslor? Känns de på olika platser i kroppen? Kan du skilja på vad som är vad?

Läxa

Ge som läxa till eleverna att ta reda på vad som händer i kroppen när man blir förälskad genom att söka på UMO.se  

Tips! Se på avsnittet ”Vad händer i kroppen när man är kär ”på www.svtplay.se SVT Lilla aktuellt

Uppdrag 2. Åldersgräns

Man bestämmer själv över sin kropp och sin sexualitet och det ska kännas bra för båda. Men det finns regler för hur gammal man måste vara för att ha sex. Undersök vilka regler som gäller för olika åldrar. 

Avsnitt 4 · 5 min

Workshop sociala medier

Problemen på sociala medier

När man använder sociala medier är det viktigt att vara medveten om dess faror. Ungdomarna i avsnittet får råd och tips från en expert på sociala medier. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om problemen och farorna i sociala medier och hur man ska undvika och bemöta dem. 

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vilka olika brott kan hända på sociala medier? Vilka känner ni till?
  2. Vad ska man tänka på för att skydda sig mot de faror som finns på sociala medier?
  3. Nils: ”Jag brukar skita i de negativa människorna och fokusera på dem som är positiva istället”
  4. Julia: ”De gömmer sig bakom telefoner och datorer – de skulle aldrig säga sådant rakt ut i verkligheten”
  5. Daniela: ”Jag blev trakasserad av min kille … jag blev utnyttjad och det kändes inte OK”
  6. Experten Hugo: ”Det finns äldre som riktar in sig på yngre bara för att lura av dem bilder”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till problemen och farorna på sociala medier? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag. Trista typer på nätet – haters, troll och catfish.

Det är lätt att låtsas vara någon annan på sociala medier och det är svårt att veta om den man pratar med faktiskt är den personen som den utger sig vara. Personen kanske använder någon annans fotografi och hittar på en historia om sig själv som inte är sann.

Låt eleverna skriva ner en komihåglista till sig själv vad de inte ska dela med sig av till andra, sina privata uppgifter de ska tänka på när de är ute på nätet. Fotografera av den eller skriv ner den i anteckningar på telefonen. 

Uppdrag. Inställningar som skydd

Det finns olika inställningar som du kan använda för att styra kontakterna på sociala medier och minska riskerna för att du och dina inlägg inte nås av personer du inte känner? Hur gör man om man vill sluta följa någon, blockera en person eller rapportera något olämpligt på sociala medier?

Uppdrag. Källkritik

Använd Skolverkets checklista och diskutera vad man kan tro på eller inte och hur man kan undersöka om något är sant eller inte. 

Gå in på www.skolverket.se Där finns en checklistan Kolla källan - Sociala medier med ett antal kritiska frågor som elever kan ställa sig när de använder sociala medier.
Tips! Se även avsnittet Källkritik och medier i programserien Mediesnacket på UR. 
Avsnitt 5 · 4 min

Tävling om Sociala medier

Tävling – hur ska man bete sig på nätet

För att hjälpa till att komma ihåg de viktigaste förhållningssätten för hur man bör bete sig på sociala medier kan man värdera och diskutera olika påståenden i grupp. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om hur man ska bete sig på nätet. 

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vad menas med att det man skriver på sociala medier finns kvar för evigt?
  2. Hur ofta är OK att kontakta någon på sociala medier, mail, telefon eller meddelandefunktioner?
  3. Hur ska man hantera taskiga kommentarer på sociala medier?
  4. Hur säger man till när en kompis går över gränsen eller att någon som försöker kontakta dig gör det?
  5. Vad kan jag göra om något skrivit något elakt om mig?

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna minnas särskilt när det kommer till förhållningssätten på sociala medier? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag 1. Forumspel: samtycke på sociala medier

För att träna i relationer på nätet, att både sätta gränser och respektera andras önskemål om kontakt kan man spela forumspel med en situation som urartar. Använd två eller tre karaktärer. Två personer som har kontakt med varandra på sociala medier och någon annan som finns med i bakgrunden.

Förslag: Två personer får kontakt på sociala medier. Plötsligt går allt fel och katastrofen är ett faktum.

STOPP! Vem vill hoppa in och byta plats med någon karaktär och rädda situationen eller börja om från början?

Gå in på www.umo.se  Där finns tydlig och lättläst information om relationer och tips om att  umgås på nätet. Webbplatsen använder Talande web. All text går att få uppläst om man vill. 
Avsnitt 6 · 3 min

Diskussion sociala medier

Har du råkat illa ut på nätet?

Det är vanligare än man tror att bli illa behandlad på internet eller lurad. Funkofobi, rasism, bedrägerier och elaka ord är några av dom saker som ungdomar med IF kan utsättas för på sociala medier. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om ungdomarnas egna erfarenheter.

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor eller erfarenheter efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Har du råkat ut för något dåligt på Internet? Har någon skrivit något dumt till dig?
  2. Hur vet man att något är sant, på skoj eller ljug på sociala medier?
  3. Nils: ”Jag har blivit lurad många gånger ”. ”Det är också ett brott det de gör”
  4. Kraiwi: ”Jag försvarade en kompis och sen skrev en tjej rasistiska saker om mig”
  5. Julia: ”Man kan vara elak i verkligen också men jag tror inte att man skulle våga säga de elaka orden på riktigt och då är det är lättare att skriva”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer sina egna eller andras erfarenheter? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag 1. Rollspel

En kontakt med någon på sociala medier kan leda till vänskap men kan också leda till att man råkar illa ut. Det är viktigt att vara förberedd och veta vad man kan göra för att undvika farorna och vad man kan göra om man blir utsatt för något obehagligt eller brottsligt.  

Eleverna får följande roller:

  • En ungdom
  • En hater, catfish eller bedragare
  • En kompis
  • En vuxen 
Tips! Ta reda på mer om barn och ungas rättigheter vid brott på Brottsoffermyndighetens sida:      www.jagvillveta.se Webbplatsen använder Talande web. All text går att få uppläst om man vill.

Dagbok över skärmtid Arbetsblad.pdfUppdrag 2. Dagbok över skärm- och speltid

Håll en dagbok över hur mycket tid du lägger ner på sociala medier och digitala spel under en vecka och när på dygnet du spelar. Skriv också ner hur många timmar du sover varje natt.

Genom att skriva upp hur mycket och när på dygnet du gör det kan du jämföra med dina klasskompisar och diskutera vad man kan göra för att hålla det på en bra nivå. Ta reda på vad man kan göra om man behöver minska användningen.  

Avsnitt 7 · 5 min

Hur pratar man om IF?

Vad är IF?

Det kan vara svårt att prata om sin egen eller andras diagnos. Det kan vara svårt att sätta ord på vad IF egentligen är för något och på vilket sätt det påverkar livet. Ungdomarna i avsnittet samtalar om IF och vad det innebär för dem. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om IF.  

ESS1: Avsnitt 12 ”Diagnosen” och avsnitt 16 ”Särskolan” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen finns samtalsfrågor, citat och uppdrag som handlar om diagnosen IF och särskolan. (Uppdrag om hjälpmedel, LSS och att hylla sin särskola)

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra en fråga i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vad är du bra på, är det något som du är särskilt stolt över?
  2. Måste man berätta att man har IF? I vilka situationer är det viktigt för någon att veta?
  3. Experten Emma: ”IF syns inte på många som har det, men det märks inuti att man har det”
  4. Experten Emma: ”Om man har IF kan man ha svårt att hantera pengar, pengars värde och matten”
  5. Experten Emma: ”Med min IF har jag svårt att tolka om man är arg på mig” ”Jag har svårt att tolka om någon skämtar med mig på ett ironiskt sätt” ”Jag har svårt att tolka olika röstlägen”
  6. Julia: ”Det kan ju vara i skolarbete att man ligger efter sånt – att man kämpar med läxor.
  7. Julia: ”Det tog många år för mig att acceptera att jag har IF”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till just sin IF? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Kartlägg lösingar.pdfUppdrag. Det här hjälper mig/ Så här vill jag att du gör (arbetsblad)

Calle beskriver sin IF och sina behov så här: ”Jag förstår inte om man pratar för snabbt, om man pratar sakta förstår jag mer”

Sätt ord på vad du har svårt med och hur du vill att andra ska göra för att du ska kunna delta på samma villkor som andra. 

Uppdrag. Förändring

Deltagarna demonstrerar dels för att de är stolta över sig själva men även för att de vill skapa förändring? Vilken förändring vill du se? Hur skulle du kunna påverka det?

Avsnitt 9 · 4 min

Styrkor med IF

Intellektuell funktionsnedsättning – styrkor och svagheter

Om man har IF eller någon annan diagnos är det viktigt att lära känna sina individuella styrkor och svagheter. Det är viktigt att veta vad som kan vara svårt, vad man behöver vara uppmärksam på och kanske behöver hjälp med. Men minst lika viktigt är det att lära känna och veta om sina styrkor. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om diagnosen. 

Avsnitt 12 ”Diagnosen” och avsnitt 16 ”Särskolan” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen finns samtalsfrågor, citat och uppdrag som handlar om diagnosen IF och särskolan. (Uppdrag om hjälpmedel, LSS och att hylla sin särskola)

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra en fråga i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vilka är dina styrkor?
  2. Hur brukar du beskriva din IF för andra som inte vet vad det är?
  3. Johnny: ”Det är viktigt att prata om diagnoser för den föds man med och då har man en del som man är bra på och inte bra på”
  4. Johnny: ”Det som är svårt det är att förstå om det är skoj eller inte”
  5. Johanna: ”Jag mår inte så bra av min diagnos”
  6. Kraiwi: ”Min styrka är att jag står för den jag är”
  7. Julia: ”Jag tror vi blir starka av det, att vi vågar prata om det och vågar visa hur vi känner oss och så”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till IF och andra diagnoser? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag. Superkraft och sårbarhet

De flesta superhjältar med ovanliga krafter och förmågor har även ovanliga svagheter. En person som klarar allt hela tiden och aldrig stöter på några problem eller hinder, hur kul och spännande är det egentligen? Vilka exempel finns på hjältar och karaktärer med både styrkor och svagheter, positiva och negativa sidor. Tänk på karaktärer från filmer, böcker, sagor, serier eller spel.  

Avsnitt 8 · 5 min

Diskussion om IF

Detta är vi stolta över

För att lyfta sig själv och andra kan man prata om det unika och positiva med varje individ. Ett sätt att lyfta en persons goda egenskaper är att skriva ner dem och visa andra. Ungdomarna i avsnittet gör demonstrationsplakat med saker som de är bra på och stolta över. De genomför en demonstration för lika värde. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om att våga lyfta fram sig själv och att vara stolt över den man är.

Tips från tidigare säsong. Avsnitt 12 ”Diagnosen” och avsnitt 16 ”Särskolan” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen finns samtalsfrågor, citat och uppdrag som handlar om diagnosen IF och särskolan. (Uppdrag om hjälpmedel, LSS och att hylla sin särskola)

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra en fråga i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vad är du bra på, är det något som du är särskilt stolt över?
  2. Deltagarna demonstrerar dels för att de är stolta över sig själva men även för att de vill skapa förändring? Vilken förändring vill du se? Hur kan man påverka för att nå en förändring?
  3. I vilka sammanhang eller platser upplever du att det inte finns några hinder? Vad är det som gör att det är så tror du?
  4. Nils: ”Oavsett om vi har diagnos eller inte - Vi är lika värda! ”
  5. Kraiwi: ”Jag har kompisar som respekterar mig för den jag är - det är viktigast ”
  6. Experten Emma: ”De är unika och bra precis som de är, de ska älska och tycka om sig själva precis som de är”
  7. Daniella: ”Jag har blivit retad för att jag har en diagnos och de har inte förstått att jag hade det”
  8. Kraiwi: ”Jag har kompisar som accepterar mig för den jag är"
  9. Johanna: "Jag är alltid snäll och aldrig elak"

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om när det kommer till sina rättigheter eller minnas särskilt när det gäller sina styrkor eller allas lika värde? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag 1.  Gör Emmas Power-övning.

Låt eleverna skriva ner saker som de är bra på, sina bra egenskaper, för att visa hur bra de är. Låt andra elever berätta vad de tycker att kompisarna är bra på. Skapa demonstrationsplakat eller bilder med tre saker som de är stolta över. 

Uppdrag 2. Ta reda på om dina rättigheter

I avsnittet ropar deltagarna Vi är lika värda! Låt ungdomarna undersöka vilka särskilda rättigheter det finns för personer med funktionsnedsättning och vad som menas med diskriminering?

Tips! Läs om diskriminering här: https://www.do.se/sprak-och-lattlast/om-diskriminering-lattlast/vad-ar-diskriminering-lattlast
Avsnitt 10 · 3 min

Ensamhet

Att vara ensam är en upplevelse som kan vara både behaglig och obehaglig. Det kan vara svårt att veta hur man ska göra när man längtar efter att vara tillsammans med andra i ett sammanhang. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om ensamhet och vad man kan göra för att bryta ensamheten, behålla sina vänner eller ta kontakt med nya. 

Avsnitt 10 ”Vänskap”, 3 ”Hitta en partner” och 18 ”Gå på dejt” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen finns samtalsfrågor, citat och uppdrag som handlar om vänskap, att hitta en partner och att gå på dejt. 

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Nils: ”Jag har varit mycket ensam och ledsen och velat träffa vänner” (Corona)
  2. Nils: ”När jag inte har någon att prata med då brukar jag ringa en kompis”
  3. Kraiwi: ”Det kan kännas ganska jobbigt att vara ensam”
  4. Johanna: ”För att jag ska må bra lyssnar jag på musik så att jag mår bättre och blir på bra humör igen”

Arbeta vidare

Uppdrag 1. Håll dialogen igång

Övning i att hälsa på varandra, hålla en dialog och turas om i samtal. Netflixserien On the spectrum hade en övning där dialogen hölls levande genom att inte ställa ja/nej-frågor utan istället använda ”Vad/vem/var/hur/när och varför-frågor” för att håla dialogen igång.

 

Uppdrag 2 Aktiviteter

Undersök vilka aktiviteter som eleverna deltar i.

Avsnitt 11 · 4 min

Ältande

Ältande

Ibland är det som att tankar fastnar i huvudet och inte släpper taget. Det kan vara oro, en förändring, rädslor eller kanske något dumt som någon sagt. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om att älta och övertänka och vad man kan göra åt det. 

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vad kan ni fastna kring ältande och övertänka?
  2. Experten Sofie: ”Det kan bli att jag tjatar för att jag vill veta liksom”
  3. Daniela: ”Det kan hända att jag blir riktigt sur när jag inte får ut det ur huvudet”
  4. Kraiwi: ”Jag brukar grubbla över min ekonomi”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till att hantera oro och ältande? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.

 

Uppdrag: Oro

Sömn är jätteviktigt och det är ofta vid läggdags som tankarna kommer eller blir extra starka. Expertens tips är att skriva ner vad det är du fastnar i på ett papper och lägga det i en mapp. Lämna tanken på lappen och ta hjälp av någon nästa morgon för att se hur man kan lösa det som man grubblar på. Försök också bryta oron genom att aktivera dig med något annat för en stund. Tex att gå en promenad eller att ringa en vän.

Följ tipsen i filmen på Umos hemsida:

https://www.umo.se/att-ma-daligt/tips-for-att-ma-battre/film-tips-for-att-ma-bra/

Om Umo, ungdomsmotagningen: På deras webbplats finns tydlig och lättläst information om vart man kan vända sig om man mår dåligt. Webbplatsen använder Talande web. All text går att få uppläst om man vill. 
Avsnitt 12 · 4 min

Diskussion om vänskap

Hur är man en bra kompis

Ungdomarna samtalar om vänskap och hur man stöttar en vän som är ledsen eller nedstämd. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om hur man hjälper man någon som känner sig ensam? Vad kan man göra för att trösta?

Avsnitt 10 ”Vänskap”, 3 ”Hitta en partner” och 18 ”Gå på dejt” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen finns samtalsfrågor, citat och uppdrag som handlar om vänskap, att hitta en partner och att gå på dejt. 

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Lova: ” En bra kompis är både snäll och omtänksam och man kan prata med varandra”
  2. Johnny: ”Jag hade en kompis som gjorde fel mot mig men han bad om ursäkt”
  3. Julia: ”Ibland tror jag man kanske inte märker själv att man gör fel, för alla reagerar på olika sätt”
  4. Calle: ”Om någon är ledsen då är det viktigaste att trösta någon”
  5. Calle: ”Om jag mår dåligt, då brukar jag släppa ut det direkt”
  6. Johnny: ”Om man är ledsen kan man prata med de kompisar som man står närmast, sina föräldrar”
  7. Daniela: ”Man ska alltid försöka att peppa sin kompis”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till vänskap? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.

 

Uppdrag: Rollspel

Vad kan man göra när ens kompis känner sig nere och man vill få kompisen på bra humör?

Nedstämdhet kan påverka olika personer på olika sätt. En del blir ledsna eller verkar trötta och andra blir arga eller irriterade. En del vill vara ifred och andra vill ha tröst och sällskap.

 

Eleverna får följande roller:

  • En ledsen kompis
  • Två vänner som stöttar och försöker trösta
Avsnitt 13 · 6 min

Vi provjobbar

Deltagarna provar på att arbeta på tre olika arbetsplatser; en stor livsmedelsbutik, ett glasmästeri och en gård. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om olika arbeten och vad som krävs för olika arbeten. ha kännedom om arbetslivets villkor.

Avsnitt 12 ”Diagnosen” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen finns ett uppdrag som handlar om hjälpmedel.  

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra en fråga i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vilka jobb har du provat på?
  2. Vilka jobb vet du att andra personer med IF har?
  3. Johanna ”Det kan vara full fart och lite stressigt”
  4. Lova: ”När jag träffar på nya personer känner jag mig lite blyg”
  5. Arbetsgivaren/Bonden: ”Det är nog ingen som kan allt på en gång”
  6. Johnny: ”Ibland kan det hända att jag organiserar fel, det gäller att koncentrera sig noga när man har IF”
  7. Kraiwi: ”Jag kanske inte kan göra allt som alla andra…men jag lär mig något nytt hela tiden”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till arbetslivet. Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.

 Uppdrag 1: Möten med arbetslivet

Studiebesök, besök från arbetslivet och prao ger bra erfarenheter för när man ska göra sina egna val i framtiden. Bjud in representanter från olika yrken i närområdet eller unga vuxna som berättar om hur de gjort sina val.

Tips! Se även programserien Jag jobbar på UR Play. Sex unga vuxna med IF visar sina arbetsplatser, berättar hur de fick sitt arbete och vad arbetet betyder för dem. I programmen möter vi också deltagarnas handledare, som berättar vad deltagarna bidrar med på arbetsplatsen och vilket stöd de får.

Uppdrag 2: Spelar kön någon roll?

I vissa yrken arbetar fler killar än tjejer eller tvärt om. Finns det några begränsningar för vilket yrke man kan välja beroende på vilket kön man har? Diskutera vidare i gruppen.

 

Avsnitt 14 · 5 min

Vilka jobb kan man ha med IF?

Genom olika aktiviteter och möten med arbetslivet kan eleverna få ökad självkännedom och hjälp med att formulera och sätta upp konkreta och uppnåeliga mål. Det är viktigt att bli medveten om olika alternativ och möjligheter till fortsatta studier och arbetsliv samt om rätten till tillgänglighet, stöd och hjälpmedel. Deltagarna diskuterar vilka arbetsmoment som ingår i olika yrken. Denna pratstartare är tänkt att inleda en klassrumsdiskussion om arbetslivets möjligheter och begränsningar. 

Avsnitt 12 ”Diagnosen” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen finns ett uppdrag som handlar om hjälpmedel.  

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra en fråga i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Har du något drömyrke eller en drömarbetsplats? Vad är det som gör att de vill arbeta just där eller inom det yrket?
  2. Kraiwi: ”Att bli målare är större jobb än vad man tror, det är inte bara att måla”
  3. Vad är ett bra jobb?
  4. Hur har olika yrken förändras i takt med den tekniska utvecklingen? Jämför hur ett yrke såg ut för 100 år sedan jämfört med idag – vad har förändrats.

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till olika yrken? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag 1: Hjälpmedel och stöd på arbetsplatsen

Julia: ”Fast man har IF så fungerar många yrken med bra strategier --- lösningar för hur man kan jobba på den arbetsplatsen”

Vilka möjligheter finns efter studierna? Lär er mer om rätten till tillgänglighet, stöd och hjälpmedel både inom studier och i arbetslivet

Gå in på www.arbetsförmedlingen.se och undersök vilken hjälp som finns för arbetssökande med funktionsnedsättning. 

Uppdrag 2: Arbetsplatsen

På en arbetsplats kan det vara bra att kunna ta eget ansvar, vara hjälpsam och punktlig, att våga fråga om man inte vet, att vara bra på att samarbeta och att ta egna initiativ. Ge eleverna i uppdrag att diskutera olika egenskaper som kan komma till bra nytta på en arbetsplats. Vad är eleverna bra på sedan tidigare, är det något skolämne som eleven gillar eller en egenskap eller förmåga som eleven vet att den är särskilt bra på eller vill utveckla?

Uppdrag. Hjälpmedel

Om man har svårt med sådant som handlar om minne, planering och koncentration finns det digitala hjälpmedel som stöd för att till exempel planera en resa, hitta till ett ställe eller påminna sig om saker. Undersök vilka funktioner som finns på webbsidor, inbyggda i mobiltelefoner eller som appar. Vilka hjälpmedel använder eleverna redan? Vilka vill de använda? Och hur får de tillgång till dem? 

Undersök tillsammans vart man kan vända sig om man är nyfiken på hjälpmedel för personer med IF. Information om hjälpmedel för kommunikation och kognitivt stöd finns på till exempel 1177 vårdguiden, www.1177.se
Avsnitt 15 · 3 min

Diskussion om att arbeta

Det är viktigt att bli medveten om sig själv, om valalternativen för vidare studier och arbete. Men det är minst lika viktigt att lära sig att fatta rätt beslut och genomföra dem. Tillsammans diskuterar gruppen frågor som rör ett yrkesaktivt vuxenliv.

Avsnitt 12 ”Diagnosen” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen finns ett uppdrag som handlar om hjälpmedel

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra en fråga i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Hur får man ett jobb? (studier, praktik, anknytning – att man känner någon)
  2. Vilka steg behöver man ta innan man får ett jobb?
  3. Johanna: ”Jag kan ha så svårt att prata om jobb för jag har inte tänkt på det än”
  4. Julia: ”Ett bra jobb kan vara roligt men sen finns det också tråkiga saker som ska göras på jobbet - det är typ som i vanliga livet”
  5. Johnny: ”Ett bra jobb är när man känner sig behövd och känner att man inte vill sluta på det här jobbet”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till hur man söker och får ett arbete. Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.

 

Skriv ett cv.pdf Uppdrag 1: Skriv ett CV (arbetsblad)

I ett CV sammanställer och organiserar du information om dig själv, dina utbildningar, tidigare arbetsplatser du varit på, andra viktiga erfarenheter och dina kontaktuppgifter. 

Rollspel arbetsintervju.pdfUppdrag 2: Rollspel om anställningsintervju (arbetsblad)

Spela ett rollspel utifrån en situation där en ungdom besöker en arbetsplats för en arbetsintervju inför en praktikplats eller en anställning. Eleverna får följande roller:

  • En arbetssökande
  • En arbetsgivare

Uppdrag 3: Det livslånga lärandet

Möjligheterna till utbildning tar inte slut efter gymnasiesärskolan. Det finns kommunal vuxenutbildning, folkhögskola och kurser på olika studieförbund som kan hjälpa dig vidare mot ditt mål. Bjud in eller besök en studie- och yrkesvägledare för att få reda på mer om vilka utbildningar som finns efter gymnasiesärskolan. 

Avsnitt 16 · 5 min

Träna där du står

Inaktivitet och övervikt är två problem för unga i Sverige idag.

För många är motståndet för att röra på sig så stort att dom aldrig kommer i väg till träning. Men träningsprofilen Erika Kits Gölevik har en egen filosofi: Det räcker gott om du tränar i hemmet med dom till buds stående medel som finns där du är.

Tillsammans med gruppen visar hon på effektiva och roliga övningar du kan göra hemma.

Avsnitt 11 ”Motion och träning ” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen sinns samtalsfrågor om vardagsmotion och träning och uppdragen handlar om att hålla en träningsdagbok och att göra ett eget träningsprogram.  

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Vad är rörelse för dig?
  2. Kraivi: ”Jag tycker att det är viktigt att röra på sig”
  3. Julia: ”Det behöver inte vara ett måste att dra till ett gym”
  4. Hur känner du dig direkt efter att du tränat?
  5. Hur kan man känna sig om man inte rört sig på länge?
  6. Experten Erika: ”Om jag rör mig i en kvart kommer jag känna mig helt annorlunda efter”

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till träning? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Tips! Se även programserien Slappis – hitta lugnet på UR play. Det är en serie av tre korta avslappningsövningar. 

Effekter på kort sikt och lång sikt

Låt eleverna undersöka vidare dels hur mycket man behöver röra på sig för att kroppen ska må bra och dels varför man mår bättre av rörelse och träning.  

Tips! Gå in på www.umo.se. Där finns filmer om rörelse och träning.

Uppdrag. Hitta dina egna rörelser

Gör experten Erikas rörelseövning och uppfinn dina egna övningar. Kom på så många egna övningar och rörelser du kan på 10 minuter. Försök att hitta rörelser som tränar olika muskelgrupper eller träningsmoment som kan göras som intervallträning. Involvera saker som finns i omgivningen som vikter eller träningshjälpmedel såsom tex stolar och trappor. 

Uppdrag. Mikroträning och rörelsepauser

Skapa egna korta övningar på 3-5 minuter som du kan göra under dagen.

Avsnitt 17 · 4 min

Rör dig som du känner dig

Pratstartare: Rör dig som du känner dig

Det kan kännas pinsamt eller obehagligt att röra sig i grupp med andra och då kanske man väljer att inte röra på sig alls. Ungdomarna genomför en workshop där alla har ögonbindlar för ögonen och rör sig till musik.

Avsnitt 11 ”Motion och träning ” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen sinns samtalsfrågor om vardagsmotion och träning och uppdragen handlar om att hålla en träningsdagbok och att göra ett eget träningsprogram.  

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Experten Erika: ”Det kroppen kan göra är rätt att göra.”
  2. Experten Erika: ”Det finns inga regler för hur vi ska röra oss”
  3. Experten Erika: ”Man behöver ingen dyr personlig tränare”
  4. Julia: ”Allt när man rör sig, det är träning”
  5. Vad gör du för motion eller träning?

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till rörelse? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask. 

Uppdrag Rör som du känner dig

Gör Experten Erikas rörelseövning med musik och ögonbilder. Rör dig efter musiken och prova att släppa ut känslor både glada, irriterade och arga känslor till musiken. Reflektera efteråt hur kroppen känns efteråt.  

Avsnitt 18 · 4 min

Varför ska man träna?

Varför ska man träna

Det är viktigt att röra på sig för att må bra och behålla hälsan länge. Deltagarna samtalar om sina egna erfarenheter av träning och varför det är så viktigt för både kroppen och hjärnan.

”Motion och träning ” i Pratstartare för gymnasieskolan - En särskild sommar 1 kan kombineras med detta avsnitt. I lärarhandledningen sinns samtalsfrågor om vardagsmotion och träning och uppdragen handlar om att hålla en träningsdagbok och att göra ett eget träningsprogram.   

Frågor

Ge eleverna en stund att skriva ner egna frågor efter visning av programmet. Samla frågorna tillsammans med nedanstående frågor och citat. Lägg dem i ”Klassens frågelåda” och dra upp och läs en i taget. Låt samtalet ta tid och försök få alla delaktiga.
  1. Varför ska man röra på sig?
  2. Vad kan smärta efter träning bero på?
  3. Vad kan hända om man inte tränar eller rör sig?
  4. Hur peppar man någon som inte tycker att det är kul att träna?
  5. Vad gör du för att få motion och träning?
  6. Vad kan man göra för att få in mer rörelse och träning i vardagen?

Arbeta vidare

Framtidens ask

Vad vill eleverna veta mer om eller minnas särskilt när det kommer till fördelarna med träning? Be dem skriva ner sin fråga, sitt mål eller ett tips från en kompis, en deltagare eller experten i avsnittet att lägga i sin personliga ask.

 

Uppdrag. Promenad

Ge i uppdrag att undersöka hur många steg eller rullstolsdrag är bra att ta varje dag? Klassen kan utmana varandra i en stegtävling eller samla steg och rullstolsdrag för att nå så högt som möjligt. Ge varandra tips, peppa varandra för att komma i mål och utvärdera under tävlingens gång hur det går. Hjälpmedel finns till exempel i mobiltelefonen.

Uppdrag. Kroppen och hjärnan

Träning kan se olika ut beroende på vad man vill ha för resultat. Man kan röra sig för sitt välmående, för att få starkare muskler, bättre kondition eller för att hålla vikten. Undersök tillsammans vilka positiva effekter rörelse och träning har för tex hjärnan, musklerna och hjärtat.  

Uppdaterades:2022-10-06

Författare: Paula Hallberg

Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).