Till huvudinnehåll
LärarhandledningTitta på serien

LärarhandledningSif och Fror

Elever med intellektuell funktionsnedsättning har särskilt svårt med abstraktion och arbetsminne, två viktiga beståndsdelar för att förstå matematik och arbeta med problemlösning. Med anledning av detta riktar sig matematikundervisningen i grundsärskolan bland annat in sig på att ge eleverna kunskaper som underlättar deras vardag, såsom att använda vanliga måttenheter för att ange vikt, volym, längd, tid och temperatur.

I serien möter vi syskonen Sif och Fror som tillsammans löser problem i olika vardagliga situationer:

Hur kallt är det när det är noll grader? Hur mycket är en deciliter mjölk? Hur tungt är det att bära två kilogram? Hur lång är en meter? Hur lång är en stund och hur mycket hinner jag göra på en kvart?

Lärarhandledningen ger förslag på hur du kan konkretisera programmen genom att ställa eleverna inför liknande problem som Sif och Fror. Genom att låta eleverna pröva egna lösningar på problemen får de goda förutsättningar att tillgodogöra sig ett abstrakt innehåll.

Programserien utgår från Specialpedagogiska skolmyndighetens läromedel ”Enhetsböckerna” som är en serie arbetsböcker om längd, vikt, volym, året, temperatur klockan och pengar.

Syfte och målgrupp

Programmen syftar till att träna elevernas förmåga att lösa problem i vardagen med hjälp av matematik och reflektera över lösningars rimlighet. Programmen ger dessutom kunskaper om positionssystemet, geometriska objekt, lägesord och måttenheter. 

Undervisningen i matematik i grundsärskolan ska utveckla elevernas intresse för och kunskaper om matematik, och hur man kan använda matematik i olika sammanhang. Undervisningen ska också utveckla elevernas förmåga att använda matematik i vardagslivet och för att lösa problem. 

Serien riktar sig till årskurs 4-6 i grundsärsärskolan, men kan också användas i årskurs 1-3 i grundsärskolan och årskurs 1-2 i grundskolan.

Läroplanskopplingar

Lgrsär 11, Centralt innehåll årskurs 4-6

Tid och pengar

  • Enheter och uttryck för tid, till exempel minut, i går och vecka.

Geometri

  • Lägesord och hur de används för att beskriva placering i rummet, till exempel över, under, framför och bakom.
  • De geometriska objekten cirkel, kvadrat, rektangel och triangel. Hur de benämns och hur de ser ut.
  • Geometriska begrepp, till exempel längd, bredd och höjd.
  • Mätning av längd, volym och massa samt vanliga måttenheter.

Lgrsär 22, Centralt innehåll årskurs 1-3

Geometri

Grundläggande geometriska tvådimensionella objekt och hur de benämns.

Lgrsär 22, Centralt innehåll årskurs 4-6

Taluppfattning och tals användning

  • Positionssystemet och hur det används för att beskriva naturliga tal.

Geometri

  • Jämförelser och uppskattning av storheter. Mätning av längd, massa, volym och tid med standardiserade måttenheter.
  • Planering av händelser i tidsföljd och uppskattning av tidsåtgång.

 

Om handledningen

Struktur och upplägg

Arbeta med programmen i undervisningen

Du kan använda programmen för att

  • introducera ett nytt arbetsområde på ett sätt som skapar intresse och väcker nyfikenhet
  • variera undervisningen så att eleverna kan ta till sig ämnesinnehållet på olika sätt
  • repetera innehåll som eleverna har arbetat med tidigare.

Efter visning av programmen

För att befästa sina kunskaper behöver eleverna rikligt med tillfällen att träna på det ämnesinnehåll som programmen tar upp. I grundsärskolan är det särskilt viktigt att du ger eleverna möjlighet att få så konkreta upplevelser som möjligt av innehållet i undervisningen. Ett sätt att konkretisera programmen är att du ställer eleverna inför samma eller liknande problem som Sif och Fror, och låter eleverna pröva olika lösningar på problemen. Genom att utgå från det konkreta ökar du förutsättningarna för att eleverna ska tillgodogöra sig ett mer abstrakt innehåll.

För fortsatt arbete med måttenheter finns till exempel ”Enhetsböckerna”, en serie arbetsböcker som Specialpedagogiska skolmyndigheten ger ut. Böckerna handlar bland annat om vikt, volym, året och temperatur och innehåller varierande övningar med långsam stegring av svårighetsgrad.

Ord och begrepp

Ordlistan i de avsnittsspecifika delarna innehåller de centrala begrepp som presenteras och förklaras i programmet.

Förslag på hur du kan arbeta med orden efter tittandet:

  • Kom tillsammans på meningar där orden ingår.
  • Spela in korta filmer där eleverna förklarar begreppen.
  • Gör egna bilder som illustrerar begreppen.
  • Gör dominokort med begrepp och bild/förklaring och spela begreppsdomino.
  • Sammanfatta avsnittet muntligt eller skriftligt med hjälp av de centrala begreppen.
Avsnitt 1 · 12 min

Vikt

Sif ska på utflykt och blir ombedd att packa lätt. Vad betyder det? Hur tungt är ett kilo och hur vet man hur mycket orkar man bära? 

Genom avsnittet lär sig eleverna vanliga uttryck och måttenheter för att beskriva hur mycket något väger.

Begreppslista

  • lätt
  • tung
  • väger lite/mycket
  • våg
  • våg kilogram/kilo/kg
Avsnitt 2 · 12 min

Ental och tiotal

Fror har lovat att hjälpa till med en väns kalas. Han samlar ihop pappersmuggar och servietter för 3 till 4 personer men det visar sig att gästerna blir 34 personer. Hur räknar man till så många gäster? Sif pratar om 3 tiotals pappersmuggar, hur många är det?

Avsnittet visar hur positionssystemet är uppbyggt och hur det används för att beskriva naturliga tal.

Begreppslista

  • tiotal
  • ental
  • tal
  • siffra
  • värde
Avsnitt 3 · 12 min

Volym

Sif är sugen på något gott men muffinsburken är tom. Fror föreslår att de ska baka egna muffins men receptet är svårt att förstå. Hur mycket mjölk är 1 dl och vad är det för skillnad mellan 1 dl salt eller 1 krm salt?

Genom avsnittet lär sig eleverna jämföra vanliga måttenheter som vi använder för att ange volym.

Begreppslista

  • deciliter/dl
  • tesked/tsk
  • matsked/msk
  • kryddmått/krm
  • liter
  • full
  • halvtom
  • tom
Avsnitt 4 · 13 min

Geometri och lägesord

Fror ska göra girlanger enligt en beskrivning som är svår att följa. Sif förklarar skillnaden mellan olika geometriska figurer och var man ska stå om man är bakom eller bredvid något.

Avsnittet tar upp grundläggande geometriska objekt och hur vi använder lägesord för att beskriva föremål och objekts läge i rummet.

Begreppslista

  • cirkel
  • triangel
  • rektangel
  • kvadrat
  • hörn
  • sidor
  • mellan
  • under
  • bakom
  • framför
  • i
  • bredvid
Avsnitt 5 · 10 min

Längd

Sif har köpt nya skosnören som är alldeles för långa för hennes skor. Hur ska hon veta hur långa skosnören ska vara? Hur lång är en meter och hur mäter man det? Vad är en centimeter och hur många behövs för att det ska bli en meter?

Genom programmet lär sig eleverna olika sätt att mäta och att använda vanliga måttenheter för att beskriva hur långt något är.

Begreppslista

  • meter/m
  • centimeter/cm
  • mäta
  • måttband
  • tumstock
Avsnitt 6 · 13 min

Tid

Fror vill åka till simhallen nu, trots att den öppnar mycket senare. Sif säger att de ska åka ”om en stund”, vad betyder det och hur länge ska Fror behöva vänta? 

Avsnittet svarar på frågan hur vanliga begrepp och måttenheter för att uttrycka tid förhåller sig till varandra.

Begreppslista

  • en stund
  • strax
  • kvart
  • minut
  • timglas
Avsnitt 7 · 13 min

Temperatur

Sif fryser för att hon gick ut med alldeles för lite kläder på sig. Men hon hade ju tittat på termometern och den stod på noll. Noll måste betyda varken kallt eller varmt, eller?

Genom programmet lär sig eleverna använda begrepp och måttenheter som vi använder för att uttrycka temperatur.

Begreppslista

  • termometer
  • noll
  • grader
  • plusgrader
  • minusgrader
  • varmt
  • kallt
Avsnitt 8 · 11 min

Året

Fror ska fixa ett födelsedagskort till sin kusin. Kusinen fyller år om tre månader, hinner han det? Hur många dagar är det till dess? Vad är en kalender för något och tar dagar och veckor aldrig slut?

Avsnittet förklarar hur ett år är uppbyggt och hur vanliga uttryck för tid förhåller sig till varandra.

Begreppslista

  • dag
  • vecka
  • månad
  • år
  • i går/i dag/i morgon
  • kalender
  • årstider

Uppdaterades:2022-09-29

Författare: Peter Gröndal

Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).