LärarhandledningKlimatkampen

I handledningen till det här avsnittet får du lära dig om konsekvenserna av mänsklig aktivitet på vår planet och hur du kan tillämpa systemtänkande för att tänka på ett sätt som gynnar miljö och människor. Du får också räkna ut ditt eget koldioxidutsläpp och hitta motivationen att påbörja en förändring om ditt utsläpp är för högt.

INTRO Titta tillsammans på klippet Hur du sopsorterar (6 min)

• Gör en kort runda med deltagarna och utgå från Marks fråga: Hur gjorde du med dina sopor förr i världen? 
• Diskutera de tips Johan ger. Är det några ni känner igen eller kanske till och med har provat på själva? 

Del 1.1 Ellens framtid – en värld präglad klimatförändringarna?

Ellen är sträng mot deltagarna när de väger sina säckar och räknar ut hur många jordklot de gör av med. År 2050 kommer Ellen att vara i 40-årsåldern och vid sekelskiftet kommer hon att vara runt 90 år och kanske ha barnbarn som ska växa upp i en klimatförändrad värld. Att människan nu är den starkast påverkande kraften på jorden kallas för antropocen.

ATT DISKUTERA

• Hur tror ni att Ellens värld kommer att se ut år 2050? Klimatmässigt, matmässigt, jobbmässigt och transportmässigt, vad har förändrats från idag?
• Hur tror ni att Ellens värld kommer att se ut år 2100? Hur kommer livet för hennes barnbarn att vara?
• Hur förändras samhället för att minska de negativa konsekvenserna för Ellen och andra i kommande och uppväxande generationer?

ANTROPOCEN. Det kanske kan tyckas som om jordens egna system är kraftfulla och att vi människor lever efter naturens förutsättningar. Delvis är det sant men det har visat sig att människan har en enorm kraft att påverka jordens utveckling. Det har gett upphov till att det numera talas om en ny tidsålder; antropocen - människans tidsålder.

Antropocen beräknades börja i och med den industriella revolutionen då förbränningen av kol tog fart. Men det finns även andra sätt att tänka om antropocen. Till exempel anser vissa att kärnvapensprängningar där radioaktivitet spridits i marken under lång tid är starten på antropocen. I framtiden när geologer letar i jordlagren efter kunskap om mänsklig aktivitet på jorden kommer de bland annat att hitta plaster och mikroplaster som vittnar om tiden vi lever i nu. I och med att jordens befolkning har ökat och att välståndet i vissa delar av världen är högt används en mängd naturresurser. Det skapar stora mängder avfall och både produktion, konsumtion och förbränning av avfall avger stora mängder växthusgaser. Termen antropocen är därför ett bra sätt att beskriva samspelet mellan natur och mänsklighet i dagens samhälle.

Forskarna i FN:s klimatpanel IPCC gör prognoser för vad som kommer att hända med klimatet fram till år 2300. I deras senaste rapport uppges den globala medeltemperaturen höjas med mellan 1,5 grader och 4,8 grader fram till år 2100, jämfört med hur temperaturen på jorden var innan industriella revolutionen. Även om det inte låter så mycket är det drastiska temperaturskillnader jämfört med idag då vi redan märker stora konsekvenser av klimatförändringarna. Om man vill kan man jämföra med temperaturskillnaden mellan idag och en istid. I storleksordning är 4,8 grader skillnaden mellan en värmeperiod och en istid - det säger något om magnituden på förändringen. Enligt IPCC kommer det framöver att bli fler extrema väderhändelser som torka, värmeböljor och översvämningar. Extremväder leder till minskad biologisk mångfald som kommer att leda till mänskligt lidande och stora ekonomiska förluster. 

Del 1.2 Systemtänkande och sopsortering

I programmet står det till slut klart för deltagarna att det som hamnar i soporna också behöver ha ett liv efter att det slängts. Samma sak gäller när en produkt inhandlas. Den har en historia att berätta.

SYSTEMTÄNKANDE innebär i stora drag att förstå hur saker och ting hänger ihop i långa kedjor eller cirklar och är ett användbart tänkesätt för att förstå och agera i klimatfrågan. I alla system finns en eller flera resurser, och återkoppling kring hur resursen ökar och minskar över tid. Att tillämpa systemtänkande gör det möjligt att förstå orsak och verkan och vad det kan få för effekter inom och mellan system.

Att tänka på produkter som historier gör det lättare att använda så kallat systemtänkande. När du handlar en produkt får du samtidigt en historia i din hand. De allra flesta produkter har tillverkats i flera led och bakom varje förädling påverkas både natur och människor. På samma sätt fortsätter produkten att påverka djur, natur och människor även efter att du skiljts från den.

Ta till exempel ett par jeans som görs av bomull. Bomull är en vattenkrävande gröda som trivs bäst i subtropiska områden. Ofta råder det brist på vatten i dessa områden. Dessutom är bomull en känslig gröda som behöver gödsel och ogräsbekämpning (det senare är ofta kemikalier). Bomullsplockarna kan vara unga människor som tar ledigt från skolan för att hjälpa de vuxna med skörden och därmed går miste om värdefull utbildning under tiden de arbetar. I nästa skede ska bomullen vävas till tyg. Vävaren kan vara en fattig person som arbetar långa dagar utan raster för att försörja sin familj och sina föräldrar. När tyget är vävt ska det färgas. Arbetet med att färga är smutsigt och sker ofta utan tillräcklig skyddsutrustning vilket gör att arbetarna kan drabbas av allvarliga sjukdomar i ung ålder och då riskerar att tappa sin livsviktiga försörjning eller till och med mista livet. Kemikalierna från färgfabriken kan hamna i vattentäkter och leda till att dricksvattnet i närområdet förgiftas. Förorenat dricksvatten gör att lokalbefolkningen i vissa områden måste hämta sitt dricksvatten från tankbilar.

Jeansen du handlar har passerat en mängd olika händer och människoöden. Du använder dem, och hur fortsätter deras historia sedan? Lämnar du dem vidare för att återbrukas av andra via andrahandsbutiker? Slänger du dem i soporna för förbränning eller återvinner du den?

ATT DISKUTERA

• Hur kan systemtänkande vara till hjälp när du börjar tröttna på en produkt?
• Hur kan systemtänkande vara till hjälp när du vill handla en ny produkt? Hur har produkten i fråga påverkat människor, djur och natur innan den når dig i butiken? Vilken roll spelar produkten i ekonomiska system?
• Systemtänkande kan också vara till hjälp angående sopsortering eftersom det påminner dig om att sopsorteringen inte är en slutstation. Vart tar materialen i dina sopor vägen efter återvinning och hur används de vidare? Hur påverkar dina sopor ekosystem, sociala system och ekonomiska system?

Många saker gör vi utan att tänka. Johan Kuylenstierna nämner exempelvis ett självspelande gratulationskort. Det måste till en återvinningscentral när det har spelat klart. 

Del 1.3 Antar du programmets 21-dagarsutmaning?

Hur påverkar du Ellens framtid med dina egna koldioxidutsläpp och hur många jordklot skulle behövas för din livsstil? Det kan du ta reda på genom att räkna ut dina egna utsläpp. 

ATT GÖRA

Räkna ut dina utsläpp. Gå in på https://www.klimatkontot.se/ eller https://www.klimatkalkylatorn.se/ och besvara frågorna i formuläret. Guiderna räknar automatiskt ut dina utsläpp. Behöver dina utsläpp minskas? 

Få fatt i din motivation. Hitta motivationen att påbörja en förändring i ditt liv! Kanske har du människor i din omgivning som ska leva ett långt liv i en klimatförändrad värld? Kanske vill du göra ett positivt avtryck i framtiden?

Skriv ned tre saker som motiverar dig att förändras eller saker som du vill uppnå med din förändring. Försök att vara konkret. 

Exempelvis

• Jag vill påbörja en förändring för att lära mig mer om klimatfrågan.
• Jag vill påbörja en förändring för att påverka min arbetsplats på ett positivt sätt.
• Jag vill påbörja en förändring för att kunna tänka på mina barnbarns framtid på ett positivt sätt.

I handledningen till det här avsnittet får du träna dig på systemtänkande när det gäller vad vi äter. Du får också lära dig om hur vi kan hantera dubbla budskap om vad vi ska och inte ska göra för klimatet och vad du själv kan göra för att minska utsläppen i din egen matkonsumtion. Slutligen kommer du att få ta reda på hur du kan handla mat på andra sätt än i vanliga butiker. 

INTRO - Titta tillsammans på klippet Hur du äter mer hållbart (6 min)

Gör en kort runda med deltagarna där ni diskuterar de frågor Mark ställer i slutet av klippet:

• Vilket behov uppfyller kött hos mig?
• Finns det andra sätt jag kan fylla det behovet?

Del 2.1 Systemtänkande om maten

Deltagarna får lära sig att mat är en av de saker som vi som individer kan påverka eftersom vi äter flera gånger per dag. Men hur ska vi tänka om maten? Arja har ett förslag:

"Det är ett ansvar att äta idag, verkligen. Att skifta att du ska ta ansvar för hela globen och hela mänskligheten i det du äter är ett viktigt steg."

ATT DISKUTERA

Arja är inne på systemtänkande när hon pratar om att vår mat påverkar globen och mänskligheten.

Butikerna bestämmer i viss mån vad vi ska handla genom det utbud som finns och det är ofta fina grönsaker och mindre köttdelar jämfört med hur många grönsaker som produceras och hur mycket kött som går att få ut av ett djur. 

• Hur kan butikerna och konsumenterna påverka vad som finns på hyllorna? Vem ska ta första steget?
• Vad kan politiker göra för att effektivisera vår matanvändning?
• Hur kan vi handla och laga mat så att vi effektiviserar vår användning av livsmedel?
• Hur går det att tillsammans påverka politiker och producenter så det inte skapas miljöskadliga produkter?

Del 2.2 Dubbla budskap 

Klimatfrågan är en komplex fråga där många perspektiv ställs mot varandra. Det kan skapa förvirring om vad som är det rätta. Ibland gör vi saker fast vi vet att det är dåligt för klimatet. Det kan skapa kognitiv dissonans.

KOGNITIV DISSONANS. Om du någon gång har slitits mellan två saker som har skapat en gnagande känsla i bröstet kan du ha upplevt kognitiv dissonans. Det kan till exempel vara att du har valt mellan att handla billiga livsmedel för att få pengar över till andra saker eller att köpa dyrare ekologiska varor som du vet är bättre för både dig och planeten, men som inte ger dig mycket pengar över. Hur ska du göra? För att bli av med kognitiv dissonans kan du göra två saker. Du kan antingen ändra ditt sätt att handla eller tänka. Om du väljer handling köper du de ekologiska varorna. Om du väljer att ändra ditt tänkesätt kommer du på ursäkter till varför du köper de billigare sakerna och kanske lovar dig själv att handla mer ekologiskt imorgon.

Kognitiv dissonans är en obehaglig känsla som vi människor vill bli av med och därför kommer vi att göra något av de två ovanstående alternativen. Oftast är det enklast att förändra hur vi tänker och inte hur vi agerar. Människor använder alltså ibland bortförklaringar och är inte alltid logiska varelser. Vi påverkas också av normer och värderingar och våra belöningssystem kopplas ibland till ohållbara beteenden.

ATT DISKUTERA

Claes funderar över hur vi ska tänka när vi å ena sidan blir tillsagda att konsumera för ekonomins skull och å andra sidan blir tillsagda att inte konsumera på grund av klimat och miljö. Människor har olika åsikter om vad som bör prioriteras av ekologisk hållbarhet och ekonomisk tillväxt.

• Hur kan man hantera de dubbla budskap som Claes pratar om? Vilket av budskapen väger tyngst, enligt dig?
• Vilka andra saker än mat kan skapa obehag när det gäller hur samhället hanterar klimatfrågan?

Att ändra hur och vad vi äter är viktiga insatser för klimatet, men klimatfrågan är enorm och individen kan bara påverka till en viss del. Även det kan skapa kognitiv dissonans.

• Hur kan man få förhållandevis små saker att kännas meningsfulla när problemen med klimatförändringarna är så stora? Hur kan man tänka?

Del 2.3 Antar du programmets 21-dagarsutmaning?

Johan Kuylenstierna har många tips på hur vi kan förbättra vår klimatpåverkan när det gäller mat. 

ATT GÖRA

Köp mat lokalt. Det vanligaste sättet är att köpa mat av livsmedelskedjor, men mycket mat produceras och säljs lokalt runt om i Sverige. Ta reda på hur mat kan inhandlas på annat sätt än stora livsmedelsbutiker nära dig och gör en beställning. 

• Vad köpte du och vad tyckte du om produkten?

Välj att göra tre av Johans tips. Läs Johans tips och bestäm vilka topp tre som du bäst tycker passar in på dig och som du inte redan gör. Gör en ny sak under var och en av de tre veckor som utmaningen pågår. 

• Hur gick det? Vad var lätt och vad var svårt?

JOHANS TIPS:

• Handla svenskt och efter säsong
• Köp ekologiskt märkta varor
• Äta så mycket växtbaserat som möjligt
• Tänk på vilket kött du väljer
• Välj bara fisk och skaldjur som är märkta med MSC, ASC eller KRAV
• Minska din köttkonsumtion
• Testa vegetarisk mat
• Ersätt animaliskt protein med växtbaserat protein
• Kolla att de vegetariska alternativen är producerade på ett bra sätt
• Sluta slänga mat
• Håll temperaturen i kylskåpet till 4-5 grader
• Ta vara på hela grönsakerna 
• Gör matlådor och ta doggy bag på restaurang
• Laga mer mat hemma
• Lita på din smak och lukt
• Bäst-före datum behöver inte betyda att en vara är dålig

I handledningen till det här avsnittet får du lära dig om två ekonomiska begrepp; cirkulär ekonomi och delningsekonomi. Du får också diskutera hur vår konsumtion hänger samman med att visa kärlek till varandra och prova på att ha ett kortare köpstopp. 

INTRO - Titta tillsammans på klippet Hur dina kläder får längre liv (5 min)

Gör en kort runda med deltagarna där ni diskuterar de frågor Mark ställer i slutet av klippet: 

• Varför bli man så glad av att handla?
• Hur länge håller den glädjen i sig?

Del 3.1 Nya typer av ekonomier

För att jordens resurser ska räcka till alla behöver vi tänka annorlunda om hur produkter designas och hur vi utnyttjar våra saker. 

CIRKULÄR EKONOMI. När vi tänker på en produkt kanske vi ser den som att det är något som produceras, används och sedan kasseras. Det linjära tänkesättet är grunden i den slit-och släng-ekonomi som vi i västvärlden har ägnat oss åt i decennier. Men i alla produkter finns material som kan användas mer än en gång. I en cirkulär ekonomi skapas produkter efter ett cirkulärt tänkesätt som härmar naturens kretslopp med tanken att de ska kunna återanvändas antingen i sin helhet eller som olika delar i andra produkter. Produkter upphör på så sätt att bli avfall. Individer kan bidra till den cirkulära ekonomin genom att återanvända och återvinna.

Företag kan bidra genom att redan när produkten designas, planera vilka material som ska ingå och hur de ska kunna återanvändas. Exempelvis bör farliga kemikalier undvikas vid tillverkning av material så att återanvändningen av materialet till nästa generations produkter inte medför risker för människors hälsa eller miljön. Andra problem med vår konsumtion är att vi använder produkter under en kort tid av deras livslängd. Ett exempel är bilar som står parkerade under största tiden eller borrmaskiner som ligger i verktygslådor och bara används vid enstaka tillfällen. Ett sätt att förlänga produkters livslängd och effektivisera användandet är den så kallade delningsekonomin. Den går ut på att flera människor använder samma resurs genom att bland annat byta, låna och hyra saker av varandra. 

ATT DISKUTERA

Deltagarna får förlänga livslängden på olika klädesplagg genom att lappa och laga. Tänk efter hur det är i ditt hem.

• Har du fler kläder eller saker än du behöver?
• Kan du tänka dig att laga saker eller sy om dina kläder? Varför eller varför inte?
• Skulle vem som helst kunna ha lagade kläder? Statsministern? Riksbankschefen?

Deltagarna får vara med om en bytesloppis där de övertar varandras saker.

• Hur kan du ensam eller tillsammans med andra effektivisera användningen av dina saker?
• Varför ingår inte fler i bilpooler eller verktygspooler av olika slag, vilka hinder finns?
• Vilka vinster kan det finnas med att utnyttja saker tillsammans?

För vissa tar konsumtion stor del av vår tid. Vi planerar inköp och läser på om olika produkter, vi åker och handlar eller hämtar paket, vi städar och förvarar våra saker och förhoppningsvis åker vi sedan till återvinningscentralen med dem. 

• När känner du dig främst som konsument respektive medborgare i dagens samhälle?
• Hur kan vi agera som konsumenter i klimatfrågan?
• Hur kan vi agera som medborgare i klimatfrågan?

Del 3.2 Saker och kärlek

Niki berättar att hon önskar sin dotter allt det bästa i världen. Många föräldrar tänker samma sak. Det är inte ovanligt att vi visar kärlek för våra nära och kära med gåvor av olika slag. 

ATT DISKUTERA

• Är det lika mycket kärlek i en present som är second-hand som i en ny?
• Är det lika mycket kärlek i ett paket som är inslaget i tidningspapper som ett inslaget i nytt papper och snöre?
• Är det lika mycket kärlek i en bukett blommor från skogen som en från blomsteraffären?
• Vad kan göra att människor tycker att det inte känns tillräckligt att ge bort det som redan är använt eller något som är omgjort?
• Vilka upprätthåller idén om att visa kärlek till varandra genom saker? Vad kommer sådana traditioner ifrån?

Del 3.3 Antar du programmets 21-dagarsutmaning?

Innan vi handlar nya saker kan vi behöva reflektera över om det verkligen är något vi behöver. Här är en checklista för vad vi kan tänka på:

1. Behöver jag den här saken eller är det bara något jag vill ha?
2. Har jag något liknande hemma som jag kan använda istället?
3. Kan jag hitta saken på second-hand? Kan jag låna eller hyra den av någon?
4. Kommer jag kunna använda den här saken under många år?
5. Kommer jag orka att återvinna den här saken på rätt sätt?
6. Blir jag gladare och lyckligare av just den här saken?

ATT GÖRA

Köpstopp. Försök att inte köpa något nytt på 21 dagar förutom mat, mediciner och andra eventuellt nödvändiga saker. Använd checklistan. 

• Hur gick det och hur kändes det?

I handledningen till det här avsnittet får du diskutera om det tar längre tid för oss att vara klimatsmarta än om vi inte är det. Du får också diskutera hur en ökad konsumtion kan leda till ökad kemikalieanvändning i samhället, försöka dig på att påverka företag att minska sin kemikalieanvändning och städa ekologiskt.

INTRO - Titta tillsammans på klippet Hur du får rent utan kemikalier (5 min)

Gör en kort runda med deltagarna där ni diskuterar den fråga Mark ställer i slutet av klippet: 

• Hur kan du minska din utsatthet för farliga kemikalier?

Del 4.1 Genvägar eller senvägar

Filip får i uppgift att rengöra en trall med ättika, vatten och diskmedel. Resultatet blev fint, men det tog tid och jobbet blev inte riktigt klart. Att vara kemikaliefri och klimatsmart kan i många fall vara mer tidsödande än att använda konventionella produkter och metoder för att utföra samma saker. Det kan till exempel ta längre tid att odla sin egen mat, laga mat från grunden och städa ekologiskt.

ATT DISKUTERA 

• Hur värderas tid i samhället idag?
• Tar det längre tid att vara klimatsmart än att inte vara det? På vilka sätt?
• Hur kan vi tänka om att det kan vara värt den extra tiden det kan ta att vara klimatsmarta?
• Vad skulle kunna vara vinsterna med att avsätta mer tid till mer klimatsmarta lösningar?
• Vad är hinder till att vi inte vill avsätta den extra tiden det tar? Vad kan den tiden användas till istället?

Del 4.2 Kemikalier i vardagen

Deltagarna får pröva på att göra egen hudvård utan kemikalier. I bland annat skönhetsprodukter används många olika kemikalier. Reklam och andra kampanjer uppmärksammar oss på produkter som vi känner att vi vill köpa trots att vi kanske inte visste att de fanns. De skapar nya behov hos oss. 

ATT DISKUTERA

• Hur kan reklam och marknadsföring genom till exempel sociala medier öka kemikalieanvändningen i samhället?
• Hur kan vi tänka när vi lockas att köpa produkter som vi kanske inte ens visste fanns men som låter fantastiska när vi får höra talas om dem?

Del 4.3 Antar du programmets 21-dagarsutmaning?

Deltagarna uppmärksammas på hur mycket kemikalier vanliga produkter som vi använder dagligen innehåller. Individen har ett visst ansvar att välja rätt i butiken, men det är producenterna som tillsätter kemikalierna i produkterna. 

ATT GÖRA

Kontakta producenterna. Kontakta tre företag och fråga eller tipsa om hur de kan tillverka sina produkter med mindre skadliga kemikalier. Du kan också fråga vad de har miljöpolicy. 

• Vad fick du för svar? 

Som konsument har du rätt att inom 45 dagar få svar på om varan/produkten innehåller några särskilt farliga ämnen. Genom att fråga skapar du ett konsumenttryck och en medvetenhet i leverantörskedjan kring kemikalierisker. Det får producenter att fasa ut farliga kemikalier.

Städa hållbart. Lär dig mer om ekologisk städning. Gör ett ekologiskt städkit med ättika, citron, grapefrukt, diskmedel och sockerbitar och städa ekologiskt i 21 dagar. 

• Var det skillnad gentemot att städa med vanliga produkter?

I handledningen till det här avsnittet får du testa vad du har lärt dig så här långt i programserien genom ett klimatquiz. Du får också och beskriva hur en klimatsmart framtid kan se ut och pröva på att göra en egen klimatinsats. 

INTRO - Titta tillsammans på klippet Hur du skapar hållbara vanor (5 min)

Gör en kort runda med deltagarna där ni diskuterar de frågor Mark ställer i slutet av klippet: 

• Vad är din största klimatbov i vardagen?
• Vad har du för plan för att komma till rätta med den?

Del 5.1 Klimatquiz

Quizet finns även som kopieringsunderlag/arbetsblad HÄR

Deltagarna får avsluta sin tid på gården med ett klimatquiz. Det finns 14 påståenden. Fem av de är rätt. Läs påståendena och avgör vilka fem som stämmer.

1. FN:s mål är att ökningen av jordens medeltemperatur inte ska överstiga två grader.
2. En koldioxidekvivalent är ett annat ord för en koldioxidmolekyl.
3. Plast skyddar grönsaker från att ruttna och kan vara en bra sak.
4. Glödlampor ska sopsorteras som glas.
5. Största problemet med odlad fisk är fodret de äter.
6. Om alla på jorden levde som i Sverige skulle det behövas två jordklot.
7. Hälften av all vår odlad mat behöver insekter för att kunna gro.
8. All mat som har passerat bäst-före-datum bör komposteras.
9. Medelsvensken kastar 7,5 kilo kläder varje år.
10. Dammet i våra hem är fult men ofarligt.
11. En lång innehållsförteckning ökar sannolikheten att produkten är ekologisk.
12. All svenskproducerad mat är ekologiskt odlad.
13. Fattigare länder drabbas hårdare av klimatförändringarna än rikare länder. 
14. Det går bra att lämna smutsiga förpackningar till återvinningen. 

ATT DISKUTERA

• Kan du hitta felen i de påståenden som inte stämmer? (Facit längre ned)

Del 5.2 En klimatsmart framtid

Deltagarna i programmet får veta vilka negativa konsekvenser deras egna handlingar har för klimatet. Det vi diskuterar mer sällan är vad som kännetecknar en klimatsmart framtid.

FRAMTIDSTÄNKANDE. Framtidstänkande är ett sätt att tänka som handlar om att förvänta sig vad olika klimatåtgärder kommer att leda till över tid. Tänkesättet kan beskrivas som ett systemtänkande i tiden och kan användas för att måla upp visioner om hur vi vill att samhället ska utvecklas på ett klimatsmart sätt och hur det är att leva i ett sådant samhälle. Genom att föreställa sig ett önskvärt samhälle blir det lättare att konkretisera vad som behöver förändras för att vi ska nå dit. 

ATT GÖRA

Porträttera en klimatsmart framtid år 2050. Använd fantasin och svara på hur du ska bo, äta, resa, studera, arbeta, använda energi, slippa miljögifter och skadliga kemikalier, samspela med växter och djur med mera. Vilka är dina rättigheter och skyldigheter, hur praktiseras demokratin? Du kan antingen rita, skriva, berätta eller använda andra kreativa uttryckssätt. 

ATT DISKUTERA

Jämför bilderna med dagens samhälle.

• Vad skiljer de framtida klimatsmarta samhällena från de nuvarande?
• Hur kan en förändring gå till? Vilka normer, värderingar, strukturer och förlopp påverkas i utvecklingen mot en klimatsmart framtid?
• Vad kan olika aktörer som politiker, företag, civilsamhälle och individer göra för att vi ska komma dit?
• Vad har du själv för roller (ex arbetstagare, idrottsledare, förälder, student osv) och hur kan du påverka genom dem? 

Del 5.3 Antar du programmets 21-dagarsutmaning?

Att rädda världen från klimatförändringar är en långsam process oavsett om man är ensam eller arbetar i grupp. Om man inte har tålamod kan man använda någon av tipsen nedan.

ATT GÖRA

Välj en eller flera saker på listan och genomför inom 21-dagar:

• Prata om klimatläget
• Läs på fakta och dela vidare i dina kanaler
• Ge stöd åt kampanjer och organisationer 
• Starta eller stötta en lokal klimatklubb med vänner/arbetskamrater 
• Delta i samhällsdebatten själv eller tillsammans med andra. Gör din röst hörd.

FACIT KLIMATQUIZ

Rätt svar: Alternativ 3, 7, 9, 13, 14

Fel svar:

Alternativ 1: Uppvärmningen ska hållas väl under två grader och helst stanna på 1,5 grad.

Alternativ 2: Koldioxidekvivalenter motsvarar hur stor klimatpåverkan andra växthusgaser, till exempel metangas, har omräknat som om de hade varit koldioxid.

Alternativ 4: Glödlampor ska sorteras för sig och deponeras på återvinningscentraler.

Alternativ 5: Största problemet med odlad fisk är antibiotikaanvändning och att de kan rymma och påverka de naturliga bestånden av samma art. 

Alternativ 6: Om alla på jorden levde som i Sverige skulle det behövas ca fyra jordklot.

Alternativ 8: Mat som passerat bäst-före är många gånger fortfarande ätbar om man smakar och luktar.

Alternativ 10: Dammet i våra hem kan innehålla giftiga kemikalier.

Alternativ 11: Långa innehållsförteckningar signalerar att produkten innehåller mer kemikalier och konstgjorda ämnen.

Alternativ 12. All svensk mat är inte ekologisk. Håll utkik efter speciella ekologiska märkningar

I handledningen till det här får du göra en plan för ditt framtida klimatliv. Du får också diskutera hur känslor och klimat hänger ihop och göra din egna klimatkampanj tillsammans med andra. Slutligen får du fundera över hur du långsiktigt kan hålla i förändringarna.

INTRO - Titta tillsammans på klippet Hur du sprider inspiration (3 min)

• Gör en kort runda med deltagarna där ni diskuterar de frågor Mark ställer i slutet av klippet: 
• Vad är det som gör att du engagerar dig i klimat- och miljöfrågor?
• Vad gör du för att vara med och bekämpa klimatförändringarna?

Del 6.1 Klimatexamen

I sista avsnittet är det dags för deltagarna att ta sin examen. Visst hoppas man att de goda vanorna ska hålla i även efter att de 21 dagarna är slut? Nu är det dags för dig att ta din examen och använda 21-dagarsutmaningen som en språngbräda till att försöka halvera dina utsläpp på ett år. 

CARBON LAW. För att hålla höjningen av jordens medeltemperatur till väl under två grader behöver utsläppen av växthusgaser minska snabbt. Men hur snabbt behöver minskningen ske? Forskare har skapat en koldioxidbudget där de har räknat ut hur mycket koldioxid som kan släppas ut i atmosfären för att hålla temperaturökningen väl under två grader. För att lyckas med det måste utsläppen minska i en viss takt.

"Carbon Law" är en ungefärlig modell baserad på forskares val av sannolikhetsnivåer för att klara temperaturmålen ifråga. Till att börja med skulle utsläppen av koldioxid helst ha börjat minska långsiktigt år 2020, tio år senare fram till år 2030 behöver utsläppen halveras en första gång. Fram till år 2040 behövs ytterligare en halvering och sedan ytterligare en fram till år. På det sättet minskar koldioxidutsläppen exponentiellt. Att inte släppa några växthusgaser alls är knappt möjligt. Därför pratar man ofta om nettonollutsläpp år 2050. Nettonollutsläpp betyder så låga utsläpp som möjligt. Koldioxid behöver då globalt aktivt bortföras ur atmosfären, delvis genom att binda koldioxiden i jorden och genom varierande tekniska lösningar.

ATT GÖRA

Årsplan för att halvera utsläpp. Finns även som kopieringsunderlag/arbetsblad.

Påminn dig om resultatet du fick när du räknade ut dina utsläpp och vilka dina största klimatbovar är. Gör en plan för hur du kan halvera dina egna utsläpp. Hur många gånger du kan halvera beror på hur höga dina utsläpp är från början. 

• Om du som privatperson har utsläpp på 15 ton eller över – gör en plan för hur du kan halvera dina utsläpp på ett år och halvera igen nästa år.
• Om du har utsläpp på över 8 ton – gör en plan för hur du kan halvera på ett år.
• Om du har utsläpp på under 8 ton kan det vara svårt att halvera, men gör en årlig klimatplan som utgår från dina intressen och olika fokusområden. 

Skriv en egen klimatplan för det kommande året. Klimatplanen kan gälla för individer och familjer eller större sammanhang såsom skolor, folkhögskolor, högskolor, föreningar och arbetsplatser.

Gör så här

• Skriv en lista på de saker som behöver förändras för att du/ni ska minska dina utsläpp. Du kan skriva både stora och små saker och fokusera på halvering.
• Rangordna sakerna efter hur lätta eller svåra de är. Du/ni ska göra de lätta sakerna först.
• Tänk efter om din/er lista ungefärligen motsvarar en halvering av dagens utsläpp. Kan du/ni till exempel åka på varannan jobbresa? Kan du/ni åka kollektivt eller cykla till jobbet varannan dag eller halva delen av året?
• Formulera tydliga mål och skriv in i årsplanen. 

Exempel

• Hela familjen ska ha fungerande cyklar i april. 
• Vi ska i juni kontakta banken för att börja spara pengar i etiska fonder.
• Hälften av rotfrukterna som används i bespisningen augusti-oktober ska odlas på skolans område.
• Under höstterminen ska vi ordna en bilfri dag på en gata i centrum. 

När planen är klar ska den sättas upp någonstans där den syns. Pricka av allteftersom och bestäm hur du ska fira eller uppmärksamma när något är uppnått. Dela gärna information om din plan i dina kanaler och inspirera andra att göra samma sak. 

ATT RÄKNA UTSLÄPP. Det finns olika sätt att beräkna växthusgasutsläppen för ett land eller en individ. Beroende på vilken metod man väljer får man olika resultat. Ett sätt är att titta på de så kallade territoriella utsläppen där de växthusgaser som släpps ut inom Sveriges gränser ingår. Utsläppen kan räknas totalt för hela landet eller i genomsnitt per svensk. År 2020 låg de territoriella utsläppen på ca 4,6 ton per person och år, enligt Naturvårdsverket.

Men det är inte bara inom landets gränser det sker växthusgasutsläpp. Det vi konsumerar bidrar också till utsläpp som sker på andra ställen på jorden. Den typen av utsläpp kallas för konsumtionsbaserade utsläpp och beräknades år 2019 till 9,1 ton per person och år, av Naturvårdsverket. Eftersom det är stor skillnad mellan resultaten av de båda beräkningarna är det viktigt att inte enbart titta på vad som släpps ut inom ett lands gränser för att få en rättvisande bild av hur mycket varje svensk i genomsnitt bidrar till växthusgasutsläppen. 

Olika klimatkalkylatorer använder olika sätt att beräkna utsläpp, och resultaten bör ses som ungefärliga värden. Det kan därför vara klokt att använda siffrorna för de egna uträkningarna som en startpunkt för din klimatplan snarare än ett exakt värde. Värt att veta är också att klimatkalkylatorer populariserades år 2004 av det brittiska oljebolaget BP och har kritiserats för att försöka rikta fokus från de stora utsläppen som företaget ansvarade för till privatpersoners mycket mer modesta utsläpp.

Del 6.2 Goda klimatkänslor

Flera gånger under programseriens gång påpekar Mark att det kan kännas svårt när man tänker på klimatförändringarna och vad man kan göra åt dem. Deltagarna skickas hem för att på egen hand försöka ändra sina vanor på 21 dagar. Vi önskar dem stort lycka till. Forskning visar att det är ännu mer effektivt om man arbetar tillsammans för att uppnå sina klimatmål.

KLIMAT OCH KÄNSLOR. Det finns många studier som visar att hopplöshet och maktlöshet är vanliga känslor nära förknippade med klimatförändringarna. Det är inte konstigt eftersom många av de åtgärder som föreslås för hur vi ska lösa frågorna handlar om den enskilda individens handlingar. Tyvärr leder inte den sortens känslor inte till handlingskraft. För att människor ska vilja agera i klimatfrågan krävs känslor av hopp som har visat sig vara nära förknippat med handling. Hopp och handling kan bli en god cirkel om en lyckad handling skapar hopp om att göra skillnad eller att hoppet kan väckas om en person hittar något meningsfullt att göra för klimatet.

Eftersom klimatproblemen är storskaliga kan det kännas som om enskilda handlingar inte räcker till. Det är både sant och falskt. I proportion till hela världens klimatpåfrestande utsläpp handlar våra egna klimatinsatser inte om stora mängder minskade utsläpp, men handlingarna kan ha ett annat värde. Genom att visa varandra att vi tänker på klimatet och tar klimatfrågan på allvar kan många börja göra samma saker. Den sammanlagda påverkan blir då större. Utöver det man gör i sitt eget hushåll kan vi också påverka resten av samhället genom att göra våra röster hörda eller kontakta makthavare och företag. Att höra av sig och få svar är ett bra exempel på en handling som kan ge hopp.

Allra bäst är det att agera för klimatet i grupp tillsammans med andra. Det ger positiva känslor, inte bara av hopp, utan också av samhörighet. Känslan av att vara många som arbetar för ett gemensamt mål är stärkande och kan ge kraft att vilja göra mer och fler saker för klimatet. 

ATT GÖRA

Planera en påverkanskampanj tillsammans med andra. Bestäm tillsammans:

• Vilken del av klimatfrågan ni ska fokusera på?
• Vad vill ni ha sagt med er kampanj?
• Vem riktar sig kampanjen till?
• Vilket resultat ska kampanjen ge?
• Hitta på en slogan till er kampanj.

Exempel: Vi vill öka antalet insekter i våra trädgårdar. Kampanjen ska informera om hur viktigt det är med insekter. Vi riktar oss till villaområdet där vi bor. Kampanjen ska leda till att fler ska sätta upp insektshotell. Vår slogan är: Vill du känna dig extra betydelsefull? Gå med i VIP-klubben (V)iktiga (I)nsekter (P)ollinerar genom att sätta upp ett insektshotell i din trädgård! 

ATT DISKUTERA

• Hur känner ni inför att göra enskilda insatser för klimatet i er vardag?
• Hur känns det när det är svårt?
• Hur känns det när det går bra?
• På vilka sätt skulle det kunna skilja sig mot att agera tillsammans med andra?
• Kan det finnas en rädsla för att förlora saker man tycker om att äga eller göra när livet behöver klimatanpassas? Hur kan man bemästra den rädslan?
• Vem/vilka tror du tillsammans med dig är beredda att kämpa för klimatet?

Del 6.3 Den långsiktiga förändringen

När programmet är slut och klimatplanen är skriven och uppsatt i hemmet kan det kännas som att saken är klar. Men tiden går och det finns risk för att gamla tänkesätt gör sig gällande. Samma funderingar har deltagarna i programmet. Hur ska inspirationen hålla över tid?

ATT DISKUTERA

• Hur får man engagemanget att hålla när serien är slut och köpsuget sätter in i affären?
• Hur kan man tänka? 
• Vad kan man påminna sig om?