
LärarhandledningDiskutera sex och relationer
Diskutera sex och relationer är korta diskussionsfilmer för ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i gymnasieskolan. Varje fristående dramafilm har ett tydligt tema som ska leda till diskussioner om lust, känslor, kärlek och relationer. Filmerna är modiga och utmanande, men utan pekpinnar eller tydliga facit. De vågar prata om det känsliga, så att eleverna också gör det. Till varje diskussionsfilm medföljer det en separat intervju med Sandra Dahlén, som är utbildare och expert inom sex och relationer, där hon fördjupar och förklarar filmens tema.
Det finns 6 filmer, varje film är ca 5 minuter lång.
- Kommer jag någonsin att bli ihop med någon? Jacob går i gymnasiet har aldrig varit tillsammans med någon. När alla hans vänner börjar gå in i seriösa förhållanden känner sig Jacob allt mer ensam och bortglömd av alla, och hans blyghet att prata med tjejer gör inte saken bättre.
- Om inte båda vill? Under en övernattning med kompisgänget får äntligen Sonia och Ivan chansen att sova tillsammans. Men är de överens om vad det innebär?
- Hur länge ska jag låtsas vara straight? I ett grabbgäng finns 17-åriga Ali som ständigt får höra om tjejer hans vänner är intresserade av. Ali själv har inget intresse alls av tjejer och får det svårare och svårare att gömma det för sina vänner.
- Ska jag bara låta honom? Det unga paret Ninni och Daniel har ett stabilt och bra förhållande - men de har olika syn på bra sex. Ninni vill ta upp det här med Daniel, men känner sig osäker då hon inte vill förstöra det som de redan har.
- När får jag känna mig fri? Melissa är 19 år och bjuden på halloween-fest, de flesta av hennes vänner ska gå men hon förbjuds av sina föräldrar. De insisterar på att de bara gör det för hennes eget bästa.
- Vems är beslutet? Föräldrar, kompisar, pojkvännen - alla har olika råd och åsikter om vad 18-åriga gravida Aida ska göra. Hon känner sig osäker och ensam - vem ska hon lyssna på?
Syfte och målgrupp
Den här serien synliggör olika aspekter av sexualitet, samtycke och relationer - så som normer, makt, hedersrelaterat våld och förtryck. Serien vill vara ett underlag för diskussioner kring medvetna och självständiga val och om sina egna och andras rättigheter, både ur ett jämställdhetsperspektiv och för att motverka diskriminering och intolerans.
Förhoppningsvis kommer denna lärarhandledning göra dig som lärare tryggare med att undervisa i ämnen som rör sex, relationer, samtycke och sexuella fri- och rättigheter. Längst ner i lärarhandledningen finns länkar för stöd och vidare läsning, kopplade till respektive film.
Från och med höstterminen 2022 byter kunskapsområdet sex och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer. Kunskapsområdet ska återkomma genomgående i skolan. Målet är bland annat att eleverna ska stärkas i att respektera sina egna och andras rättigheter och få kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck. Även skolans jämställdhetsuppdrag har stärkts och undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om samt granska normer, värderingar och könsmönster, som till exempel maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld. Det är ytterst rektors ansvar att detta sker. Nya skrivningar har tagit fram till de inledande två kapitlen i Gy11. Läs mer på Skolverkets sida Ändringar i läroplanerna om sexualitet, samtycke och relationer
Några utdrag:
- Skolans värdegrund och uppgifter, Gymnasieskolans uppdrag Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
- Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, Mål har kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck,
Ämnesplaner
I flera av de nuvarande kurs- och ämnesplanerna återfinns begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, identitet och normer. Några korta exempel:
Naturkunskap
Eleverna ska få kunskap om hur lust, kärlek, identitet, relationer, normer och sexualitet verkar i ett komplext samspel och hur samhällets normer, sociala förväntningar och traditionella könsmönster påverkar hur olika människor kan tänkas agera i en relation eller en sexuell situation.
Religionskunskap
I ämnet religionskunskap är flera delar av syftet kopplat till kön, könsmönster, sexualitet, jämställdhet och relationer.
Samhällskunskap
Eftersom eleverna ska ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer, så är mänskliga rättigheter, jämställdhet, sexualitet och sociala frågor att vara viktiga perspektiv i undervisningen.
Om handledningen
Struktur och upplägg
Till varje film hör finns en faktaruta, förberedande uppgifter för läraren och reflektionsuppgifter att göra tillsammans med eleverna. Det finns även länkar med tips på vidare läsning.
Faktarutan kan du som lärare både använda för din egen skull inför lektionen så att det går lättare att bemöta åsikter med fakta. Du kan också låta eleverna ta del av faktarutan antingen innan eller efter att du visar filmen.
Uppgifterna efter att ni sett filmen inleds med beskrivande frågor om filmen; vad har ni sett, vad hände, vad är dilemmat? Detta för att skapa en samsyn kring filmen och för att skilja på beskrivning och tolkning. Troligen kommer filmerna att tolkas olika och ge upphov till många olika reaktioner. Då kan det vara bra att inleda med det mer deskriptiva: vad har ni sett och vad hände? Först därefter går ni sedan in på tolkning, analys och reflektion, varvat med fakta när det behövs. De flesta uppläggen går att göra både digitalt och fysiskt. Med små ändringar och variationer är det möjligt att ändra till ett digitalt upplägg och vice versa.
Till filmerna hör också ett antal expertfilmer, där sexualupplysaren Sandra Dahlén delar med sig av både fakta och reflektioner om vad som är vanliga reaktioner och behov, till exempel i relation till att stå inför beslut om abort eller upplevelser av ensamhet och erfarenheter av att göra något sexuellt mot sin vilja. Sandra Dahlén har 20 års erfarenhet av att utbilda om hbtq-personers rättigheter, normer, jämlikhetsfrågor, sexuell hälsa och sexuella rättigheter.
Kommer jag någonsin bli ihop med någon?
Frågor
- Vad är det Jacob är med om? Beskriv de olika situationerna och vad som händer.
- Vad känner Jacob inför de situationer han är med om?
- Hur beter sig hans vänner?
- Om ni skulle ändra filmen, så att Jacob känner sig mindre ensam - hur hade ni gjort om handlingen då?
- Reflektera tillsammans och utgå till exempel från följande frågor. För en del är frivillig ensamhet mycket viktigt, för andra är det inte lika viktigt. Är det skillnad på ensamhet och ensamhet? Hur känns det att vara ensam när man har valt det?
Arbeta vidare
Uppgifter efter filmvisningen
Ensamhet och skam
De flesta känner sig ensamma någon gång i livet. Låt eleverna skriva en text om antingen ofrivillig ensamhet, om blyghet eller om att det känns som att alla andra är ihop med någon. Texten kan till exempel ha formen av ett brev till Jacob i filmen.
Är ensamhet vanligt?
Låt eleverna ta reda på hur vanligt det är med ensamhet och vilket stöd som finns. Dela upp klassen i mindre grupper och be dem att göra research, till exempel på organisationen MIND, på Statistikmyndigheten (SCB) och Folkhälsomyndigheten. Kanske hittar de även bra information på UMO.se eller på RFSU.se. Gå igenom tillsammans allt de har hittat.
Blyghet
Blyghet kan orsaka ofrivillig ensamhet. Mindre blyghet kanske skulle leda till mindre ofrivillig ensamhet. I vissa situationer kan man vara blyg och i andra inte alls blyg, det har inte bara med ens person att göra. Det har lika mycket att göra med situationen. Att träna på att komma över sin blyghet är som att träna på det mesta, det kan kännas ovant och nervöst i början och man behöver börja träna i mindre utmanande situationer och börja med korta stunder och små saker. Ett tips kan vara att börja titta någon man känner lite längre i ögonen, för att sedan träna på att möta blicken lite längre med en person som man inte känner så bra.
Vad kan Jacob göra?
Be eleverna att fundera över hur man gör om man vill prata med någon eller visa sitt intresse, trots att man är blyg. Låt eleverna ta fram en tipslista till Jacob - vad kan han göra?
Tvåsamhetsnormer
Måste man göra allt ihop, bara för att man är ihop? Vilka saker förväntas man göra tillsammans med den man är ihop med och förväntas ens beteende att ändras om man är ihop med någon? En del försvinner helt i en förälskelse och glömmer bort sina vänner. En del försvinner också när de träffar en ny vän och ska plötsligt göra allt med den nya vännen och den nya vännen ska alltid vara med. Låt eleverna göra två listor med bra och dåliga normer för tvåsamma relationer. Vad kan vara bra normer och vad kan vara mindre bra?
Dela upp tavlan i två halvor genom att rita ett streck i mitten. På ena sidan skriver du ett plustecken och på andra sidan ett minustecken. Eleverna får därefter fylla tavlan med förväntningar och normer som kommer med att vara ihop med någon. Vilka normer tycker de är bra och vill sätta på plussidan och vilka normer tycker de är mindre bra och vill sätta på minussidan? Skriv upp på tavlan och reflektera över hur normer förändras och att de ser olika ut. Och att det är viktigt att göra det som känns bra, inte bara för att ”det är så”.
Om inte båda vill?
Frågor
- Återberätta filmen tillsammans; vad är det som sker och hur slutar det?
- Tror ni att den situation som Sonia och Ivan är med om är vanlig?
Arbeta vidare
Uppgifter efter filmvisningen
Vill den andra samma sak?
- Två personer har en relation med varandra och de har precis haft sex. Den ena vill ha sex igen och är osäker på om den andra vill. Hur kan hen ta reda på om den andra vill?
- Två personer har träffats på en fest och kysser varandra. Den ena vill gå längre och vill hångla och kanske gå till ett eget rum. Hur förstår personen om den andra också vill samma sak?
Att kommunicera nej
Även i situationer som inte är sexuella kan det vara svårt att säga nej. Man kanske vill göra något eller vara med på något till en början, men ändrar sig. Att reflektera över hur man kommunicerar att man inte vill och träna på det även när det inte handlar om sexuella situationer kan vara mycket nyttigt.
Steg 1
Låt eleverna prata två och två eller tre och tre om situationer som inte är sexuella och be dem att göra en lista på saker som kan göra att det är svårt att säga stopp, ändra sig eller på annat sätt visa att man inte vill vara med eller inte vill göra något. Det kan till exempel handla om grupptryck eller att man är imponerad av någon eller att man ska visa sig tuff eller att man inte vill göra sig själv eller andra besvikna. Kanske är det situationer som handlar om att några vill skolka, några trakasserar andra elever eller håller fast vid vissa kränkande åsikter som man egentligen inte håller med om.
Steg 2
Be eleverna därefter att reflektera över konsekvenser eller vad man tror att man riskerar, om man ändå skulle säga nej. Tror man till exempel att man riskerar att förlora en kompis eller att man inte får frågan nästa gång om man vill följa med? Eller andra saker som man tror att man riskerar?
Steg 3
Nu har eleverna resonerat kring orsaker som kan göra att det är svårt att kommunicera att man inte vill och även om vad som kan vara konsekvenser som man kanske är rädd för ska hända om man säger nej. Be eleverna att skriva för sig själva och reflektera kring: Hur det kan kännas att säga nej, trots rädsla för konsekvenser? - Hur kan det komma sig att det ibland är svårt att säga nej? Kan det någon gång vara värt det? - Hur kan man göra så att man både säger nej OCH slipper konsekvenserna? Vad krävs för att det ska bli bra för alla inblandade?
Tvärtom – en tänkt linje
Om det hade varit en tjej som fortsatt haft sex med en kille trots att han sagt “Jag är fett trött”, hade hon fortsatt ha sex med honom? Låt eleverna ta ställning till den hypotetiska frågan genom att placera sig på en tänkt linje i klassrummet. Låt det ena hörnet symbolisera ”Det hade inte varit någon skillnad, det skulle precis lika gärna kunna vara så” och låt det motsatta hörnet representera ”Det skulle aldrig kunna hända, det är stor skillnad”. Be eleverna att placera sig någonstans mellan de två hörnen. Det går att ställa sig i ett av hörnen eller någonstans längs linjen, förutom i mitten. Låt det stå en stol eller ett bord i mitten, så att eleverna måste stå lite närmre det ena eller andra hörnet. Det underlättar för eleverna att ta ställning. Låt eleverna prata med de andra som ställt sig på ungefär samma ställe och berätta varför de har ställt sig där de står. Därefter låter du alla smågrupper, någon från varje grupp, berätta hur de resonerat. När alla grupper har uttalat sig, frågar du om någon vill ställa sig på en ny plats. Syftet med det är att alltid ge utrymme för att man kan ändra sig, när man hör nya perspektiv från andra människor. Om du gör övningen digitalt kan du på skärmen visa en linje med tre punkter som har samma avstånd till varandra. Be eleverna markera var de skulle ställa sig och låt dem prata i smågrupper med de som placerat sig närmast.
Hur länge ska jag låtsas vara straight?
Frågor
- Vad är Alis dilemma, vad är det för omständigheter som gör att han måste dölja vem han är?
- Hur tycker du att hans kompis reagerar när Ali berättar för honom vem han är intresserad av?
- Tror du att det är vanligt, det som Ali ofrivilligt tvingas ta ställning till?
- Om filmen skulle vara längre, hur tror du att den skulle slutat då?
Arbeta vidare
Uppgifter efter filmvisningen
Gruppreflektion - främjande arbete
Dela upp eleverna i mindre grupper och berätta att skolan och föreningar har ett ansvar att se till att det är en bra miljö för alla. Varje grupp ska ta fram idéer och förslag på vad som kan göras i skolan, i idrotts- eller andra sammanhang, så att ingen ofrivilligt ska behöva ställas utanför gemenskapen eller riskera att behöva avbryta en idrottskarriär. Eller om någon redan har kommit ut och ska slippa att alltid orka försvara sig själv.
- Vad kan lärare/ledare/tränare göra?
- Vad ska lärare/ledare/tränare göra?
- Vad kan kompisar göra?
Varje grupp kan också få i uppgift att leta upp information från idrottskändisar som har kommit ut som homosexuella eller transpersoner, antingen under sin idrottskarriär eller efter sin idrottskarriär. Vad berättar de att de hade behövt för att kunna vara sig själva under sin idrottskarriär?
Tvärtom – en tänkt linje
Killen frågar sig hur länge han ska orka gömma sig. Hur hade det varit om det handlat om en tjej, hade hon behövt gömma sig på samma sätt? Eleverna ska få ta ställning till frågan om det är någon skillnad för tjejer och killar. Om det genomförs i klassrummet får ena hörnet i klassrummet representera ”ingen skillnad alls, det är lika tufft för tjejer” och det motsatta hörnet representerar ”det är väldigt stor skillnad, tjejer måste inte gömma sig på samma sätt”. Peka på hörnen eller ställ dig där samtidigt som du berättar vad varje hörn representerar. Sedan ska eleverna få ställa sig på en tänkt linje mellan hörnen. Det ska inte vara möjligt att ställa sig precis i mitten, låt en stol eller ett bord stå i mitten så att eleverna måste välja sida, att antingen stå lite närmre det ena hörnet eller det andra. När eleverna har placerat sig längs linjen låter du dem prata en kort stund med de som har ställt sig närmast. Därefter låter du varje smågrupp som har pratat med varandra att berätta hur de resonerade när de placerade sig där de gjorde. När alla har fått berätta hur de resonerat, fråga eleverna om de vill ställa sig på en ny plats på den tänkta linjen. Syftet med det är att alltid visa att det är okej att ändra sig när man samtalar och reflekterar med varandra. Vi får nya perspektiv av varandra, och då kanske man ändrar uppfattning. Om du gör övningen digitalt kan du på skärmen visa en linje med tre punkter som har samma avstånd till varandra. Be eleverna markera var de skulle ställa sig och låt dem prata i smågrupper med de som placerat sig närmast.
Uppgift i relation till kränkande språk
”Är du bög eller?” hörs i omklädningsrummet i filmen och det kan vara en bidragande orsak till att det är svårt att våga visa vem man är. Det måste inte vara nedsättande eller kränkande att fråga om någon är bög, men så som det sägs i filmen ligger ett subtilt antagande om att det skulle vara något dåligt eller fel att vara bög. Uttryck som ”jävla bögjävel” är inte bara kränkande utan kan också vara hatbrott. Dela in klassen i mindre grupper eller låt dem arbeta individuellt utifrån frågorna:
- Vad behöver göras för att slippa kränkande uttalanden i skolan?
- Vad tycker du att lärare ska göra och vad får bäst effekt?
- Vad tycker du att kompisar ska göra och vad får bäst effekt?
Låt grupperna eller individerna får berätta för varandra hur de har resonerat.
Uppgift i relation till idrotts- och sportnormer
Utgå från materialet ”HBTQ och Idrott” från Riksidrottsförbundet. Dela upp texten i fem delar (några textdelar blir längre, några kortare) och dela upp klassen i mindre grupper. Varje grupp läser en eller flera textdelar och återberättar för övriga klassen vad de funnit i relation till normer kopplat till kön och sexualitet i idrottsvärlden.
- Vilka normer förhåller sig tjejer, killar och ickebinära till?
- Hur påverkas tjejer av normerna? Hur påverkas killar av normerna? Hur påverkas ickebinära av normerna?
Ska jag bara låta honom?
Frågor
- Vilka personer i filmen tycker du har en svår situation att förhålla sig till?
- När Ninni frågar Daniel varför han tycker om att komma i ansiktet - hur tycker du att han reagerar då?
- Skulle han kunna reagera på något annat sätt?
- Ninni har försökt prata med Daniel och han har svarat att det nästa gång ska handla om hennes njutning, men så blir det inte riktigt så ändå. Hur tycker du att det skulle gå nästa gång, om du var regissör för filmen och skulle skapa ett bra slut?
Arbeta vidare
Uppgifter efter filmvisningen
Att kommunicera kring sex
Låt varje elev arbeta för sig själv. Var och en får eleverna skriva ned anonyma svar på frågan Varför är det bra att kommunicera om sex? Läs upp svaren för klassen och läs också upp egna förberedda svar från dig som har att göra med att sex kan bli bättre och roligare om man kommunicerar med varandra och att risken för övergrepp och att göra något fel mot någon minskar. Ta alla svar från eleverna på allvar, det kan såklart förekomma att någon försöker skoja eller på något sätt inte tar uppgiften på allvar. Men ofta kan det dölja sig en fråga eller en osäkerhet bakom skoj.
Att kommunicera med jag-budskap
Hur hade Ninni i filmen kunnat kommunicera på ett sätt som utgick från henne, istället för att fokusera på vad Daniel gör eller varför han tycker om det han gör? Hur hade hon kunnat utgå från ett så kallat jag-budskap? Istället för att säga eller fråga varför Daniel tycker om olika saker? Hur hade hon kunnat säga hur hon upplever det eller hur hon vill ha det och hur det blir för henne när Daniel vill komma i ansiktet? Låt eleverna arbeta i mindre grupper och ge dem i uppgift att lista olika tips till tjejen om att kommunicera utifrån jag-budskap.
Sant eller falskt?
Ställ följande frågor till klassen och be dem välja om de tycker påståendet är sant eller falskt. De kan ta ställning till exempel genom att räcka upp handen om de tycker det är sant eller anonymt ta ställning genom till exempel Mentimeter eller ett annat digitalt verktyg. Reflektera efter varje påstående, fråga om någon elev vill utveckla hur den tänkte när den svarade och se till att upplysa i sakfrågan om det finns ett sant eller falskt och på vilket sätt det beror på, om svaret är “både och”.
● Får man avbryta sex om det inte längre känns bra? Svar: Alltid. Att fortsätta göra något sexuellt med någon som ändrar sig under sexets gång kan vara olagligt.
● Måste man göra sexuella saker som inte känns så bra, med någon annan? Svar: Både och. Ibland gör man sexuella saker som man inte tycker är det absolut härligaste eller det bästa, men det är ändå okej och man känner inget direkt motstånd mot att göra det. Men om man har en känsla av “nej, det där vill jag inte”, då är det inte okej att kompromissa med. Att ha sex med någon på ett sätt som den tycker är obehagligt är inte okej.
● Kan man vara en schyst kille och ändå göra saker som inte är schyst? Svar: Ja. Man kan vara en snäll och bra person och ändå göra saker som inte är bra. Det man måste prata om är konsekvenserna av det man gör. Det spelar ingen roll om någon upplevs som en “snäll person”, den kan ändå göra saker som inte är snälla mot någon. Man måste skilja på vem någon är och vad den gör. Om man inte kan prata om vad någon gör eller om det inte fungerar att prata om vad någon gör, då är det bättre att gå skilda vägar.
Tvärtom?
Tänk er att det var det omvända, att tjejen fortsätter att göra något som killen har sagt att han inte tycker om. Han har sagt vad han tycker om istället, men tjejen vill ändå göra det som han inte tycker om. Vad hade ni gett för stöd till honom? Vad hade ni gett för stöd till henne? Prata i mindre grupper och berätta för varandra i helgrupp.
När får jag känna mig fri?
Frågor
- Beskriv Melissas situation, vad är det hon är med om?
- Beskriv hur hennes vänner försöker stötta henne.
- Hur tycker du att hennes föräldrar hade kunnat stötta henne att göra det hon vill?
Arbeta vidare
Uppgifter efter filmvisningen
Vem kan man vända sig till som kompis?
Det kan vara tungt att vara nära någon som kontrolleras av sin familj. Vännerna i familjen försöker stötta Melissa så mycket de kan och vill umgås med henne. Om de känner sig oroliga så är denna oro inte något man ska bära på själv, det är viktigt att prata med andra vuxna om man är orolig för en vän. Låt eleverna göra research på vart man kan vända sig om man är orolig för att ens vän kontrolleras av sin familj. Tipsa till exempel om andra filmer på UR, Origo, Kvinnofridslinjen, Terrafem och Rädda Barnens sida Kärleken är fri. Låt eleverna leta efter kunskap i mindre grupper och återberätta i helgrupp om vad de har hittat. Kanske varje mindre grupp får i uppgift att titta på en organisation var och berätta om vad de gör och vilket stöd som finns hos dem.
Ansvar för syskon
Melissas bror säger att han inte vill ta ansvar för sin storasyster och att han kommer få skit om folk ser henne ute sent på kvällen. Därför väljer han att inte stötta henne när mamman säger att Melissa inte får gå på festen. Det är ett tungt ansvar att bära som bror - vad skulle han kunna göra för att slippa ta det ansvar som inte är hans? När ni reflekterar över denna fråga, var noga med att säga att det finns stöd att få och att ingen ska behöva bära detta ansvar själv.
Brev från Melissa
Låt eleverna skriva ett brev som om det var skrivet av Melissa. För en del kan det vara lättare att tänka sig in i hennes situation och en del kanske känner igen sig mycket. För andra kan det vara svårare att känna igen sig. Låt eleverna skriva ett brev utifrån något tema, till exempel ett brev till skolan, ett brev till föräldrarna eller ett brev till en anonym person.
Vems är beslutet?
Frågor
- Vilka olika personer har åsikter om hur Aida ska göra?
- Vilka myter om abort tycker du förekommer i filmen?
- Vad vill pojkvännen göra och varför?
- Hur tror du att det slutar?
Arbeta vidare
Uppgifter efter filmvisningen
Sant eller falskt?
Låt eleverna samtala i par eller mindre grupper om följande påståenden är sanna eller falska. Avsluta med att du som lärare ger de rätta svaren och och resonera i helgrupp varför något som är falskt kan spridas.
- Om man gör abort kan man bli gravid igen, det gör det inte svårare (Sant)
- En kille som vill att abort görs måste inte bli pappa. (Falskt)
- Det kostar mycket pengar att göra en abort. (Falskt. Aborten är gratis, man betalar bara för läkarbesöket, ca 250–300 kr)
- Om partnern till den som är gravid vill bli förälder får man inte göra abort. (Falskt)
- Ingen måste veta om att man gör en abort (Sant, personalen har tystnadsplikt)
Referenser / källor
Andra program från UR som sex, samtycke och relationer
- It's complicated
- Dör för dig
- Tack gud jag är homo, säsong 2
- Tänk till, saker du aldrig vågat fråga...
Länkar/mer läsning/tips till Kommer jag någonsin bli ihop med någon?
- Elevhälsan
- Ungdomsmottagningen och UMO.se
- Självmordslinjen MIND
- Killar.se - en stödchat
Länkar/mer läsning/tips till Om inte båda vill?
- UMO.se – vad är okej sex?
- Brottsoffermyndighetens klassrumsmaterial Frivilligt sex
- Brottsofferjouren - barn och unga Här kan du få stöd om du utsatts för brott, blivit vittne till ett brott eller om någon i din närhet har utsatts för ett brott. Du kan ringa 116 006 eller mejla.
Länkar/mer läsning/tips till Hur länge ska jag låtsas vara straight?
- www.rfslungdom.se
- www.umo.se
- Hbtq och idrott - Ungdomars erfarenheter och villkor inom svensk idrott, Riksidrottsförbundet
Länkar/mer läsning/tips till Ska jag bara låta honom?
Länkar/mer läsning/tips till När får jag känna mig fri?
- Om du vill inspireras av mer material så finns till exempel filmen Hedersförtryck på UR med tillhörande lärarhandledning.
- UR Samtiden - Hedersrelaterat våld och förtryck, om du som lärare vill lära dig mer om hedersförtryck.
- Frågor och svar om heder, Rädda barnen
- Kvinnofridslinjen
- Linnamottagningen Här kan du få råd, stöd och skydd om du blir kontrollerad eller utsatt för hot eller våld av din familj eller släkt. Ring 020-40 70
- Somaya kvinno- och tjejjour Här kan du få hjälp och stöd om du är utsatt för hot, våld eller förtryck. Du kan ringa 020-81 82 83, mejla eller chatta.
- Kärleken är fri – en stödchat, Rädda barnen
Länkar/mer läsning/tips till Vems är beslutet?
- Ungdomsmottagningen – personal där har tystnadsplikt
- Om abort, graviditet och avbruten graviditet, 1177
- Om att vara ung förälder (umo.se)
- Föreningen Unga föräldrars nätverk (ungforaldrar.nu)
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).