Till huvudinnehåll

LärarhandledningDiskutera sex och relationer

Diskutera sex och relationer är korta diskussionsfilmer för ämnesområdet sexualitet, samtycke och relationer i gymnasieskolan. Varje fristående dramafilm har ett tydligt tema som ska leda till diskussioner om lust, känslor, kärlek och relationer. Filmerna är modiga och utmanande, men utan pekpinnar eller tydliga facit. De vågar prata om det känsliga, så att eleverna också gör det. Till varje diskussionsfilm medföljer det en separat intervju med Sandra Dahlén, som är utbildare och expert inom sex och relationer, där hon fördjupar och förklarar filmens tema.

Det finns 6 filmer, varje film är ca 5 minuter lång.

  1. Kommer jag någonsin att bli ihop med någon? Jacob går i gymnasiet har aldrig varit tillsammans med någon. När alla hans vänner börjar gå in i seriösa förhållanden känner sig Jacob allt mer ensam och bortglömd av alla, och hans blyghet att prata med tjejer gör inte saken bättre. 
  2. Om inte båda vill? Under en övernattning med kompisgänget får äntligen Sonia och Ivan chansen att sova tillsammans. Men är de överens om vad det innebär? 
  3. Hur länge ska jag låtsas vara straight? I ett grabbgäng finns 17-åriga Ali som ständigt får höra om tjejer hans vänner är intresserade av. Ali själv har inget intresse alls av tjejer och får det svårare och svårare att gömma det för sina vänner.
  4. Ska jag bara låta honom? Det unga paret Ninni och Daniel har ett stabilt och bra förhållande - men de har olika syn på bra sex. Ninni vill ta upp det här med Daniel, men känner sig osäker då hon inte vill förstöra det som de redan har. 
  5. När får jag känna mig fri? Melissa är 19 år och bjuden på halloween-fest, de flesta av hennes vänner ska gå men hon förbjuds av sina föräldrar. De insisterar på att de bara gör det för hennes eget bästa.
  6. Vems är beslutet? Föräldrar, kompisar, pojkvännen - alla har olika råd och åsikter om vad 18-åriga gravida Aida ska göra. Hon känner sig osäker och ensam - vem ska hon lyssna på? 

Syfte och målgrupp

Den här serien synliggör olika aspekter av sexualitet, samtycke och relationer - så som normer, makt, hedersrelaterat våld och förtryck. Serien vill vara ett underlag för diskussioner kring medvetna och självständiga val och om sina egna och andras rättigheter, både ur ett jämställdhetsperspektiv och för att motverka diskriminering och intolerans.

Förhoppningsvis kommer denna lärarhandledning göra dig som lärare tryggare med att undervisa i ämnen som rör sex, relationer, samtycke och sexuella fri- och rättigheter. Längst ner i lärarhandledningen finns länkar för stöd och vidare läsning, kopplade till respektive film.

Läroplanskopplingar

Från och med höstterminen 2022 byter kunskapsområdet sex och samlevnad namn till sexualitet, samtycke och relationer. Kunskapsområdet ska återkomma genomgående i skolan. Målet är bland annat att eleverna ska stärkas i att respektera sina egna och andras rättigheter och få kunskaper om maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck. Även skolans jämställdhetsuppdrag har stärkts och undervisningen ska ge eleverna möjlighet att utveckla kunskaper om samt granska normer, värderingar och könsmönster, som till exempel maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld. Det är ytterst rektors ansvar att detta sker. Nya skrivningar har tagit fram till de inledande två kapitlen i Gy11. Läs mer på Skolverkets sida Ändringar i läroplanerna om sexualitet, samtycke och relationer

Några utdrag:

  1. Skolans värdegrund och uppgifter, Gymnasieskolans uppdrag Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan har ett ansvar för att eleverna återkommande i utbildningen får möta frågor som rör sexualitet, samtycke och relationer. I utbildningen ska maktstrukturer kopplade till kön och hedersrelaterat våld och förtryck kritiskt granskas. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla ett kritiskt förhållningssätt till hur relationer och sexualitet framställs i olika medier och sammanhang, bland annat i pornografi.
  2. Övergripande mål och riktlinjer, Kunskaper, Mål har kunskaper inom området sexualitet, samtycke och relationer samt om hedersrelaterat våld och förtryck,

Ämnesplaner

I flera av de nuvarande kurs- och ämnesplanerna återfinns begrepp som sexualitet, relationer, kön, jämställdhet, identitet och normer. Några korta exempel:

Naturkunskap

Eleverna ska få kunskap om hur lust, kärlek, identitet, relationer, normer och sexualitet verkar i ett komplext samspel och hur samhällets normer, sociala förväntningar och traditionella könsmönster påverkar hur olika människor kan tänkas agera i en relation eller en sexuell situation.

Religionskunskap

I ämnet religionskunskap är flera delar av syftet kopplat till kön, könsmönster, sexualitet, jämställdhet och relationer.

Samhällskunskap

Eftersom eleverna ska ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer, så är mänskliga rättigheter, jämställdhet, sexualitet och sociala frågor att vara viktiga perspektiv i undervisningen.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Till varje film hör finns en faktaruta, förberedande uppgifter för läraren och reflektionsuppgifter att göra tillsammans med eleverna. Det finns även länkar med tips på vidare läsning.

Faktarutan kan du som lärare både använda för din egen skull inför lektionen så att det går lättare att bemöta åsikter med fakta. Du kan också låta eleverna ta del av faktarutan antingen innan eller efter att du visar filmen.

Uppgifterna efter att ni sett filmen inleds med beskrivande frågor om filmen; vad har ni sett, vad hände, vad är dilemmat? Detta för att skapa en samsyn kring filmen och för att skilja på beskrivning och tolkning. Troligen kommer filmerna att tolkas olika och ge upphov till många olika reaktioner. Då kan det vara bra att inleda med det mer deskriptiva: vad har ni sett och vad hände? Först därefter går ni sedan in på tolkning, analys och reflektion, varvat med fakta när det behövs. De flesta uppläggen går att göra både digitalt och fysiskt. Med små ändringar och variationer är det möjligt att ändra till ett digitalt upplägg och vice versa.

Till filmerna hör också ett antal expertfilmer, där sexualupplysaren Sandra Dahlén delar med sig av både fakta och reflektioner om vad som är vanliga reaktioner och behov, till exempel i relation till att stå inför beslut om abort eller upplevelser av ensamhet och erfarenheter av att göra något sexuellt mot sin vilja. Sandra Dahlén har 20 års erfarenhet av att utbilda om hbtq-personers rättigheter, normer, jämlikhetsfrågor, sexuell hälsa och sexuella rättigheter. 

Jacob går i gymnasiet och har aldrig varit tillsammans med någon. När alla hans vänner börjar gå in i seriösa förhållanden känner sig Jacob allt mer ensam och bortglömd av alla, och hans blyghet att prata med tjejer gör inte saken bättre. 

Den här filmen passar ihop med programmet Experten om: Att bli ihop där sexualupplysaren Sandra Dahlén resonerar om ensamhet och att vara ihop med någon.

Till läraren

Känslor av ensamhet och hopplöshet kan var tungt att bära på själv. Det är lätt att tro att man är ensam om de känslorna, men många andra är eller har varit i samma situation. Och det är inte ovanligt att inte vara ihop med någon på gymnasiet. Det kan kännas som att alla blir ihop och alla träffar någon, men så är det inte. Det kan vara mycket svårt att prata om ofrivillig ensamhet eftersom att känna sig ensam och utanför kan vara starkt förknippat med skamkänslor. Även om det kanske inte är så tydligt att man känner skam, så kan ensamhet vara förknippat med tankar om att ingen vill vara med en, att man inte duger som man är, att andra hellre vill vara med andra. Det är skamfyllt att väljas bort. Normer om kärlek och tvåsamhet är också vanligt. När man blir ihop med någon kan det vara vanligt att man slutar vara lika mycket tillsammans med kompisarna eller att man ”glömmer bort” att det går bra att umgås tillsammans med kompisar och med den man är ihop med.

Förberedelse inför lektionen

Ha tillgång till antingen en whiteboard i klassrummet eller en gemensam skärm som eleverna kan skriva på digitalt. Meddela skolkuratorer och elevhälsan att undervisningen innehåller dessa ämnen, så att de är mer beredda på om elever vänder sig till dem. I slutet av lektionen delar du ut adresser till eleverna om vart man kan vända sig för att få stöd.

Faktaruta De flesta känner sig ensamma någon gång i livet. Ibland under längre perioder och ibland i kortare perioder. Ofrivillig ensamhet påverkar hälsan negativt. Nästan var tredje ung vuxen i Stockholms län upplever att de är ofrivilligt ensamma minst en gång i veckan (Ensamhet i Stockholms län, rapport 2021:10). Det finns en utbredd uppfattning att äldre är de som är mest drabbade av ensamhet, vilket delvis kan ha att göra med att den gruppen är mest studerad. Men flera nya studier visar att ungdomar är ungefär lika drabbade av ensamhet (Ensamhet dödar – om ofrivillig ensamhet i Sverige, K. Thelander, 2020). Enligt Statistikmyndigheten (SCB) uppger 87 procent av befolkningen att de har en nära vän. Det är något färre män (83 %) jämfört med kvinnor (90 %) som uppger att de har en nära vän.

Frågor

Vad handlade filmen om? Inled lektionen med en reflektion om filmen. Här är det öppet för både tolkning och beskrivning. Dela upp klassen i mindre grupper och be dem att tillsammans svara på följande frågor.
  1. Vad är det Jacob är med om? Beskriv de olika situationerna och vad som händer.
  2. Vad känner Jacob inför de situationer han är med om?
  3. Hur beter sig hans vänner?
  4. Om ni skulle ändra filmen, så att Jacob känner sig mindre ensam - hur hade ni gjort om handlingen då?
  5. Reflektera tillsammans och utgå till exempel från följande frågor. För en del är frivillig ensamhet mycket viktigt, för andra är det inte lika viktigt. Är det skillnad på ensamhet och ensamhet? Hur känns det att vara ensam när man har valt det?

Arbeta vidare

Uppgifter efter filmvisningen

Ensamhet och skam

De flesta känner sig ensamma någon gång i livet. Låt eleverna skriva en text om antingen ofrivillig ensamhet, om blyghet eller om att det känns som att alla andra är ihop med någon. Texten kan till exempel ha formen av ett brev till Jacob i filmen.

Är ensamhet vanligt?

Låt eleverna ta reda på hur vanligt det är med ensamhet och vilket stöd som finns. Dela upp klassen i mindre grupper och be dem att göra research, till exempel på organisationen MIND, på Statistikmyndigheten (SCB) och Folkhälsomyndigheten. Kanske hittar de även bra information på UMO.se eller på RFSU.se. Gå igenom tillsammans allt de har hittat. 

Blyghet

Blyghet kan orsaka ofrivillig ensamhet. Mindre blyghet kanske skulle leda till mindre ofrivillig ensamhet. I vissa situationer kan man vara blyg och i andra inte alls blyg, det har inte bara med ens person att göra. Det har lika mycket att göra med situationen. Att träna på att komma över sin blyghet är som att träna på det mesta, det kan kännas ovant och nervöst i början och man behöver börja träna i mindre utmanande situationer och börja med korta stunder och små saker. Ett tips kan vara att börja titta någon man känner lite längre i ögonen, för att sedan träna på att möta blicken lite längre med en person som man inte känner så bra. 

Vad kan Jacob göra?

Be eleverna att fundera över hur man gör om man vill prata med någon eller visa sitt intresse, trots att man är blyg. Låt eleverna ta fram en tipslista till Jacob - vad kan han göra? 

Tvåsamhetsnormer

Måste man göra allt ihop, bara för att man är ihop? Vilka saker förväntas man göra tillsammans med den man är ihop med och förväntas ens beteende att ändras om man är ihop med någon? En del försvinner helt i en förälskelse och glömmer bort sina vänner. En del försvinner också när de träffar en ny vän och ska plötsligt göra allt med den nya vännen och den nya vännen ska alltid vara med. Låt eleverna göra två listor med bra och dåliga normer för tvåsamma relationer. Vad kan vara bra normer och vad kan vara mindre bra?

Dela upp tavlan i två halvor genom att rita ett streck i mitten. På ena sidan skriver du ett plustecken och på andra sidan ett minustecken. Eleverna får därefter fylla tavlan med förväntningar och normer som kommer med att vara ihop med någon. Vilka normer tycker de är bra och vill sätta på plussidan och vilka normer tycker de är mindre bra och vill sätta på minussidan? Skriv upp på tavlan och reflektera över hur normer förändras och att de ser olika ut. Och att det är viktigt att göra det som känns bra, inte bara för att ”det är så”. 

Under en övernattning med kompisgänget får äntligen Sonia och Ivan chansen att sova tillsammans. Men är de överens om vad det innebär? 

Den här filmen passar ihop med programmet Experten om: Samtycke där sexualupplysaren Sandra Dahlén reder ut begreppet samtycke. Filmen passar också bra att se ihop med filmen Ska jag bara låta honom? UR:s radioserie på engelska It's complicated (publiceras under våren 2022) tar upp samma tema.

Till läraren

Många av de nya fall som kommer till domstol efter den nya samtyckeslagstiftningen är gruppen unga som är bekanta med varandra. En skillnad är att de nya fallen mer sällan rör våldtäkter inom ramen för en relation. Den helt dominerande relationen är istället att parterna är bekanta med varandra. Det rör sig i stor utsträckning om unga människor som festat under en helg och som framåt natten hamnar i en sexuell situation, som målsäganden uppfattar som ett övergrepp. Ibland har de haft sex, hånglat eller på annat sätt visat intresse för varandra tidigare under kvällen, ibland har de helt enkelt hamnat i samma säng efter en fest utan att syftet varit att de skulle ha sex. Olika typer av svåra gränssituationer har många upplevt. Kanske har man velat göra något sexuellt tillsammans med en person, men under tiden ångrat sig eller velat göra något annat. När man väl ”börjat” upplever många att det kan vara svårt att visa att man ändrat sig. Det är inte ovanligt att känna skam över att man inte kunde eller vågade kommunicera att man ändrat sig. Det är inte heller ovanligt att i efterhand förstå att man kanske gjort något med någon, som den andra inte helt fullt var med på. Men det kan med den nya lagstiftningen som trädde i kraft 2018 vara brottsligt. Eftersom det inte är försvarligt, varken etiskt eller lagligt, att göra något med någon som den inte visat samtycke till, är det viktigt att föra samtal om samtycke.

Faktaruta Samtyckeslagstiftningen är benämningen på en i sexualbrottslagstiftningen uttrycklig kriminalisering av sexuella handlingar som genomförs utan samtycke. Den 1 juli 2018 ändrades lagstiftningen när det gäller våldtäkt. Nu bygger lagen på avsaknad av frivillighet istället för förekomst av våld, hot eller en särskilt utsatt situation. Lagen bygger alltså på frivillighet. Det innebär att gärningspersonen kan dömas för våldtäkt även om hot eller våld inte använts. Sex ska vara frivilligt. Domstolarna ska särskilt ta hänsyn till om frivillighet har kommit till uttryck genom ord eller handling eller på annat sätt. Två nya brott har också införts: oaktsam våldtäkt och oaktsamt sexuellt övergrepp. Det innebär att gärningspersonen kan dömas för övergrepp om hen borde insett att någon inte deltar frivilligt men ändå genomför en sexuell handling med den personen. Som exempel på typer av utsatthet som nu fått ett starkare rättsligt skydd nämns så kallade överrumplingsfall och fall där den utsatta varit passiv under övergreppet. Oaktsamhet är om en person borde ha förstått eller misstänkt att du inte vill något men gör det i alla fall, till exempel att personen tar på din kropp. Då har personen varit oaktsam. I sexualbrottssammanhang kan det vara olagligt. Påföljder för sexualbrott. För våldtäkt som inte bedöms som grov får man fängelse i minst två år och högst fyra år. För oaktsam våldtäkt kan man få fängelse i högst fyra år och för oaktsam sexuellt övergrepp kan fängelse om högst två år dömas ut.

Förberedelse inför lektionen

Frågor om samtycke, sexualbrott och frivilligt sex kan väcka svåra samtal. Prata gärna ihop dig i lärarlaget om hur andra lärare lagt upp sina lektioner. Meddela skolkuratorer och elevhälsan att undervisningen innehåller dessa ämnen, så att de är mer beredda på om elever vänder sig till dem. Förbered påståendena i övningen ”Vad är aldrig frivilligt?”, så att du på ett enkelt sätt kan dela ut påståenden till eleverna. I slutet av lektionen delar du ut adresser till alla dit man kan vända sig för att få stöd. 

Uppgifter inför filmvisningen

Vad betyder samtycke och hur kommuniceras det?

Sveriges sexualbrottslagstiftning bygger på att sex ska vara frivilligt, annars är det brottsligt. Det betyder att alla inblandade uttryckligen ka ha samtyckt till de sexuella handlingarna, antingen genom ord eller kroppsspråk. Att samtycka till något betyder att ge sitt medgivande. Dela upp eleverna i mindre grupper. Låt dem göra en lista på olika sätt att kommunicera att man vill något. Uppmana dom att komma på så många olika sätt som möjligt, inte bara verbalt. Hur visar man till exempel samtycke med kroppsspråk eller ordval? Låt grupperna redovisa tills alla grupper berättat vad de skrivit på sina listor.

Vad är aldrig frivilligt?

Nedanstående exempel är hämtade från Brottsoffermyndigheten. Låt eleverna två och två eller tre och tre diskutera vilka situationer som aldrig är frivilliga. Rätt svar är att ingen av nedanstående situationer kan vara frivilliga.

  1. En person deltar i en sexuell handling efter att en annan sagt att den sprider nakenbilder på personen om den inte deltar i den sexuella handlingen.
  2. En person gör något sexuellt med en annan person som är rädd.
  3. En person gör något sexuellt med en annan person som är full, drogad eller sover.
  4. En person gör något sexuellt med en annan person som är helt stilla och tyst.
  5. En person missbrukar sin makt, till exempel en lärare och en elev eller en chef och en anställd, och gör något sexuellt med eleven eller den anställda.
  6. En person är 18 år och den andra är under

Läs mer på Brottsoffermyndigheten för utvecklade resonemang.

Frågor

Vad handlade filmen om? Inled lektionen med en reflektion om filmen. Här är det öppet för både tolkning och beskrivning. Dela upp klassen i mindre grupper och be dem att tillsammans svara på följande frågor. När ni reflekterar tillsammans efter att grupperna återberättat vad de kommit fram till, var noga med att säga att det som händer i filmen juridiskt sett kan klassas som våldtäkt. Han klär av henne, hon är helt stilla och det sista hon har sagt är “nej”.
  1. Återberätta filmen tillsammans; vad är det som sker och hur slutar det?
  2. Tror ni att den situation som Sonia och Ivan är med om är vanlig?

Arbeta vidare

Uppgifter efter filmvisningen

Vill den andra samma sak?

  • Två personer har en relation med varandra och de har precis haft sex. Den ena vill ha sex igen och är osäker på om den andra vill. Hur kan hen ta reda på om den andra vill?
  • Två personer har träffats på en fest och kysser varandra. Den ena vill gå längre och vill hångla och kanske gå till ett eget rum. Hur förstår personen om den andra också vill samma sak? 

Att kommunicera nej

Även i situationer som inte är sexuella kan det vara svårt att säga nej. Man kanske vill göra något eller vara med på något till en början, men ändrar sig. Att reflektera över hur man kommunicerar att man inte vill och träna på det även när det inte handlar om sexuella situationer kan vara mycket nyttigt.

Steg 1

Låt eleverna prata två och två eller tre och tre om situationer som inte är sexuella och be dem att göra en lista på saker som kan göra att det är svårt att säga stopp, ändra sig eller på annat sätt visa att man inte vill vara med eller inte vill göra något. Det kan till exempel handla om grupptryck eller att man är imponerad av någon eller att man ska visa sig tuff eller att man inte vill göra sig själv eller andra besvikna. Kanske är det situationer som handlar om att några vill skolka, några trakasserar andra elever eller håller fast vid vissa kränkande åsikter som man egentligen inte håller med om.

Steg 2

Be eleverna därefter att reflektera över konsekvenser eller vad man tror att man riskerar, om man ändå skulle säga nej. Tror man till exempel att man riskerar att förlora en kompis eller att man inte får frågan nästa gång om man vill följa med? Eller andra saker som man tror att man riskerar?

Steg 3

Nu har eleverna resonerat kring orsaker som kan göra att det är svårt att kommunicera att man inte vill och även om vad som kan vara konsekvenser som man kanske är rädd för ska hända om man säger nej. Be eleverna att skriva för sig själva och reflektera kring: Hur det kan kännas att säga nej, trots rädsla för konsekvenser? - Hur kan det komma sig att det ibland är svårt att säga nej? Kan det någon gång vara värt det? - Hur kan man göra så att man både säger nej OCH slipper konsekvenserna? Vad krävs för att det ska bli bra för alla inblandade?

Tvärtom – en tänkt linje

Om det hade varit en tjej som fortsatt haft sex med en kille trots att han sagt “Jag är fett trött”, hade hon fortsatt ha sex med honom? Låt eleverna ta ställning till den hypotetiska frågan genom att placera sig på en tänkt linje i klassrummet. Låt det ena hörnet symbolisera ”Det hade inte varit någon skillnad, det skulle precis lika gärna kunna vara så” och låt det motsatta hörnet representera ”Det skulle aldrig kunna hända, det är stor skillnad”. Be eleverna att placera sig någonstans mellan de två hörnen. Det går att ställa sig i ett av hörnen eller någonstans längs linjen, förutom i mitten. Låt det stå en stol eller ett bord i mitten, så att eleverna måste stå lite närmre det ena eller andra hörnet. Det underlättar för eleverna att ta ställning. Låt eleverna prata med de andra som ställt sig på ungefär samma ställe och berätta varför de har ställt sig där de står. Därefter låter du alla smågrupper, någon från varje grupp, berätta hur de resonerat. När alla grupper har uttalat sig, frågar du om någon vill ställa sig på en ny plats. Syftet med det är att alltid ge utrymme för att man kan ändra sig, när man hör nya perspektiv från andra människor. Om du gör övningen digitalt kan du på skärmen visa en linje med tre punkter som har samma avstånd till varandra. Be eleverna markera var de skulle ställa sig och låt dem prata i smågrupper med de som placerat sig närmast.  

I ett grabbgäng finns 17-åriga Ali som ständigt får höra om tjejer hans vänner är intresserade av. Ali själv har inget intresse alls av tjejer och får det svårare och svårare att gömma det för sina vänner.

Den här filmen passar ihop med programmet Experten om: Att komma ut där sexualupplysaren Sandra Dahlén resonerar om att komma ut i tonåren.

Till läraren

Eleverna i din klass har olika sexuella läggningar. En del av eleverna är tydliga med det, andra inte. Utgå från att alla sexuella läggningar (heterosexuell, homosexuell och bisexuell) finns bland eleverna. Samtalen och reflektionerna behöver bli bra för alla, oavsett sexuell läggning och oavsett var i sin identitetsprocess de befinner sig. Meddela skolkuratorer och elevhälsan att undervisningen innehåller dessa ämnen, så att de är mer beredda på om elever vänder sig till dem.

Förberedelse inför lektionen

Du som lärare kan på förhand läsa sidorna 19–28 i rapporten ”HBTQ och idrott” från Riksidrottsförbundet (länk till materialet finns i förteckningen längst ner i lärarhandledningen). En av reflektionsuppgifterna för eleverna är att läsa varsin del ur den texten och redovisa för övriga klassen vad de hittat i relation till normer om kön och sexualitet kopplat till idrott. Meddela skolkuratorer och elevhälsan att undervisningen innehåller dessa ämnen, så att de är mer beredda på om elever vänder sig till dem.

Faktaruta Kränkande särbehandling och diskriminering Varje skola och annan verksamhet som lyder under skollagen ska vara fria från kränkande särbehandling och diskriminering. Arbetet mot kränkande särbehandling regleras både av diskrimineringslagen och av skollagen. Skolan har skyldighet att både förebygga kränkande särbehandling och diskriminering samt att åtgärda vid kännedom. En av diskrimineringsgrunderna är sexuell läggning. Kränkande särbehandling är ett brett begrepp men i skollagen definieras det som ett uppträdande som, utan att vara diskriminering enligt diskrimineringslagen, kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkande behandling kan till exempel vara nedsättande ord, ryktesspridning, förlöjliganden eller fysiska handlingar som slag, sparkar och knuffar, men kan även bestå av utfrysning eller hot. Kränkande behandling kan också förekomma på internet, till exempel på sociala medier (Skolverket). Nedsättande kommentarer och bilder på sociala medier och psykiska kränkningar genom utfrysning har Skolinspektionen i tidigare fall bedömt varit kränkande särbehandling (Skolinspektionens beslut 2020-02-27, diarienummer 2019:4147, Skolinspektionens beslut 2016-11-30, diarienummer 41-2016:5970). I filmen hörs frågan ”Är du bög eller?” Det skulle kunna vara ett fall av kränkande behandling. Ordet bög i sig är inte nedsättande, det är ett ord för att beskriva en sexuell läggning eller en identitet. Men om det används i syfte att markera och kommunicera att något annat än heterosexualitet inte accepteras, då kan det höra till en jargong som är kränkande. En jargong som innehåller ord som ”bögjävel” är inte bara kränkande, utan kan också vara hatbrott. Klotter är ett av de vanligaste hatbrotten.

Uppgifter inför filmvisningen

Beskriv och prata om olika sexuella läggningar; homo- hetero och bisexualitet. Skriv upp och förklara kort. De flesta elever är helt med på detta och brukar själva kunna lägga till fler sexuella läggningar. Tydliggör att det är de tre ovanstående sexuella läggningarna som skyddas i diskrimineringslagstiftningen. Ta till exempel hjälp av UR:s lärarhandledning till Tack gud jag är homo, säsong 2 eller en begreppslista från RFSL.se.

Att ofrivilligt dölja sig själv

Läs upp följande scenario för klassen: ”Tänk dig att du har kommit in på din drömutbildning eller att du har fått ditt drömjobb. Tiden här på utbildningen eller på jobbet kommer att ge dig goda erfarenheter, bra kontakter, viktiga nätverk och relationer och det är ett viktigt sammanhang för dig att vara i för att du ska kunna lära dig det du vill och få de erfarenheter du behöver. När du börjar så visar det sig att du är den enda som är under 20, alla andra är mellan 25–30. Om det kommer ut att du är under 20 så kommer de börja behandla dig som mindre värdig en plats i gemenskapen. Kanske kommer du att utsättas för prövningar, trakasserier och förlöjliganden.” Be eleverna att anonymt beskriva (antingen på lappar som de lägger i en låda eller genom att skriva anonymt på en digital plattform) känslan av att ofrivilligt behöva dölja en del av sig själv - hur känns det att behöva vara på sin vakt, att tvingas ljuga om vem man är, att vara rädd för hot och uteslutning? Läs upp de olika känslorna och ta alla svar på allvar. Ibland kan det komma upp svar som kan upplevas oseriösa, men alla svar är viktiga att bemöta och reflektera över. Be sedan eleverna fundera över vad de hade behövt från någon annan om de var i scenariot – kan de be någon om stöd, i så fall vem? Vad skulle krävas för att lita på någon, så att den inte avslöjar att du är den enda under 20 år? Be eleverna skriva ned och återigen lämna in anonymt. Läs upp de olika svaren och med hjälp av eleverna placera dem i olika kategorier, tex

  1. "Säga som det är och riskera bli utesluten, det är inte värt att vara bland folk som är trångsynta”,
  2. "Försöka hitta allierade eller andra som kanske också tvingas dölja något och stärka varandra”,
  3. "Bita ihop och stå ut”,
  4. "Helt annan kategori/blandade svar”.

Frågor

Vad handlade filmen om? Inled lektionen med en reflektion om filmen. Här är det öppet för både tolkning och beskrivning. Dela upp klassen i mindre grupper och be dem att tillsammans svara på följande frågor.
  1. Vad är Alis dilemma, vad är det för omständigheter som gör att han måste dölja vem han är?
  2. Hur tycker du att hans kompis reagerar när Ali berättar för honom vem han är intresserad av?
  3. Tror du att det är vanligt, det som Ali ofrivilligt tvingas ta ställning till?
  4. Om filmen skulle vara längre, hur tror du att den skulle slutat då?

Arbeta vidare

Uppgifter efter filmvisningen

Gruppreflektion - främjande arbete

Dela upp eleverna i mindre grupper och berätta att skolan och föreningar har ett ansvar att se till att det är en bra miljö för alla. Varje grupp ska ta fram idéer och förslag på vad som kan göras i skolan, i idrotts- eller andra sammanhang, så att ingen ofrivilligt ska behöva ställas utanför gemenskapen eller riskera att behöva avbryta en idrottskarriär. Eller om någon redan har kommit ut och ska slippa att alltid orka försvara sig själv.

-      Vad kan lärare/ledare/tränare göra?

-      Vad ska lärare/ledare/tränare göra?

-      Vad kan kompisar göra?

Varje grupp kan också få i uppgift att leta upp information från idrottskändisar som har kommit ut som homosexuella eller transpersoner, antingen under sin idrottskarriär eller efter sin idrottskarriär. Vad berättar de att de hade behövt för att kunna vara sig själva under sin idrottskarriär?

Tvärtom – en tänkt linje

Killen frågar sig hur länge han ska orka gömma sig. Hur hade det varit om det handlat om en tjej, hade hon behövt gömma sig på samma sätt? Eleverna ska få ta ställning till frågan om det är någon skillnad för tjejer och killar. Om det genomförs i klassrummet får ena hörnet i klassrummet representera ”ingen skillnad alls, det är lika tufft för tjejer” och det motsatta hörnet representerar ”det är väldigt stor skillnad, tjejer måste inte gömma sig på samma sätt”. Peka på hörnen eller ställ dig där samtidigt som du berättar vad varje hörn representerar. Sedan ska eleverna få ställa sig på en tänkt linje mellan hörnen. Det ska inte vara möjligt att ställa sig precis i mitten, låt en stol eller ett bord stå i mitten så att eleverna måste välja sida, att antingen stå lite närmre det ena hörnet eller det andra. När eleverna har placerat sig längs linjen låter du dem prata en kort stund med de som har ställt sig närmast. Därefter låter du varje smågrupp som har pratat med varandra att berätta hur de resonerade när de placerade sig där de gjorde. När alla har fått berätta hur de resonerat, fråga eleverna om de vill ställa sig på en ny plats på den tänkta linjen. Syftet med det är att alltid visa att det är okej att ändra sig när man samtalar och reflekterar med varandra. Vi får nya perspektiv av varandra, och då kanske man ändrar uppfattning. Om du gör övningen digitalt kan du på skärmen visa en linje med tre punkter som har samma avstånd till varandra. Be eleverna markera var de skulle ställa sig och låt dem prata i smågrupper med de som placerat sig närmast.  

Uppgift i relation till kränkande språk

”Är du bög eller?” hörs i omklädningsrummet i filmen och det kan vara en bidragande orsak till att det är svårt att våga visa vem man är. Det måste inte vara nedsättande eller kränkande att fråga om någon är bög, men så som det sägs i filmen ligger ett subtilt antagande om att det skulle vara något dåligt eller fel att vara bög. Uttryck som ”jävla bögjävel” är inte bara kränkande utan kan också vara hatbrott. Dela in klassen i mindre grupper eller låt dem arbeta individuellt utifrån frågorna:

-      Vad behöver göras för att slippa kränkande uttalanden i skolan?

-      Vad tycker du att lärare ska göra och vad får bäst effekt?

-      Vad tycker du att kompisar ska göra och vad får bäst effekt?

Låt grupperna eller individerna får berätta för varandra hur de har resonerat. 

Uppgift i relation till idrotts- och sportnormer

Utgå från materialet ”HBTQ och Idrott” från Riksidrottsförbundet. Dela upp texten i fem delar (några textdelar blir längre, några kortare) och dela upp klassen i mindre grupper. Varje grupp läser en eller flera textdelar och återberättar för övriga klassen vad de funnit i relation till normer kopplat till kön och sexualitet i idrottsvärlden.

-      Vilka normer förhåller sig tjejer, killar och ickebinära till?

-      Hur påverkas tjejer av normerna? Hur påverkas killar av normerna? Hur påverkas ickebinära av normerna?

 

Det unga paret, Ninni och Daniel, har ett stabilt och bra förhållande - men de har olika syn på bra sex. Ninni vill ta upp det här med Daniel - men känner sig osäker då hon inte vill förstöra det som de redan har. 

Den här filmen hör ihop med programmet Experten om: Sex och gränser där sexualupplysaren Sandra Dahlén pratar om sex, gränser och kommunikation. Dilemmat i filmen angränsar till innehållet i filmen Om inte båda vill? i samma serie. De kan förslagsvis visas tillsammans och diskuteras ihop. UR:s radioserie på engelska It's complicated (publiceras våren 2022) tar också upp samma tema.

Till läraren

Ämnet ömsesidighet och respekt ryms inom många ämnen, det gäller inte bara sex och sexualitet. Temat ömsesidighet kan närmas från många håll och kan ge upphov till viktiga samtal om självrespekt, hur man sätter gränser, hur man lyssnar på sina egna behov och hur man respekterar andras behov och gränser. Att kommunicera om sex är viktigt, inte bara för att det annars finns en risk för övertramp utan också för att sex blir bättre om man kommunicerar. Och precis som med all kommunikation så kräver det träning, inte bara när det kommer till kommunikation om sex. Mer material om sexualundervisning finns i RFSUs metodbank.

Förberedelse inför lektionen

Ideal och normer kring sex ser olika ut och förändras hela tiden. Lust förändras också och ser också olika ut. Ibland uttrycker sig lust på olika sätt mellan olika personer och ibland förändras lusten hos en person. Alltså, en och samma person har lust till olika saker under olika perioder i livet. Ibland känns vissa saker bra att göra, och ibland känns det inte lika lustfyllt längre. Det är okej att förändras och väldigt vanligt. Men det kan vara svårt att prata om. Meddela skolkuratorer och elevhälsan att undervisningen innehåller dessa ämnen, så att de är mer beredda på om elever vänder sig till dem. I slutet av lektionen delar du ut adresser till alla, dit man kan vända sig för att få stöd. 

Faktaruta Ömsesidighet betyder att man bryr sig om varandra och att det ska kännas bra för den andra också. Om man märker att man gör något sexuellt som den andra inte tycker om, då ska man inte göra det. Det är inte respektfullt och inte ömsesidigt att göra något som någon annan inte tycker om. RFSU (Riksförbundet för sexuell upplysning) skriver på sin hemsida: De flesta kommer att ha både bra och mindre bra erfarenheter av sex utan att någon gjort fel. Direkt fel blir det när man tjatar eller pressar andra att ställa upp på sex. Direkt fel blir det när man inte bryr sig om vad den andra vill eller inte ens försöker förstå vad den andra vill. Då bryter man tydligt mot ömsesidigheten.” Det betyder att de flesta har eller kommer att ha bra sex och mindre bra sex, utan att någon har gjort något fel. Men någon gör fel om den struntar i att lyssna på den andra eller inte anstränger sig för att respektera vad den andra vill. Om den fortsätter, trots att den andra kommunicerat vad den vill göra eller inte göra, då kan det vara så att den bryter mot samtycke, som krävs för att ha sex med någon annan. 

Uppgifter inför filmvisningen

Kommunicera och lyssna på önskemål och behov

Att kommunicera sina behov är inte alltid lätt, inte heller utanför sexuella situationer. Börja denna inledande övning utanför en sexuell situation så att den koncentreras kring att handla om hur man kommunicerar saker som man vill och hur man tar emot information från andra om vad de vill göra. Läs upp följande scenario och låt eleverna resonera kring följdfrågorna. ”Tre kompisar ska hänga och umgås en kväll. Två av dem föreslår att de ska göra något som den tredje inte tycker om att göra, till exempel att kolla på en viss serie som har ungefär en miljon avsnitt. Hur gör de då?"

  • De vill gärna umgås alla tre, så hur gör de för att alla ska bli så nöjda som möjligt?
  • Finns det situationer som gör att någon skulle kunna känna sig hånad, anklagad eller mindre värd för att de andra inte vill göra samma sak som en själv?
  • Måste man göra saker som någon annan inte vill?
  • Hur gör man för att bäst få andra att förstå att man inte vill göra något? Måste man till exempel berätta varför man inte vill göra något?”

Dela in klassen i mindre grupper och låt dem resonera sig fram till olika sätt att hantera en situation där alla inte vill göra samma sak. Låt varje grupp redovisa för varandra och berätta hur de har tänkt. Ställ reflekterande frågor till eleverna utifrån hur de resonerat. 

Frågor

Vad handlade filmen om? Inled lektionen med en reflektion om filmen. Här är det öppet för både tolkning och beskrivning. Dela upp klassen i mindre grupper och be dem att tillsammans svara på följande frågor.
  1. Vilka personer i filmen tycker du har en svår situation att förhålla sig till?
  2. När Ninni frågar Daniel varför han tycker om att komma i ansiktet - hur tycker du att han reagerar då?
  3. Skulle han kunna reagera på något annat sätt?
  4. Ninni har försökt prata med Daniel och han har svarat att det nästa gång ska handla om hennes njutning, men så blir det inte riktigt så ändå. Hur tycker du att det skulle gå nästa gång, om du var regissör för filmen och skulle skapa ett bra slut?

Arbeta vidare

Uppgifter efter filmvisningen

Att kommunicera kring sex

Låt varje elev arbeta för sig själv. Var och en får eleverna skriva ned anonyma svar på frågan Varför är det bra att kommunicera om sex? Läs upp svaren för klassen och läs också upp egna förberedda svar från dig som har att göra med att sex kan bli bättre och roligare om man kommunicerar med varandra och att risken för övergrepp och att göra något fel mot någon minskar. Ta alla svar från eleverna på allvar, det kan såklart förekomma att någon försöker skoja eller på något sätt inte tar uppgiften på allvar. Men ofta kan det dölja sig en fråga eller en osäkerhet bakom skoj.

Att kommunicera med jag-budskap

Hur hade Ninni i filmen kunnat kommunicera på ett sätt som utgick från henne, istället för att fokusera på vad Daniel gör eller varför han tycker om det han gör? Hur hade hon kunnat utgå från ett så kallat jag-budskap? Istället för att säga eller fråga varför Daniel tycker om olika saker? Hur hade hon kunnat säga hur hon upplever det eller hur hon vill ha det och hur det blir för henne när Daniel vill komma i ansiktet? Låt eleverna arbeta i mindre grupper och ge dem i uppgift att lista olika tips till tjejen om att kommunicera utifrån jag-budskap. 

Sant eller falskt?

Ställ följande frågor till klassen och be dem välja om de tycker påståendet är sant eller falskt. De kan ta ställning till exempel genom att räcka upp handen om de tycker det är sant eller anonymt ta ställning genom till exempel Mentimeter eller ett annat digitalt verktyg. Reflektera efter varje påstående, fråga om någon elev vill utveckla hur den tänkte när den svarade och se till att upplysa i sakfrågan om det finns ett sant eller falskt och på vilket sätt det beror på, om svaret är “både och”.

●     Får man avbryta sex om det inte längre känns bra? Svar: Alltid. Att fortsätta göra något sexuellt med någon som ändrar sig under sexets gång kan vara olagligt.

●     Måste man göra sexuella saker som inte känns så bra, med någon annan? Svar: Både och. Ibland gör man sexuella saker som man inte tycker är det absolut härligaste eller det bästa, men det är ändå okej och man känner inget direkt motstånd mot att göra det. Men om man har en känsla av “nej, det där vill jag inte”, då är det inte okej att kompromissa med. Att ha sex med någon på ett sätt som den tycker är obehagligt är inte okej.

●     Kan man vara en schyst kille och ändå göra saker som inte är schyst? Svar: Ja. Man kan vara en snäll och bra person och ändå göra saker som inte är bra. Det man måste prata om är konsekvenserna av det man gör. Det spelar ingen roll om någon upplevs som en “snäll person”, den kan ändå göra saker som inte är snälla mot någon. Man måste skilja på vem någon är och vad den gör. Om man inte kan prata om vad någon gör eller om det inte fungerar att prata om vad någon gör, då är det bättre att gå skilda vägar. 

Tvärtom?

Tänk er att det var det omvända, att tjejen fortsätter att göra något som killen har sagt att han inte tycker om. Han har sagt vad han tycker om istället, men tjejen vill ändå göra det som han inte tycker om. Vad hade ni gett för stöd till honom? Vad hade ni gett för stöd till henne? Prata i mindre grupper och berätta för varandra i helgrupp.

Melissa är 19 år och bjuden på halloween-fest, de flesta av hennes vänner ska gå men hon förbjuds av sina föräldrar. De insisterar på att de bara gör det för hennes eget bästa.

Den här filmen hör ihop med programmet Experten om: Hedersrelaterat förtryck där sexualupplysaren Sandra Dahlén resonerar om hedersrelaterat förtryck.

Förberedelse inför lektionen

Meddela skolkuratorer och elevhälsan att undervisningen innehåller dessa ämnen, så att de är mer beredda på om elever vänder sig till dem. I slutet av lektionen delar du ut adresser till alla, dit man kan vända sig för att få stöd.

Faktaruta Barnkonventionen är lag i Sverige. Artikel 6 – Rätt till liv, överlevnad och utveckling betyder att varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Som barn har du rätt: ● Att få prova nya utmaningar och lära dig nya saker. ● Att ha känslor. Du ska få känna och tänka och tro på det du vill. ● Att gå i skolan. Grundskolan är obligatorisk och du ska även få gå på gymnasiet om du vill. ● Att göra ditt skolarbete, med stöd och uppmuntran. Du måste även få tid att göra dina läxor. ● Att inte kontrolleras av din familj eller släkt. ● Att inte tvingas kontrollera dina systrar, bröder eller kusiner; du har rätt till egna intressen och en egen utveckling. Om någon på skolan uppfattar att någon elev far illa, då måste skolan kontakta socialtjänsten så att familjen kan utredas och få det stöd som behövs. Föräldrarna vill sitt barn bästa och det måste man förstå. Men att säga att ett barn skämmer ut både sig själv och sin familj kallas kontroll och är inte okej. Att låsa in någon i hemmet är olagligt. 

Uppgift inför filmvisningen

Vad får föräldrar bestämma?

Det kan vara så att föräldrar får bestämma vad man som barn får göra eller inte får göra. Men vissa saker får föräldrar inte bestämma, till exempel om det handlar om att kontrollera eller kränka ett barn. Låt eleverna resonera med varandra i mindre grupper utifrån de två nedanstående frågorna. Därefter resonerar ni i hela klassen.

-      Får föräldrar bestämma vad man får och inte får göra?

-      Finns det något som är skönt eller bra att föräldrar bestämmer?

Det kan finnas olika uppfattningar och erfarenheter om vad föräldrar kan bestämma. Men att bestämma över sitt barn genom att låsa in den är olagligt. På det sättet får föräldrar inte bestämma över ett barn. 

Frågor

Vad handlade filmen om? Inled lektionen med en reflektion om filmen. Här är det öppet för både tolkning och beskrivning. Dela upp klassen i mindre grupper och be dem att tillsammans svara på följande frågor.
  1. Beskriv Melissas situation, vad är det hon är med om?
  2. Beskriv hur hennes vänner försöker stötta henne.
  3. Hur tycker du att hennes föräldrar hade kunnat stötta henne att göra det hon vill?

Arbeta vidare

Uppgifter efter filmvisningen

Vem kan man vända sig till som kompis?

Det kan vara tungt att vara nära någon som kontrolleras av sin familj. Vännerna i familjen försöker stötta Melissa så mycket de kan och vill umgås med henne. Om de känner sig oroliga så är denna oro inte något man ska bära på själv, det är viktigt att prata med andra vuxna om man är orolig för en vän. Låt eleverna göra research på vart man kan vända sig om man är orolig för att ens vän kontrolleras av sin familj. Tipsa till exempel om andra filmer på UR, Origo, Kvinnofridslinjen, Terrafem och Rädda Barnens sida Kärleken är fri. Låt eleverna leta efter kunskap i mindre grupper och återberätta i helgrupp om vad de har hittat. Kanske varje mindre grupp får i uppgift att titta på en organisation var och berätta om vad de gör och vilket stöd som finns hos dem. 

Ansvar för syskon

Melissas bror säger att han inte vill ta ansvar för sin storasyster och att han kommer få skit om folk ser henne ute sent på kvällen. Därför väljer han att inte stötta henne när mamman säger att Melissa inte får gå på festen. Det är ett tungt ansvar att bära som bror - vad skulle han kunna göra för att slippa ta det ansvar som inte är hans? När ni reflekterar över denna fråga, var noga med att säga att det finns stöd att få och att ingen ska behöva bära detta ansvar själv. 

Brev från Melissa

Låt eleverna skriva ett brev som om det var skrivet av Melissa. För en del kan det vara lättare att tänka sig in i hennes situation och en del kanske känner igen sig mycket. För andra kan det vara svårare att känna igen sig. Låt eleverna skriva ett brev utifrån något tema, till exempel ett brev till skolan, ett brev till föräldrarna eller ett brev till en anonym person.

Föräldrar, kompisar, pojkvännen - alla har olika råd och åsikter om vad 18-åriga gravida Aida ska göra. Hon känner sig osäker och ensam - vem ska hon lyssna på? Filmen handlar om abort och rätten till abort.

Den här filmen hör ihop med programmet Experten om: Abort där sexualupplysaren Sandra Dahlén pratar om känslor och tankar kring abort .

Förberedelse inför lektionen

Förbered påståendena i övningen Sant eller falskt och läs in dig lite på området abort om det kommer följdfrågor eller påståenden som inte stämmer. Meddela skolkuratorer och elevhälsan att undervisningen innehåller dessa ämnen, så att de är mer beredda på om elever vänder sig till dem. I slutet av lektionen delar du ut adresser till alla elever på ställen dit man kan vända sig om man vill prata mer.

Faktaruta Det är alltid den som är gravid som bestämmer om en abort ska göras eller inte och som har lagen på sin sida. En partner har enligt lagen inget att säga till om, men i verkligheten grundar sig ofta ett beslut på ett gemensamt ställningstagande. Abortlagen ger den som är gravid rätt att göra abort till och med vecka 18, utan att den behöver uppge några skäl. Efter vecka 18 behöver den som är gravid göra en ansökan till Socialstyrelsen för att få göra en abort. Det kallas då ”synnerliga skäl”, för att få göra en abort. Det kan handla om att du är mycket ung eller inte vetat om din graviditet förrän sent. Det kan handla om att den som är gravid mår psykiskt dåligt eller har stora problem med alkohol eller droger eller att man har fått reda på att fostret är svårt skadat. Partnern eller en kille som gjort någon gravid får inte bestämma om den gravida ska göra abort eller inte. Även om partnern vill bli förälder, så har den inte laglig rätt att bestämma det. Den som har gjort någon gravid och ställs inför att den gravida vill göra abort kan också behöva prata och är välkommen att göra det hos till exempel skolkuratorn eller på en ungdomsmottagning eller på abortmottagningen. 

Uppgift inför visning av filmen

Berätta om den svenska abortlagstiftningen och hur den fungerar och att den grundar sig i kvinnors rätt till sin egen kropp. 

Frågor

Vad handlade filmen om? Inled lektionen med en reflektion om filmen. Här är det öppet för både tolkning och beskrivning. Dela upp klassen i mindre grupper och be dem att tillsammans svara på följande frågor:
  1. Vilka olika personer har åsikter om hur Aida ska göra?
  2. Vilka myter om abort tycker du förekommer i filmen?
  3. Vad vill pojkvännen göra och varför?
  4. Hur tror du att det slutar?

Arbeta vidare

Uppgifter efter filmvisningen

Sant eller falskt?

Låt eleverna samtala i par eller mindre grupper om följande påståenden är sanna eller falska. Avsluta med att du som lärare ger de rätta svaren och och resonera i helgrupp varför något som är falskt kan spridas.

  1. Om man gör abort kan man bli gravid igen, det gör det inte svårare (Sant)
  2. En kille som vill att abort görs måste inte bli pappa. (Falskt)
  3. Det kostar mycket pengar att göra en abort. (Falskt. Aborten är gratis, man betalar bara för läkarbesöket, ca 250–300 kr)
  4. Om partnern till den som är gravid vill bli förälder får man inte göra abort. (Falskt)
  5. Ingen måste veta om att man gör en abort (Sant, personalen har tystnadsplikt)

Referenser / källor

Andra program från UR som sex, samtycke och relationer

  • It's complicated
  • Dör för dig
  • Tack gud jag är homo, säsong 2
  • Tänk till, saker du aldrig vågat fråga...

Länkar/mer läsning/tips till Kommer jag någonsin bli ihop med någon?

Länkar/mer läsning/tips till Om inte båda vill?

Länkar/mer läsning/tips till Hur länge ska jag låtsas vara straight?

Länkar/mer läsning/tips till Ska jag bara låta honom?

Länkar/mer läsning/tips till När får jag känna mig fri?

Länkar/mer läsning/tips till Vems är beslutet?